Fråga en logoped(student)!

Nu vet jag inte om personalen rättar honom men vi anhöriga gör det inte. Och pratar gör han, eller babblar är väl mer korrekt. Ungefär som min 15 månaders gör.

Munövningar ska jag kolla mer på. Det var en bra idé :)

Det känns som om han får en så otroligt dålig start i livet. Han ligger långt efter med talet och jag kan inte se hur det inte kommer påverka hans skolgång åtminstone de första åren, i värsta fall kommer han aldrig kunna ta igen försprånget de andra har. Detta tillsammans med eventuella diagnoser och föräldrar som själva har problem och svårt för att hjälpa (tänker ffa på kommande skola) så känner vi övriga att vi måste få rätt på detta fort för att han ska få en rimlig chans här i livet.

Just nu är det på nivån att om man tror att han menar att han vill ha ett glas vatten så visar det sig att han egentligen ville gå en promenad... Vi som inte är föräldrar kommer liksom inte ens i närheten i våra tolkningar av vad han säger. :(

Utöver de få ord han kan som mamma, pappa osv

Min stora syster fungerade som tolk, mina första år. Även inom familjen. Nu är inte min störning märkbar, igentligen. Utan mer när jag är stressad och okoncentrerad. Sedan är det vissa ljud. Men inget som stör. Men jag tycker det är bra om jag ändå talar för det, det kan ju göra skillnad för andra.

Munövningarna var mycket ljud och att pedagogerna "dummade" sig också. Som gjorde att det var roligt. Gjorde att det kändes okej att dumma sig runt orden. Det behövde inte vara perfekt.

Jag låg som sagt många år efter mina klasskamrater, inte bara språkligt utan även mentalt.Språkligt kom jag ikapp i tredjeklass. Hade en jättebra pedagog, som kunde ta mig på mitt sätt. Jag vägrade gå ifrån lektionerna utan hon kom hem till mig kvällstid. Har kvar kontaktboken från läraren, det året och hur stort hon tyckte det var, att hon äntligen förstod vad jag sade.

Mentalt tror inte jag riktigt kom ifatt under skoltiden, men det var det språkliga som det var fokus på. Tyvärr kan jag tycka i efterhand.

Enligt min mamma var det vissa som inte trodde jag skulle klara grundskolan. Vilket jag gjorde.

Så det är ingen fara, stöd, uppmuntran. Hitta det han känner som extra drivkraft. Se till att finns bra pedagoger, som inte försöker få honom till mobbningsoffer. Genom att särskilja honom från de andra. För det låter som det är det de försöker med just nu.
 
@Spr_kst_rd Jag tycker det är superstrongt av dig att dela med dig av dina upplevelser! :bow: Det behövs fler som vågar prata om språkliga nedsättningar och som kan bidra med kunskap och erfarenhet. Om du vill och känner att du orkar får du jättegärna berätta om vad du gör idag och hur det fungerar med språket i vuxen ålder (jag gissar att du är över 18 iallafall?). Vore jätteintressant att läsa! :)
 
@Spr_kst_rd Jag tycker det är superstrongt av dig att dela med dig av dina upplevelser! :bow: Det behövs fler som vågar prata om språkliga nedsättningar och som kan bidra med kunskap och erfarenhet. Om du vill och känner att du orkar får du jättegärna berätta om vad du gör idag och hur det fungerar med språket i vuxen ålder (jag gissar att du är över 18 iallafall?). Vore jätteintressant att läsa! :)

Jag jobbar som undersköterska, inga problem med språket. Är öppen med det, och att jag vet att det kan bli fel ibland. Vilket jag inte har problem med att de framför, om det sker på ett schyst sätt. Inte att de vänder ryggen mot mig och försöker dra igång skrattsalvor. Då kan jag bli lite bitchig och ifrågasätta det beteendet, har hänt en gång. Att fråga mig och be mig upprepa mig. Det har jag inget i mot.

Kan ha lite svårt med inlånade ord, på ex. smörgåsar. Men man kommer långt med att peka och "en sån där´". Även om kassabiträdet då ska bjuda på en språklektion och ljuda ut ordet. Inget jag tycker påverkar smacken på smörgåsen.

