Jag ska börja jobba igen på 25%. Jag både ser fram emot det och ser inte fram emot det. Jag är orolig att jag kommer känna samma stress som innan. Ingenting har egentligen förändrats sedan sist. Samtidigt ska det bli skönt, för mitt levnadssätt senaste månaden har blivit konstigt. Jag behöver komma igång på dagarna, komma ut från lägenheten. Nu hänger jag mest inne om jag inte har en tid att passa någonstans. Jag vill göra mycket i teorin, men orkar inte i praktiken. Jag tar tag i vissa saker men orkar inte fullfölja. Jag har tappat orken/motivationen att göra något.
25% ska jag jobba i två veckor, och därefter blir det uppföljning på hur det gått.
Läkaren har vidare skickat en remiss till Multimodal Smärtrehabilitering. Det tar normalt sett 4 veckor innan man får tid. Hon sa att allt indikerar på att det kan vara fibromyalgi jag har.
Psykologen jag gick till i måndags ville att jag skulle återkomma och prata med henne, och det förväntas bli om 3,5 vecka.
Utredning och behandling är på G med andra ord.
Hur ska jag göra för att få balans på mitt liv till dess?
Motivationsbristen och orkeslösheten har gjort att jag blivit en innesittare. Jag planerar ständigt för att gå ut, antingen på något ärende eller i motionssyfte, men den planeringen antingen glömmer jag eller skjuter upp. Jag vet att jag mår bra av att komma ut, jag får en energiboost och blir gladare, men det räcker inte till att motivera.
Jag har planerat sedan i måndags att jag behöver sticka och handla, men har inte varit där ännu. Detta leder till att jag barskrapar skafferi/kyl/frys, och att jag till slut helt enkelt inte äter. Jag försöker äta frukost och även ”middag”, det senare har jag sällan matlust till dock.
Min läkare frågade mig hur jag ser på att ha sociala kontakter, och jag att det var ok. Med lite analyserande och mer tänkande vet jag inte om det är sant. De senaste veckorna har jag känt mer och mer att jag inte orkar med sociala kontakter. Jag kan bli orimligt irriterad så fort någon säger något eller något händer som inte passar mig.
Om inte allt ovan skulle vara nog har jag även fått andra kroppsliga besvär utöver värken. Det är troligen ett resultat av stress det också, men jag vet inte vad det är och lär få söka hjälp för det för att bli av med skiten.
Herregud vad negativt allt är.
25% ska jag jobba i två veckor, och därefter blir det uppföljning på hur det gått.
Läkaren har vidare skickat en remiss till Multimodal Smärtrehabilitering. Det tar normalt sett 4 veckor innan man får tid. Hon sa att allt indikerar på att det kan vara fibromyalgi jag har.
Psykologen jag gick till i måndags ville att jag skulle återkomma och prata med henne, och det förväntas bli om 3,5 vecka.
Utredning och behandling är på G med andra ord.
Hur ska jag göra för att få balans på mitt liv till dess?
Motivationsbristen och orkeslösheten har gjort att jag blivit en innesittare. Jag planerar ständigt för att gå ut, antingen på något ärende eller i motionssyfte, men den planeringen antingen glömmer jag eller skjuter upp. Jag vet att jag mår bra av att komma ut, jag får en energiboost och blir gladare, men det räcker inte till att motivera.
Jag har planerat sedan i måndags att jag behöver sticka och handla, men har inte varit där ännu. Detta leder till att jag barskrapar skafferi/kyl/frys, och att jag till slut helt enkelt inte äter. Jag försöker äta frukost och även ”middag”, det senare har jag sällan matlust till dock.
Min läkare frågade mig hur jag ser på att ha sociala kontakter, och jag att det var ok. Med lite analyserande och mer tänkande vet jag inte om det är sant. De senaste veckorna har jag känt mer och mer att jag inte orkar med sociala kontakter. Jag kan bli orimligt irriterad så fort någon säger något eller något händer som inte passar mig.
Om inte allt ovan skulle vara nog har jag även fått andra kroppsliga besvär utöver värken. Det är troligen ett resultat av stress det också, men jag vet inte vad det är och lär få söka hjälp för det för att bli av med skiten.
Herregud vad negativt allt är.
