Frågor till bok angående lantbruk/ arvstvist

stjarnhimmel

Trådstartare
Hej Buke,
jag håller på och skriver en bok som hobbyprojekt. Har en del funderingar som jag har googlat efter men nu tar jag och ställer dessa här istället. Bok är en relationsroman om en familj som driver en gård där de har en hästuppfödning samt bedriver lantbruk. Jag har några frågor kring vad som skulle vara rimligt.... men spekulationer inom det rimliga är okej :D Så om någon har lust får ni gärna hjälpa mig framåt..

1. Vilken företagsform är det rimligt att man har om man dels driver hästuppfödning samt har en gård där man har skog/lantbruk. Inga andra djur än hästarna. Hur är det med boningshuset och stallar? Ingår de i företaget eller är privat? eller kanske borde vara flera företag?

2. Jag tänker mig att det är en släktgård som släkten haft i flera generationer. De släktingar som finns är farmor i 85-årsåldern, pappa i 65-årsåldern samt två barn. Tidigare var det alltså farmors man (pappans pappa) som drev gården. När han dog- tänker jag mig att han testamenterade tillgångarna till sin son dvs pappan. Pappan dör i boken och innan hans död berättar han att han har ett till barn. Han är inte registrerad som pappa till denne. Om barnet vill få ut arv- hur gör hen då? DNA-test?

3.Om någon av arvingarna vill sälja men inte de andra. De har inte råd att lösa ut hen. Blir det tvångsförsäljning? Vem arrangerar den? kronofogden?

4. Säg att pappan går bort som har skött arbetet med skogen/lantbruket. Om ingen av syskonen har möjlighet/ är det rimligt att man lejer bort det arbetet? dvs kan man betala för att någon kommer in och avverkar skogen etc? Jag tänker att det beror på vad man har för skog och storlek- men finns det tillräckligt med värde för att det ska vara rimligt...

tack för hjälpen!
 
3. De som vill sälja kan vända sig till tingsrätten som utser en god man som säljer egendomen. Det gäller vid samägd bostad iallafall om inte alla vill sälja är osäker på om det är samma när det finns företag dock. Sen en fundering äger inte farmorn någon del av gården? Om hon var gift med pappans far så borde det rimligtvis vara så eller tänker du på något annat sätt med äktenskapsförord eller att det ärvts som enskild egendom på pappans fars sida? För om jag uppfattar dig rätt så lever farmor i boken? Då är det lite konstigt att hon ställs på bar backe när farfar gick bort. Eftersom du skriver att det var hennes man som testamenterade bort det.
 
3. De som vill sälja kan vända sig till tingsrätten som utser en god man som säljer egendomen. Det gäller vid samägd bostad iallafall om inte alla vill sälja är osäker på om det är samma när det finns företag dock. Sen en fundering äger inte farmorn någon del av gården? Om hon var gift med pappans far så borde det rimligtvis vara så eller tänker du på något annat sätt med äktenskapsförord eller att det ärvts som enskild egendom på pappans fars sida? För om jag uppfattar dig rätt så lever farmor i boken? Då är det lite konstigt att hon ställs på bar backe när farfar gick bort. Eftersom du skriver att det var hennes man som testamenterade bort det.
Ja farmor lever. Jag har funderat på det och det testamenterades till sonen. Med förbehåll att farmor får bo kvar på gården så länge hon vill. Men det är en del i berättelsen att vissa tyckte det var orättvist och att känslan finns av att söner är viktigare än döttrar och det är de som ska ta över.
 
Kolla på Samäganderättslagen.
En delägare har alltid rätt att begära försäljning av en fastighet/annan gemensam egendom. Man ansöker hos tingsrätten som utser en god man som håller i genomförandet. Ofta ekonomiskt bättre om man kan enas om att sälja vanligt istället.
 
Tack alla!
Jag har förstått att man kan ärva enskild firma.. så det kan ju vara så pappan tänkt i detta fall...
 
Tack alla!
Jag har förstått att man kan ärva enskild firma.. så det kan ju vara så pappan tänkt i detta fall...

Det beror nog på hur länge sedan detta ska ha skett, lagen har väl ändrats? Men som lagen är idag skulle pappan inte kunnat testamentera hela fastigheten till ett syskon utan att övriga delvis kompenserades med annat.

Kanske farmor och farfar aldrig var gifta? Då går det att testamentera till barnen. Att ha själv ärvt det som enskild egendom borde väl också vara en möjlighet.....?
 
Ja farmor lever. Jag har funderat på det och det testamenterades till sonen. Med förbehåll att farmor får bo kvar på gården så länge hon vill. Men det är en del i berättelsen att vissa tyckte det var orättvist och att känslan finns av att söner är viktigare än döttrar och det är de som ska ta över.
Med tanke på att farmor äger halva gården (om inte den gavs bort samtidigt som farfars del ärvdes?) så borde varje form av diskussion om hur gården ska övertas efter pappan också behöva ta i frågan om hur arvet efter farmor ska hanteras när den dagen kommer, vilket troligen inte är så långt borta. Det blir aldeles för osäkert för någon att satsa ifall man troligt kommer råka ut för att inom kort inte kunna behålla ägandet.
Speciellt om farmor hade fler barn än bara pappan (?) så blir det ju väldigt mycket som behöver köpas ut då. Tänk på att laglotten inte kan testamenteras bort (om inte den som förfördelas låter bli att protestera) och att en gåva kan räknas som förtida arv, som syskon kan kräva att det påverkar fördelningen då farmor dör.
 