Sedan stör jag mig på de som tycker att det är likhetstecken mellan språkstörning och dyslexi. Som min lärare i gymnasiet hade. Som ansåg att jag inte kunde ha problem med att skriva, då jag läste för mycket böcker. Men jag har aldrig haft problem med läsning, det är när det ska ut.

Har funderingar på att ta ut mina journaler och se vad som står där. (För det har man rätt till, eller?)
 
Spontan fråga: hur fort pratar personerna?
Lite olika.

Personen som blandar bokstäver och ljud hej vilt talar ju tigrinja och det är ett språk som låter som en kulspruta :D På svenska talar han långsammare men det kommer nog rätt fort ur munnen i alla fall.

Flickan med desperot behav är född med svenska som modersmål och talar ganska normalfort. Men hon är extremt blyg.
 
Lite olika.

Personen som blandar bokstäver och ljud hej vilt talar ju tigrinja och det är ett språk som låter som en kulspruta :D På svenska talar han långsammare men det kommer nog rätt fort ur munnen i alla fall.

Flickan med desperot behav är född med svenska som modersmål och talar ganska normalfort. Men hon är extremt blyg.

Det är ju egentligen helt omöjligt att svara på vad som kan ligga bakom. Varför jag frågar efter taltempo är för att just sammandrag av ord är vanligt hos personer med skenande tal - en diagnos som har släktskap med stamning där, grovt förenklat, oralmotoriken inte hänger med i det tempo hjärnan väljer.

Men som sagt, det är helt omöjligt att säga. Sammandrag och omkastningar av ljud kan säkert ha ett tiotal orsaker, alltifrån motorik och språkstörning till hörselnedsättning och helt normala felsägningar. Att sänka taltempot är å andra sidan så nära ett universalknep för diverse logopediska bekymmer man kan komma :p
 
Jag jobbar som undersköterska, inga problem med språket. Är öppen med det, och att jag vet att det kan bli fel ibland. Vilket jag inte har problem med att de framför, om det sker på ett schyst sätt. Inte att de vänder ryggen mot mig och försöker dra igång skrattsalvor. Då kan jag bli lite bitchig och ifrågasätta det beteendet, har hänt en gång. Att fråga mig och be mig upprepa mig. Det har jag inget i mot.

Kan ha lite svårt med inlånade ord, på ex. smörgåsar. Men man kommer långt med att peka och "en sån där´". Även om kassabiträdet då ska bjuda på en språklektion och ljuda ut ordet. Inget jag tycker påverkar smacken på smörgåsen.

Sedan stör jag mig på de som tycker att det är likhetstecken mellan språkstörning och dyslexi. Som min lärare i gymnasiet hade. Som ansåg att jag inte kunde ha problem med att skriva, då jag läste för mycket böcker. Men jag har aldrig haft problem med läsning, det är när det ska ut.

Har funderingar på att ta ut mina journaler och se vad som står där. (För det har man rätt till, eller?)

Tack :) Vad kul att höra att du är så bekväm med din språkstörning och att det ändå verkar ha gått rätt bra för dig.

Du har absolut rätt att begära ut dina journaler. Tror till och med att det går att få ett lösenord och läsa digitaliserade journaler på nätet nu för tiden. Fråga mig dock inte hur man gör.
 
Det är ju egentligen helt omöjligt att svara på vad som kan ligga bakom. Varför jag frågar efter taltempo är för att just sammandrag av ord är vanligt hos personer med skenande tal - en diagnos som har släktskap med stamning där, grovt förenklat, oralmotoriken inte hänger med i det tempo hjärnan väljer.

Men som sagt, det är helt omöjligt att säga. Sammandrag och omkastningar av ljud kan säkert ha ett tiotal orsaker, alltifrån motorik och språkstörning till hörselnedsättning och helt normala felsägningar. Att sänka taltempot är å andra sidan så nära ett universalknep för diverse logopediska bekymmer man kan komma :p
Tack för elegant förklaring, och tipset om taltempo. Jag ska greppa det därifrån!
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp