För kaxig fölunge?

[Tora]

Var som sagt på fölvisning förra helgen. En bekant hörde några "förståsigpåare" påpeka att mitt föl är alldelles för kaxigt då hon sprang före mamman och till och med tog helt egna vägar (och allt detta under höga pipanden). Utan de tyckte att fölisar borde vara ängsliga på en så ny plats och följa mamman. Och att de inte kunde förstå varför man betäckte med denna hingsten i fråga och att den var oridbar och att det skulle också fölis bli.
Först skrattade jag bara bort det då alla har åsikter om allting. Men efter ett tag så började jag att fundera lite. Jag har uppfattat det som positivt när den lilla är så kaxig men det kanske man inte skall göra.

I hanteringen så är hon nästan som en vuxen häst. Aldrig problem att sätta på grimma (trär den över öronen som på en vuxen häst) eller att fånga den lilla i hagen/boxen osv. Det som dock fick mig att undra var det som hände för några dagar sedan.
Nämligen sist hon var lös (Torana var dock kopplad) så drog hon en egen repa runt halva galoppbanan och mellan stallet och ett gammal svinmagasin. En sträcka på flera hundra meter där hon dessutom inte kan se sin mamma när hon springer i full galopp runt svinmagasinet. Torana tog det hela med ro och Tara tyckte det var jätteroligt. Liiite uppjagad var hon men inte tillräckligt för att bara göra rundan en gång utan två hela och två halva rundor tog hon innan hon stannade hos mamma. Efter det så har vi den lilla alltid kopplad för säkerhetskull.
Däremot så var hon väldigt förbannad när vi tog ut Torana på stallgången och lät Tara vara kvar i boxen och då står det ändå bara ca 50 cm från varandra. Hon var jätteförbannad och pep och gjorde galoppiruetter i boxen. Hon var alltså inte rädd utan arg för att hon inte också fick gå ut i gången (en av favoritsysselsättningarna att smita ut på stallgången och promenera omkring där). Så där visade hon verkligen sitt temprament när hon inte får som hon vill.

Så min fråga är: Är det bra eller dåligt med (över?) kaxiga fölungar blir det helt ohanterbara vid vuxen ålder?

Mvh

Tora

Ps. Jag har aldrig upplevt den lilla som jobbig att hantera.

 

[Hera]

Sv: För kaxig fölunge?

Min fölunge är oxå mkt självständig. Det var bara det två första dagarna som hon kunde gå lös efter mamma till hagen sen gick hon egna vägar.

Hon är inte rädd för nya människor eller hästar, hälsar nyfiket på allt och alla.

Hon är fyra månader nu och umgås mer med sin 16 åriga kompis (min ridhäst) än med mamma....

 

[björktomta]

Sv: För kaxig fölunge?

Hej
jag tycker inte alls det behöver vara negativt, min hingst unge som är är 2 1/2 månad struntar fullständigt i mamma , vi har knappt aldrig haft han lös utan i grimskaft. Sista dagarna har han rymt ur hagen och springer runt hela gårdplanen utan att bry sig att hon skriker.(elagregatet hade tydliget gått sönder) När vi är ute och går vill han bara gå före henne anars blir han sur. Det finns alltid folk som kan och vet allt, jag tror säkert att han blir en bra häst.
LINDA

 

[dee79]

Sv: För kaxig fölunge?

Mitt sto hade en hingstunge förra året som var precis sådär. Honom fick vi hålla kopplad till och från hagen, annars var det omöjligt att säga var han skulle hamna. Tog man ut mamman på stallgången och hade honom kvar i boxen så blev han skitförbannad rent ut sagt. Men hanteringsmässigt var det inga problem med honom, varken att leda eller att hantera, binda upp (lite senare) och allt vad man nu pysslar med.

När han avvandes så taggade han ner, men iom att han hade sånt bra självförtroende så gick det väldigt bra. Han kaxade sig inte mot oss, var hur snäll och rar som helst att hantera och vad jag förstår på ägaren så är han fortfarande sån.

Så jag tror att det är bra med kaxiga fölungar, så länge man hanterar dem vettigt under uppväxten. Det ger säkra hästar.

 

[Jamtland]

Sv: För kaxig fölunge?

När min shettis Carmenzita var föl var hon enormt självständig. Det dög lika bra med mig som med mamma eller att ta en repa för sig själv och det var aldrig några problem att hantera henne eller någonting.