Sen bör du också ta hänsyn till att efterlevande maka alltid har rätt till fyra basbelopp av farfars del om de var gifta den delen kan inte en make testamentera bort. Kanske missförstod jag din trådstart du kanske avsåg att farfar hade testamenterat bort sin del av gården och farmor äger den andra halvan?
 
hehe.. det här kommer nog bli mer och mer invecklat...:D
Jag tänker såhär... det här är en konservativ familj och en släktgård som gått i släkten i många generationer.
Farmor är ingift i släkten. När farfar dog borde hon normalt ha ärvt gården. Men - jag tänker att det istället var äldsta sonen som enligt testamente ärvde gården. För i denna släkt gör man så- äldsta sonen ärver och tar över verksamheten. Farmor borde då ha fått något annat istället. Jag tänker inte gå in i det i detalj dock i boken. Det ska dock vara vissa som anser att det är fel att farmor inte ärvde gården- det är en diskussion i boken.
 
Det beror nog på hur länge sedan detta ska ha skett, lagen har väl ändrats? Men som lagen är idag skulle pappan inte kunnat testamentera hela fastigheten till ett syskon utan att övriga delvis kompenserades med annat.

Kanske farmor och farfar aldrig var gifta? Då går det att testamentera till barnen. Att ha själv ärvt det som enskild egendom borde väl också vara en möjlighet.....?
Ganska osannolikt att de inte var gifta för så länge sedan och i landsbygdsmiljö.
 
hehe.. det här kommer nog bli mer och mer invecklat...:D
Jag tänker såhär... det här är en konservativ familj och en släktgård som gått i släkten i många generationer.
Farmor är ingift i släkten. När farfar dog borde hon normalt ha ärvt gården. Men - jag tänker att det istället var äldsta sonen som enligt testamente ärvde gården. För i denna släkt gör man så- äldsta sonen ärver och tar över verksamheten. Farmor borde då ha fått något annat istället. Jag tänker inte gå in i det i detalj dock i boken. Det ska dock vara vissa som anser att det är fel att farmor inte ärvde gården- det är en diskussion i boken.
Om farmor och syskon är med på det är det inget problem att sonen ärver farfars andel. De låter bara bli att klandra testamentet och följer vad som står där. Systrarna(?) har kanske ångrat sig senare om det var länge sedan farfar dog och de var påverkade av släktans självklara norm att sonen skulle få hela gården.
 
Om farmor och syskon är med på det är det inget problem att sonen ärver farfars andel. De låter bara bli att klandra testamentet och följer vad som står där. Systrarna(?) har kanske ångrat sig senare om det var länge sedan farfar dog och de var påverkade av släktans självklara norm att sonen skulle få hela gården.
Ja när pappan ärvde från farfar var det mer "att det är så vi gör- äldsta sonen ärver"
Men det är nu det blir problem då det finns tre barn efter pappan och en kommer vilja sälja och få ut sin del när de ärver pappan. Men jag fick svar ovan att den som vill sälja kan gå till tingsrätten för att få ut sin del.
 
hehe.. det här kommer nog bli mer och mer invecklat...:D
Jag tänker såhär... det här är en konservativ familj och en släktgård som gått i släkten i många generationer.
Farmor är ingift i släkten. När farfar dog borde hon normalt ha ärvt gården. Men - jag tänker att det istället var äldsta sonen som enligt testamente ärvde gården. För i denna släkt gör man så- äldsta sonen ärver och tar över verksamheten. Farmor borde då ha fått något annat istället. Jag tänker inte gå in i det i detalj dock i boken. Det ska dock vara vissa som anser att det är fel att farmor inte ärvde gården- det är en diskussion i boken.
Förr löstes sådant genom att fastigheten blev ett fideikomiss så bara äldste sonen ärvde/tog över. Avskaffat sedan länge.
 
hehe.. det här kommer nog bli mer och mer invecklat...:D
Jag tänker såhär... det här är en konservativ familj och en släktgård som gått i släkten i många generationer.
Farmor är ingift i släkten. När farfar dog borde hon normalt ha ärvt gården. Men - jag tänker att det istället var äldsta sonen som enligt testamente ärvde gården. För i denna släkt gör man så- äldsta sonen ärver och tar över verksamheten. Farmor borde då ha fått något annat istället. Jag tänker inte gå in i det i detalj dock i boken. Det ska dock vara vissa som anser att det är fel att farmor inte ärvde gården- det är en diskussion i boken.
Om farmor inte gifte sig med äktenskapsförord kan inte farfar testamentera bort gården för henne.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp