Maris_
Trådstartare
Jag har aldrig stött på någon häst förut med svår mugg så jag har inte funderat så mycket på det. Min förra häst hade mugg då och då, men då var det bara pyttelite som försvann om jag smorde med Helosansalva.
Har nu träffat en annan häst som fick ett kraftigt utbrott med mugg. Ett ben var utan mugg men resten var mycket. Hon fick det i samma veva som hon hade någon infektion/allergisk reaktion (vet inte riktigt vad det var) så hon hade hög feber och var svullen.
Hon behandlades med penovet och metacam. Hon fick även trimedizian (jag är lite osäker på namnen) som skulle blandas med fiskleverolja och smörjas på muggen. Det tog lite tid men nu verkar det gå åt rätt håll. I stället för stora sår, en massa lös svampig hud, gult kladd som rann ut på benen osv, så har hon mer torra ben, i princip helt såriga. Hon smörjs nu med streptococillin.
Det är inte min häst så jag har inte träffat henne på några dagar nu, men jag hoppas att allt går åt rätt håll med henne.
Men iaf, jag har funderat, som sagt var så var jag ju bara bekant med lätt mugg och kunde inte drömma om att det skulle bli såhär. Hur troligt är det att hon kommer att dras med det här hela livet? Vad gör man för att förebygga? Vad ska man undvika? När det väl börjar, vad gör man för att förhindra att det blir så väldigt mycket?
Vad är eran erfarenhet?
Har nu träffat en annan häst som fick ett kraftigt utbrott med mugg. Ett ben var utan mugg men resten var mycket. Hon fick det i samma veva som hon hade någon infektion/allergisk reaktion (vet inte riktigt vad det var) så hon hade hög feber och var svullen.
Hon behandlades med penovet och metacam. Hon fick även trimedizian (jag är lite osäker på namnen) som skulle blandas med fiskleverolja och smörjas på muggen. Det tog lite tid men nu verkar det gå åt rätt håll. I stället för stora sår, en massa lös svampig hud, gult kladd som rann ut på benen osv, så har hon mer torra ben, i princip helt såriga. Hon smörjs nu med streptococillin.
Det är inte min häst så jag har inte träffat henne på några dagar nu, men jag hoppas att allt går åt rätt håll med henne.
Men iaf, jag har funderat, som sagt var så var jag ju bara bekant med lätt mugg och kunde inte drömma om att det skulle bli såhär. Hur troligt är det att hon kommer att dras med det här hela livet? Vad gör man för att förebygga? Vad ska man undvika? När det väl börjar, vad gör man för att förhindra att det blir så väldigt mycket?
Vad är eran erfarenhet?