Iglatjarn
Trådstartare
Vi kommer att byta dagis på sonen efter julledigheten.
Vi går idag på ett dagis där han trivs jättebra, pedagogerna är bra och allt är egentligen frid och fröjd. MEN det är lite meck att åka och lämna/hämta varje dag. Det ligger inte jättelångt bort men det är djupt in i ett villaområde med massor av smågator, mycket trafik, dålig väghållning på vintern mm. Vi har också ett minst sagt skralt skyddsnät i denna stan och den enda som kan hämta vid extra behov när det kör ihop sig är farmor. Hon är dock inte jätteglad åt att behöva mecka med bilstol och vill helst inte åka med honom.
Nu håller det på att byggas ett nytt dagis med öppning efter nyår bara några hundra meter ifrån oss. Ett modernt och välgenomtänkt som det verkar och vi har referenser på pedagogerna som kommer att börja där. Det kommer förmodligen bli bra där med och vi känner oss i trygga i beslutet att byte - MEN samvetet gnager som en liten på axeln.
När vi går hem och tar jul den 20 december säger vi alltså hej då till nuvarande ställe.
HUR förklarar man på bästa sätt att han kommer att lämna sina kompisar och aldrig se dom något mer? Och att pedagogerna också försvinner ur hans liv? Det kommer gå tre veckor av semester innan han börjar på det nya.
Vi har ingen aning om hur vi ska gå tillväga. Ska vi börja redan nu?
Vi åker förbi det nya dagiset varje dag och han tycker det är väldigt spännande med alla grävmaskiner som är där som tur är.
Tips och råd på hur vi bäst förbereder honom!
Vi går idag på ett dagis där han trivs jättebra, pedagogerna är bra och allt är egentligen frid och fröjd. MEN det är lite meck att åka och lämna/hämta varje dag. Det ligger inte jättelångt bort men det är djupt in i ett villaområde med massor av smågator, mycket trafik, dålig väghållning på vintern mm. Vi har också ett minst sagt skralt skyddsnät i denna stan och den enda som kan hämta vid extra behov när det kör ihop sig är farmor. Hon är dock inte jätteglad åt att behöva mecka med bilstol och vill helst inte åka med honom.
Nu håller det på att byggas ett nytt dagis med öppning efter nyår bara några hundra meter ifrån oss. Ett modernt och välgenomtänkt som det verkar och vi har referenser på pedagogerna som kommer att börja där. Det kommer förmodligen bli bra där med och vi känner oss i trygga i beslutet att byte - MEN samvetet gnager som en liten på axeln.
När vi går hem och tar jul den 20 december säger vi alltså hej då till nuvarande ställe.
HUR förklarar man på bästa sätt att han kommer att lämna sina kompisar och aldrig se dom något mer? Och att pedagogerna också försvinner ur hans liv? Det kommer gå tre veckor av semester innan han börjar på det nya.
Vi har ingen aning om hur vi ska gå tillväga. Ska vi börja redan nu?
Vi åker förbi det nya dagiset varje dag och han tycker det är väldigt spännande med alla grävmaskiner som är där som tur är.
Tips och råd på hur vi bäst förbereder honom!