Vi har haft gigg och tävlar i sportkörning. Upplever gigg som otymplig, obekväm och med sin höga tyngdpunkt så är den vältbenägen. Den är känslig om man tex hamnar i diket med ett hjul så blir det lätt att personerna i vagnen kommer ur läge och "drar" giggen med sig så att den välter. På tävling så har vi sett vältningar med gigg flera gånger. Den enda gången vi kör med enaxlad numera är när vi spänner för en häst för första gången men så fort de har förstått att de ska fram i alla lägen så byter vi till maratonvagn. Maratonvagn har fördel med sin låga tyngdpunkt och som kusk sitter man stadigt och trots en och annan dikeskörning så har kusken varit kvar och vagnen har inte vält. Vi viktar aldrig våra maratonvagnar trots att vi alltid kör ensamma men i hinderkörning där man svänger snävt behövs naturligtvis groom för när man svänger snävt i full galopp på ojämnt underlag så behöver man någon som kan stabilisera vagnen. Anledningen till att maratonvagnar välter brukar vara att kusken låser hjulen genom att bromsa och då får vagnen sladd. Sen räcker det med en ojämnhet i underlaget som stoppar sladden så det blir tvärnit och då välter vagnen. Har också sett groomar som inte varit med och hamnat på felsida och dragit med vagnen och vält. Jag tappade greppet med ena handen en gång och får som en projektil åt sidan och drog vagnen snett. Som tur var hade jag en kusk som "styrde" emot och fixade så att vi inte välte.
På tävling är det allt mer sällan som man ser en-axlade vagnar i de högre klasserna just av den anledningen att de inte klara de höga tempon och snäva svängar som det blivit i precisionen.
Jag rekommendera absolut inte en gigg med stora hjul om man ska köra i terrängen varken för kusk eller häst.
. 
