Hej,
Jag har dykt på ett stort problem med min unghäst som är 4 år i år. Varken jag eller min tränare (som är en känd unghästutbildare) kommer på vad som är fel. Problemet började smyga sig fram efter igångsättningen efter vintervilan, hon började gapa för bettet, ryckte tyglarna ut händerna på mig, stod emot för skänkeln men bara ibland. Vi bytte bett, nosgrimmor och träns, inget hjälpte. De flesta passen flöt på som vanligt, utan gapande och stret. På senaste tiden har det blivit mer tilltagande, men mest bara i galoppen och hon har även lagt sig till med att rätt som det är, utan förvarning, tvärnita på hinder. Var på träning för 2 veckor sedan och då hoppade hon allt, är inte tittig av sig alls, och hon bjöd ärligt. Sen åkte jag på träning i veckan som var och då stod hon emot lite för skänkeln stundtals i uppvärmningen, men hoppade snällt över de första hindren innan stoppet kom. Hon hade då hoppat hindret precis innan utan tvekan, andra gången gjorde hon en tvärnit och tredje gången hoppade hon åter igen utan tvekan. Det finns liksom ingen logik i hur och när hon stannar, hon hoppade hindret på 105, men stannade på hindret på 85cm... Hon växlar i humör så otroligt fort och jag märker att det blir mycket värre när hon närmar sig brunst. Såg också på filmen från träningen att hon drar in bakbenen under magen istället för att sparka ut över hindren som hon brukar. Hon hoppade inte heller ut i sprången på oxrarna som hon brukar. Hon är otroligt rädd om sig över hindren, har alltid långa revor i magplattan och hoppar med 40-50cm luft. Mellan hindren stod hon emot för skänkeln, surade ihop när vi skulle sätta igång efter att ha stått stilla, frös fast och hon tog varken skänkel eller tillsägning med spöt. Så här är det varannan träning ungefär, det smyger sig på då och då och något känns ju klart fel! Min tränares enda teori är cystor på livmoder/äggstock, vad tror ni? Någon som har varit med om liknande? Jag väntar på en hästtandläkare som ska kolla hennes mun nu i veckan och hon fick en genomgång av kiropraktor/massör efter träningen. Denna hittade spänning i bogen/underarmen men sa att hon var jättefin i kroppen i övrigt. Rygg/bakdel utan anmärkning. Hittar inte tandläkaren något så bokar vi tid i Husaby, men jag söker med ljus och lykta efter tips och teorier! Vargtänder är utdragna när hon var liten.
Jag har dykt på ett stort problem med min unghäst som är 4 år i år. Varken jag eller min tränare (som är en känd unghästutbildare) kommer på vad som är fel. Problemet började smyga sig fram efter igångsättningen efter vintervilan, hon började gapa för bettet, ryckte tyglarna ut händerna på mig, stod emot för skänkeln men bara ibland. Vi bytte bett, nosgrimmor och träns, inget hjälpte. De flesta passen flöt på som vanligt, utan gapande och stret. På senaste tiden har det blivit mer tilltagande, men mest bara i galoppen och hon har även lagt sig till med att rätt som det är, utan förvarning, tvärnita på hinder. Var på träning för 2 veckor sedan och då hoppade hon allt, är inte tittig av sig alls, och hon bjöd ärligt. Sen åkte jag på träning i veckan som var och då stod hon emot lite för skänkeln stundtals i uppvärmningen, men hoppade snällt över de första hindren innan stoppet kom. Hon hade då hoppat hindret precis innan utan tvekan, andra gången gjorde hon en tvärnit och tredje gången hoppade hon åter igen utan tvekan. Det finns liksom ingen logik i hur och när hon stannar, hon hoppade hindret på 105, men stannade på hindret på 85cm... Hon växlar i humör så otroligt fort och jag märker att det blir mycket värre när hon närmar sig brunst. Såg också på filmen från träningen att hon drar in bakbenen under magen istället för att sparka ut över hindren som hon brukar. Hon hoppade inte heller ut i sprången på oxrarna som hon brukar. Hon är otroligt rädd om sig över hindren, har alltid långa revor i magplattan och hoppar med 40-50cm luft. Mellan hindren stod hon emot för skänkeln, surade ihop när vi skulle sätta igång efter att ha stått stilla, frös fast och hon tog varken skänkel eller tillsägning med spöt. Så här är det varannan träning ungefär, det smyger sig på då och då och något känns ju klart fel! Min tränares enda teori är cystor på livmoder/äggstock, vad tror ni? Någon som har varit med om liknande? Jag väntar på en hästtandläkare som ska kolla hennes mun nu i veckan och hon fick en genomgång av kiropraktor/massör efter träningen. Denna hittade spänning i bogen/underarmen men sa att hon var jättefin i kroppen i övrigt. Rygg/bakdel utan anmärkning. Hittar inte tandläkaren något så bokar vi tid i Husaby, men jag söker med ljus och lykta efter tips och teorier! Vargtänder är utdragna när hon var liten.