Bullshit.Blanda inte äpplen och påron.
En konstnär måste ingenting. Däremot krävs viss "certifiering" för att kunna ta del av utställningsersättning och få ta del av fördelarna i BUS-avtalet. Och då kommer utbildning, tidigare utställningar osv in.
Att jämföra en författare och en konstnär är just päron och äpplen. Det är två världar med olika premisser. En författare kan tjäna pengar på att sälja många ex av sin bok eller pjäs..
En konstnär gör ett verk, en installation,. ett performance. Det ersätts genom utställnigsersättning, bl.a. Klart det behövs kunna visa att man är "certifieerad"
Att du inte begriper att det behövs högre utbildning i konst känns ..konstigt? Du tror alltså att konst kan man bara "svänga ihop"?
Klart att det fins autodidakter, men det är sällsynt.
Har jag sagt, "bara svänga ihop"?
Hårt arbete, begåvning, diverse kurser, och tid.
I din definition så är enbart "certifierade" konstnärer, konstnärer.
Enbart de som har gått certifierade utbildningar kan vara konstnärer, och som fått godkännande från en officiell instans.
Att det krävs något (kan vara olika) för att ta del av samhällets ersättningar för konstnärer må så vara.
Men om begreppet "konst" reserveras för "godkända konstnärer" som har gått rätt utbildning och fått godkänt på denna, så undrar jag som skiljer den synen från t.ex. Sovjetunionens syn på konst och konstnärer, eller för den delen Nazi-Tysklands syn på konst och konstnärer?
I nästa steg av yttrande- och uttrycksfriheten, så kan endast godkända och utbildade författare få lov att ens ansöka om att publicera sina alster.
Alltså skillnaden mellan författare och konstnär eller musiker är minimal.
En stor majoritet vill uttrycka sig, men blir aldrig publicerade/utställda/säljer just inget.
Och så jobbar man som något annat för att försörja sig.