Jag ser "slutresultatet" idag, hon är fyra år och blev en härligt självständig individ, som älskar folk, som älskar äventyr i alla dess former och är helt underbar. Hon är lugn i i stort sett alla situationer och har varit så under hela sin uppväxt, men givetvis med en stor portion nyfikenhet och upptäckarlusta. På shettisutställning när hon var ett år så sa domaren: "Titta noga på den här ponnyns ögon gott folk, så här ska en shettis själ se ut. Här har ni en uppfödare som vet vad hon gör, fortsätt så och du kommer att få en underbar ponny" Tror ni jag var någe mallig då kanske...

Så min uppfattning är att "kaxiga" fölungar är en bra företelse som ska uppmuntras och ger självständiga lugna vuxna hästar. Och är det inte det vi vill ha?

Jenny (som inte vet om hon törs föda upp någon fler ponny, får man in en sådan fullträff första gången så kan det ju liksom bara gå utför sen... )

 

[Splittan]

Sv: För kaxig fölunge?

När våran två åring var föl, så var hon med väldigt självständig och tuff. Redan som nyfödd så var hon inte rädd att lämna mamman, mamman där emot hade fullt upp med att hänga med den lilla busen.

När mamman blev sjuk och fick komma till djursjukhuset så var fölet 2 veckor gammal. Vi varnade dem på djursjukhuset att fölet troligen inte kommer att följa efter mamman och att de fick leda henne.
Jag fick en min av personalen och ord som "hon lär nog följa efter mamma, det är ju ett okänt ställe".
Fick senare höra att fölet inte alls hade följt efter mamma på promenaderna inne i djursjukhuset, fölet hade tagit sina egna promenader, in i besöks rum, undersöknings rum, hälsat på de andra människorna där, kört egna galopp lopp, "hälsat" på andra hästar i stallarna m.m.

Hon är som sagt två år nu, hon är en tuff dam, men snäll att ha och göra med.

 

[Legend]

Sv: För kaxig fölunge?

I hanteringen så är hon nästan som en vuxen häst. Aldrig problem att sätta på grimma (trär den över öronen som på en vuxen häst) eller att fånga den lilla i hagen/boxen osv. Det som dock fick mig att undra var det som hände för några dagar sedan.
Nämligen sist hon var lös (Torana var dock kopplad) så drog hon en egen repa runt halva galoppbanan och mellan stallet och ett gammal svinmagasin. En sträcka på flera hundra meter där hon dessutom inte kan se sin mamma när hon springer i full galopp runt svinmagasinet. Torana tog det hela med ro och Tara tyckte det var jätteroligt. Liiite uppjagad var hon men inte tillräckligt för att bara göra rundan en gång utan två hela och två halva rundor tog hon innan hon stannade hos mamma. Efter det så har vi den lilla alltid kopplad för säkerhetskull.
Däremot så var hon väldigt förbannad när vi tog ut Torana på stallgången och lät Tara vara kvar i boxen och då står det ändå bara ca 50 cm från varandra. Hon var jätteförbannad och pep och gjorde galoppiruetter i boxen. Hon var alltså inte rädd utan arg för att hon inte också fick gå ut i gången (en av favoritsysselsättningarna att smita ut på stallgången och promenera omkring där). Så där visade hon verkligen sitt temprament när hon inte får som hon vill.

Så min fråga är: Är det bra eller dåligt med (över?) kaxiga fölungar blir det helt ohanterbara vid vuxen ålder?

Det kunde lika gärna vara min fölis du beskrev,tora (samma pappa har dóm visserligen).Jag har oxå undrat om dom ska vara så självständiga..? När jag ska jobba mamman så är den lilla skitförbannad i boxen o när mamma kommer tillbaka in i boxen så ska du ju inte tro att den lilla bryr sig,då ska hon gå ut o blir riktigt frustrerad när jag motar henne...

 

[Tora]

Sv: För kaxig fölunge?

Det var väl det som människorna på läktaren menade att alla föl efter den hingsten blev sådana fast efter att ha läst här så förstår jag att det faktiskt är så att det finns en hel del kaxiga föl där ute och att det är inget ovanligt med det (jises vilken lång mening).

Det känns skönt att det inte bara är jag som har ett föl med egna åsikter.

Måste bara tillägga att det är inte första mer eller mindre elaka kommentaren om mitt hingstval (avundsjuka?). Klart man kan tycka och tänka vad man vill om mitt hingstval men när det gäller denna hingsten är det tydligen varit fritt fram att kommentera hur elakt som helst. Den kommentaren som slår det mesta var nog den när jag pratade med en som har stått i samma stall som mig. Träffade henne precis när jag fått reda på att stoet äntligen var dräktig efter tredje och sista försöket. Hon frågade vilken hingst det var och när jag sa det så svarade hon "Nämen usch, fast det skall man kanske inte säga"

Detta var bara ett sidospår. Men det är som sagt skönt att höra att kaxiga föl finns det gott om (oberoende av hingst och ras) och de flesta (?) har blivit trevliga hästar.

