Pansi
Trådstartare
Hej alla!
Skulle vilja ha lite funderingar, erfarenheter, tips osv kring formen på en häst jag nyligen börjat rida. Lite bakgrund först:
Hästen är utbildad, men inte igång. Har ridit första tiden på tränsbett, men misstänker ngt krångel med tänderna då hon tuggar hysteriskt på bettet och vägrar ta stöd öht. Har nu gått över på sidepull, och det funkar utmärkt, vilket stöder min teori om tandproblem. (Äger inte hästen, upp till ägaren att åtgärda)
Nu till min fundering. Har alltid ridit enligt tanken att man ska variera formen under ett ridpass, men att stjärnkikarna ska gå låga och de som dippar nosen ska ha nacken högre. Hästen jag rider nu har gått bakom hand utan stöd länge, först på sidepullet kan jag kontrollera nacken. Därav är det självklart att hon dippar undan när det blir jobbigt, men med böjning och skolor får jag henne att gå där hon ska, men det känns så statiskt att ha henne där hela tiden. Så nu klurar jag på hur jag ska rida denna häst. Ska man jobba bort "dippandet" genom att ha nacken hög hela tiden och varva med skrittpauser på lång tygel? Eller ska man "våga" ta ner henne i en djupare form ibland och riskera att tappa arbetet genom kroppen?
Hur hade du ridit denna häst? Låg korta korta stunder och öka succesivt? Muskelmässigt skulle hon behöva gå lång och låg, men bakom hand vill jag absolut inte ha henne. Mycket tacksam för lite funderingar, då jag inte riktigt har någon att dressyr-diskutera med!
Skulle vilja ha lite funderingar, erfarenheter, tips osv kring formen på en häst jag nyligen börjat rida. Lite bakgrund först:
Hästen är utbildad, men inte igång. Har ridit första tiden på tränsbett, men misstänker ngt krångel med tänderna då hon tuggar hysteriskt på bettet och vägrar ta stöd öht. Har nu gått över på sidepull, och det funkar utmärkt, vilket stöder min teori om tandproblem. (Äger inte hästen, upp till ägaren att åtgärda)
Nu till min fundering. Har alltid ridit enligt tanken att man ska variera formen under ett ridpass, men att stjärnkikarna ska gå låga och de som dippar nosen ska ha nacken högre. Hästen jag rider nu har gått bakom hand utan stöd länge, först på sidepullet kan jag kontrollera nacken. Därav är det självklart att hon dippar undan när det blir jobbigt, men med böjning och skolor får jag henne att gå där hon ska, men det känns så statiskt att ha henne där hela tiden. Så nu klurar jag på hur jag ska rida denna häst. Ska man jobba bort "dippandet" genom att ha nacken hög hela tiden och varva med skrittpauser på lång tygel? Eller ska man "våga" ta ner henne i en djupare form ibland och riskera att tappa arbetet genom kroppen?
Hur hade du ridit denna häst? Låg korta korta stunder och öka succesivt? Muskelmässigt skulle hon behöva gå lång och låg, men bakom hand vill jag absolut inte ha henne. Mycket tacksam för lite funderingar, då jag inte riktigt har någon att dressyr-diskutera med!