Mvh

Tora

 

[Cesar]

Sv: För kaxig fölunge?

*nyfiken* vilken hingst är det som ska vara så "hemsk"?

 

[Melle]

Sv: För kaxig fölunge?

Min nu 1 åriga hingst var jättetuff när han var föl och sprang själv o hälsade på alla människor, var pigg & busig.

Nu får man knappt liv i honom, han är såå lugn.
Jag väntar på hingstvändningen. Dom 2 hingstarna han står med är det mycket mer liv på o dom hoppar o skuttar o buffas o är allmänt jobbiga, men han är så guda snäll står mest bara o gosar snällt o lugnt.

Men som sagt...jag väntar

 

[Tora]

Sv: För kaxig fölunge?

Akribori

Mvh

Tora

 

[trissan]

Sv: För kaxig fölunge?

Det skulle lika gärna vara min fölunge du beskriver! Hon var kaxig och har haft gott självförtroende från första stund. Grimma har aldrig varit något problem. Första dagen vi släppte ut mamma och fölis i hagen (hon var ett dygn), var det inte fölis som sprang efter mamma utan tvärtom! MYCKET energi finns det i denna dam. Har alltid lett henne i grimma, men jag tvivlar inte en sekund på att hon skulle gå på egna upptåg om hon fick gå lös. Saker som mamma tycker är läskiga går hon helt lugnt fram och undersöker. Jag ser det inte som något negativt att de är kaxiga och har gott självförtroende, dock måste man hantera dem på rätt sätt och visa vem som är ledaren redan från början. Ska de bli bra när de blir "stora" måste det finnas lite temperament tycker jag.
Min fölis är mycket social och snäll för övrigt, det är bara det att det finns så mycket bus och energi att det spritter åt alla håll!
Mitt föl har samma pappa som din.

/Trissan

 

[Legend]

Sv: För kaxig fölunge?

Akribori

Dom kan säga vad dom vill om akribori,han verkar nedärva trevliga o lätta fölungar..Tjejen där jag har mina pållar inhyrda hos är en gammal uppfödare o hon är så imponerad av min fölis,hon är så okomplicerad ,det har inte varit nåt problem med nånting egentligen,badade o spolade henne med vattenslang nu till fölvisningen,3:e gången hon skulle gå in i transporten gick hon rätt in bara,på fölvisningen stod dom i transporten med dörrarna öppna,helt lugnt,gnäggade när andra gick förbi givetvis,kommer först av alla i hagen(mamman kommer när fölis är framme)tar på henne grimman i hagen m.m
Usch,känns som jag skryter,men ni förstår poängen..!
Visst har hon humör,när vi tar ut mamma o hon inte får följa med,då går hon i "spansk skritt" inne i boxen o sparkar i väggarna o visar sitt missnöje..men det är helt okey när dom är trevliga o lätta för övrigt o ha att göra med,tycker jag.
Men jag håller med dig,tora - såna kommentarer kan man vara utan istället kanske man ska fråga sig varför dom inte klarar av att visa upp akribori bättre,byta ryttare tex.?

 

[Pretty_Fly]

Sv: För kaxig fölunge?

har ett föl som också är väldigt självständig. första dagen vi skulle ta ut dom på stallplanen sprang han iväg från mamma. usch vad rädd jag var! nu är han knappt aldrig med sin mamma han terroriserar mostern istället
men han är helt underbar att hantera!

 

[Tora]

Sv: För kaxig fölunge?

*lånar*

De verkar bli ganska likadana Akriborifölisarna ändå för när jag läser om era så tror jag att ni skriver om min. Deras temprament, sättet de är mot människor, hanteringen jag allt. Kan de vara så att de kanske är klonade?

Mvh

Tora

 

[Rodde]

Sv: För kaxig fölunge?

Vad lugn, mina fölungar har till 95% aldrig gått med sin mamma, en gång har jag upplevt att fölet följde sin mor vi fölvisningen han visade sådan trav att det gick en susning genom publiken han var vid ljumsken hela tiden och bara ökade med otroliga bakben....... han fick 7.s på traven det sämsta resultat hitintils.....
Min värsta fölunge som höll på att ta död på både mig och domare samt alla andra 2,5 år framåt i tiden är idag 4 år gammal det snällaste man kan tänka sig och hon är det sto som tog hand om mitt föräldralösa ponnyföl full av tålamod och kärlek, när jag berättar för folk hur hon var som föl och ung häst tror dom mig inte! Men just nu linkar jag på en fot svårt sparkad av en ettrig föräldralös fölunge.........