Folk som läger sig i hur du tränar din hund

[ufot]

Byn som jag bor i anordnar hundpromenader ett par gånger i veckan. Jättebra träning tänkte jag.

Själv har jag inget behov av social kontakt och av att träffa andra människor (får tillräckligt av det på arbetet).

Däremot behöver min sjumånaders dvärgpudel träna på att träffa andra hundar och människor då hon blir lite väl entusiastisk och vill hälsa på alla.

De flesta som är med i gruppen är medelålders damer, förtidspensionärer och pensionärer. De var på mig på en gång, du pratar för mycket med hunden, du säger åt henne för mycket, du gör si och du gör så, osv.

Det första de sa förra gången var att någon reagerat på att jag låter henne gå med för långt koppel, att jag inte har koll på henne, att cyklister reagerat på att hon går för mycket ut på cykelbanan, att jag inte har koll på henne.

Det är bara mig de är på. Säger ”vi vet hur det är att ha valp, jag gjorde samma misstag när min var liten, jag tog tacksamt emot tips från andra när min var valp, osv.

Jag är den första som erkänner att min valp inte är guds bästa barn. Hon vill fram till alla, hon vill hoppa upp i famnen på alla och slicka de i örat, hon vill springa efter alla cyklister och hon går inte på långa vägar perfekt i koppel.

Självklart gör jag misstag, självklart tar jag för hårt i kopplet till och från, självklart säger jag till henne lite för skarpt ibland, men vem gör inte det?

Jag har gått valpkurs och ska gå lite kurser i höst (allmännlydnad och nosework om jag hittar något som går på ”rätt” dagar.)

Jag älskar min hund över allt annat, men hon är van att det bara är hon och jag. Vi är oftast ute i skogen där hon går lös. Hon går aldrig långt ifrån mig och lyssna bättre utan koppel än med.

Jag orkar inte med att andra människor lägger sig i, i vad de tror är i all välmening. Det känns som att jag är tillbaka i stallet med alla som menade att just de har rätt och alla andra har fel.

Jag är den första som erkänner att jag gör fel och jag tar också hjälp, men jag vill inte ha hjälp från ”vem som helst” och jag vill definitivt inte ha råd från medelålders damer som vet allt och kan allt bäst.

Jag har redan avregistrerat mig från gruppen och kommer inte att vara med på fler promenader. Samtidigt behöver min valp träffa andra människor och hundar, framförallt då jag snart ska flytta till hus ”mitt i ingenstans” med närmsta granne 200 meter bort.

Jag brukar ibland åka in till storstan och träna henne bland andra människor och hundar. Det går jättebra. Visst vill hon fram och hälsa på alla, men hon lyssnar bra på mig.

Överreagerar jag?
Hur reagerar ni när andra lägger sig i hur ni uppfostrar era valpar/hundar?

 

[Grazing]

Byn som jag bor i anordnar hundpromenader ett par gånger i veckan. Jättebra träning tänkte jag.

Själv har jag inget behov av social kontakt och av att träffa andra människor (får tillräckligt av det på arbetet).

Däremot behöver min sjumånaders dvärgpudel träna på att träffa andra hundar och människor då hon blir lite väl entusiastisk och vill hälsa på alla.

De flesta som är med i gruppen är medelålders damer, förtidspensionärer och pensionärer. De var på mig på en gång, du pratar för mycket med hunden, du säger åt henne för mycket, du gör si och du gör så, osv.

Det första de sa förra gången var att någon reagerat på att jag låter henne gå med för långt koppel, att jag inte har koll på henne, att cyklister reagerat på att hon går för mycket ut på cykelbanan, att jag inte har koll på henne.

Det är bara mig de är på. Säger ”vi vet hur det är att ha valp, jag gjorde samma misstag när min var liten, jag tog tacksamt emot tips från andra när min var valp, osv.

Jag är den första som erkänner att min valp inte är guds bästa barn. Hon vill fram till alla, hon vill hoppa upp i famnen på alla och slicka de i örat, hon vill springa efter alla cyklister och hon går inte på långa vägar perfekt i koppel.

Självklart gör jag misstag, självklart tar jag för hårt i kopplet till och från, självklart säger jag till henne lite för skarpt ibland, men vem gör inte det?

Jag har gått valpkurs och ska gå lite kurser i höst (allmännlydnad och nosework om jag hittar något som går på ”rätt” dagar.)

Jag älskar min hund över allt annat, men hon är van att det bara är hon och jag. Vi är oftast ute i skogen där hon går lös. Hon går aldrig långt ifrån mig och lyssna bättre utan koppel än med.

Jag orkar inte med att andra människor lägger sig i, i vad de tror är i all välmening. Det känns som att jag är tillbaka i stallet med alla som menade att just de har rätt och alla andra har fel.

Jag är den första som erkänner att jag gör fel och jag tar också hjälp, men jag vill inte ha hjälp från ”vem som helst” och jag vill definitivt inte ha råd från medelålders damer som vet allt och kan allt bäst.

Jag har redan avregistrerat mig från gruppen och kommer inte att vara med på fler promenader. Samtidigt behöver min valp träffa andra människor och hundar, framförallt då jag snart ska flytta till hus ”mitt i ingenstans” med närmsta granne 200 meter bort.

Jag brukar ibland åka in till storstan och träna henne bland andra människor och hundar. Det går jättebra. Visst vill hon fram och hälsa på alla, men hon lyssnar bra på mig.

Överreagerar jag?
Hur reagerar ni när andra lägger sig i hur ni uppfostrar era valpar/hundar?

Jag har lärt mig under alla år med häst och hund att inte störa mig på tips och råd som ges. Det finns faktiskt dom som även ger bra råd som faktiskt hjälper. Det som man inte håller med om eller som inte fungerar för ens hund är det ju bara att ignorera. Man lär sig mer om man lyssnar på alla och plockar ut det som man tycker om. För det finns dom som faktiskt har mer erfarenhet och som har varit med om en liknande hund som har bra tips att ge och det skadar aldrig att få tips.

Samla på dig allas erfarenheter och välj ut det som passar er bäst, det kan trots allt hjälpa dig på vägen. Och det är ju så när man går på sådana där hundträffar och hundpromenader att folk vill prata hund med en, annars får man nog göra som du gör annars att gå ensam på stan och på andra ställen det finns hundar och folk på.

 

[Pilot]

Jag säger "tack för tipset" och gör som jag vill.

Jag ångrar att jag inte satte ner foten från alla förstå sig påare med min första valp. Jag tror hon hade blivit en tryggare hund om jag körde på min linje.

Tycker det låter som en bra idé att avregistrera sig från promenadgruppen.

 

[Holdyourhorses]

Det låter inte som rätt grupp för dig.

Samtidigt måste jag erkänna att jag blir fundersam när du å ena sidan skriver att din hund gärna springer fram till alla och efter cyklister, å andra sidan blir du störd när någon påpekar att din hund är ute i cykelbanan. Nu kanske det beror på att jag är en medelålders dam men jag hade också sagt till om någon släppte ut kopplet utan att ha uppsikt på hunden.

 

[Bulldoozer]

Jag får sällan tips, jag ger ibland tips om nån ber mig eller så frågar jag om de vill ha.
Däremot kan jag absolut säga åt folk om jag känner att de inte har koll på sin hund men faller inte under kategorin tips utan mer tillsägelse.
Samma att folk kan be mig veva in mina hundar som imorse när jag inte uppfattade att det kom en joggare bakom, det är absolut befogat och inget jag tar illa vid mig för.

Som medelålders "tant" avskyr jag folk som inte har koll på sina hundar, som stör joggare, vilt cyklister eller mig som ska passera med hund. Likaså avskyr jag när jag själv inte har koll på mina hundar för det är min uppgift som hundägare att se till att hundarna inte ska störa omgivningen. Jag är inte felfri, det händer att man tappar ett koppel, missar att en hund smiter bakoms ens rygg när man har koll på de andra två m.m. men man försöker se till att promenader ute i samhället ska gå smärtfritt.

Med det sagt så stänger jag av öronen för välmenande tips av folk som inte har på fötterna. Många hundägare gillar att tipsa folk av största välmening och även för att de gillar att vara "duktiga " och för andra kanske det bara är socialt tomprat utan att de egentligen vet om deras tips eller grejer är tillämpbara på den personen och hund de riktar sig mot.

Jag har ingen aning om du överreagerar men om folk ger mig "tips" som jag känner inte finns behov av så struntar jag bara i det eller att tack för tipset men det inget jag ser som ett problem.
Däremot om det är tips det finns förankring i, som att min ena hund är ganska hypad i vissa situationer så säger jag bara att det nåt jag jobbar på eller tack men jag kör den här metoden just nu men vi har en bit kvar (eller struntar i det).

Det finns ju egentligen olika typer av tips, allt från att folk mest är snacksaliga till att de uppfattar nåt som ett problem. Är det nåt de uppfattar (rätteligen) som ett problem brukar jag bara bekräfta att jag är medveten om det, de kan ju inte veta att det nåt vi jobbar på. Är det nåt de uppfattar som ett problem som jag inte anser problematiskt så brukar jag säga det också att det inget jag tycker är ett problem. Det brukar rätt snabbt få folk att gå vidare med ett annat ämne.

Folk brukar sällan ge tips för att de är illvilliga liksom även om jag själv inte har så stor användning för deras tips .

 

[Grazing]

Byn som jag bor i anordnar hundpromenader ett par gånger i veckan. Jättebra träning tänkte jag.

Själv har jag inget behov av social kontakt och av att träffa andra människor (får tillräckligt av det på arbetet).

Däremot behöver min sjumånaders dvärgpudel träna på att träffa andra hundar och människor då hon blir lite väl entusiastisk och vill hälsa på alla.

De flesta som är med i gruppen är medelålders damer, förtidspensionärer och pensionärer. De var på mig på en gång, du pratar för mycket med hunden, du säger åt henne för mycket, du gör si och du gör så, osv.

Det första de sa förra gången var att någon reagerat på att jag låter henne gå med för långt koppel, att jag inte har koll på henne, att cyklister reagerat på att hon går för mycket ut på cykelbanan, att jag inte har koll på henne.

Det är bara mig de är på. Säger ”vi vet hur det är att ha valp, jag gjorde samma misstag när min var liten, jag tog tacksamt emot tips från andra när min var valp, osv.

Jag är den första som erkänner att min valp inte är guds bästa barn. Hon vill fram till alla, hon vill hoppa upp i famnen på alla och slicka de i örat, hon vill springa efter alla cyklister och hon går inte på långa vägar perfekt i koppel.

Självklart gör jag misstag, självklart tar jag för hårt i kopplet till och från, självklart säger jag till henne lite för skarpt ibland, men vem gör inte det?

Jag har gått valpkurs och ska gå lite kurser i höst (allmännlydnad och nosework om jag hittar något som går på ”rätt” dagar.)

Jag älskar min hund över allt annat, men hon är van att det bara är hon och jag. Vi är oftast ute i skogen där hon går lös. Hon går aldrig långt ifrån mig och lyssna bättre utan koppel än med.

Jag orkar inte med att andra människor lägger sig i, i vad de tror är i all välmening. Det känns som att jag är tillbaka i stallet med alla som menade att just de har rätt och alla andra har fel.

Jag är den första som erkänner att jag gör fel och jag tar också hjälp, men jag vill inte ha hjälp från ”vem som helst” och jag vill definitivt inte ha råd från medelålders damer som vet allt och kan allt bäst.

Jag har redan avregistrerat mig från gruppen och kommer inte att vara med på fler promenader. Samtidigt behöver min valp träffa andra människor och hundar, framförallt då jag snart ska flytta till hus ”mitt i ingenstans” med närmsta granne 200 meter bort.

Jag brukar ibland åka in till storstan och träna henne bland andra människor och hundar. Det går jättebra. Visst vill hon fram och hälsa på alla, men hon lyssnar bra på mig.

Överreagerar jag?
Hur reagerar ni när andra lägger sig i hur ni uppfostrar era valpar/hundar?

En liten liten sak som stör mig dessutom väldigt en del är det här pratet om "förtidspensionärer pensionärer och medelålders damer". Det är lite lite fruktansvärt tröttsamt och helt irrelevant i sammanhanget.

Dom med erfarenhet och som har varit med om liknande problem är ju också givetvis ofta lite glada i att ge råd och berätta hur dom fick ordning på det. Vem vet liksom, den där "medelålders damen" (som inte verkar få ge råd pga...åldern?) kanske kan ge dig det bästa rådet, lås inte upp dig på vem det är som ger rådet utan fundera istället på om det rådet är till någon hjälp eller inte.

Att få råd om saker och ting behöver inte betyda annat än att det fungerade för dom, och fungerade det för dom så är det en chans att det även kan fungera för dig.

 

[Fetaost]

Jag skiter fullständigt i vad folk tycker och rådar. Jag slår dövörat till. Om jag skulle uppfatta någon som påträngande med råd så hade jag bara svarat tack men jag har inte frågat om din åsikt.

Ett ex till mig hade åsikter om exakt allt när det gällde min hund och när jag behöll en valp ur en kull så blev han konstant kritisk och nedlåtande i sina ”tips”. Det fick mig att tappa både intresse och självförtroende.
Det där har jag skakat av mig och det har gått utmärkt med mina hundar så japp, jag skiter i folks åsikter.

 

[Stergo]

Byn som jag bor i anordnar hundpromenader ett par gånger i veckan. Jättebra träning tänkte jag.

Själv har jag inget behov av social kontakt och av att träffa andra människor (får tillräckligt av det på arbetet).

Däremot behöver min sjumånaders dvärgpudel träna på att träffa andra hundar och människor då hon blir lite väl entusiastisk och vill hälsa på alla.

De flesta som är med i gruppen är medelålders damer, förtidspensionärer och pensionärer. De var på mig på en gång, du pratar för mycket med hunden, du säger åt henne för mycket, du gör si och du gör så, osv.

Det första de sa förra gången var att någon reagerat på att jag låter henne gå med för långt koppel, att jag inte har koll på henne, att cyklister reagerat på att hon går för mycket ut på cykelbanan, att jag inte har koll på henne.

Det är bara mig de är på. Säger ”vi vet hur det är att ha valp, jag gjorde samma misstag när min var liten, jag tog tacksamt emot tips från andra när min var valp, osv.

Jag är den första som erkänner att min valp inte är guds bästa barn. Hon vill fram till alla, hon vill hoppa upp i famnen på alla och slicka de i örat, hon vill springa efter alla cyklister och hon går inte på långa vägar perfekt i koppel.

Självklart gör jag misstag, självklart tar jag för hårt i kopplet till och från, självklart säger jag till henne lite för skarpt ibland, men vem gör inte det?

Jag har gått valpkurs och ska gå lite kurser i höst (allmännlydnad och nosework om jag hittar något som går på ”rätt” dagar.)

Jag älskar min hund över allt annat, men hon är van att det bara är hon och jag. Vi är oftast ute i skogen där hon går lös. Hon går aldrig långt ifrån mig och lyssna bättre utan koppel än med.

Jag orkar inte med att andra människor lägger sig i, i vad de tror är i all välmening. Det känns som att jag är tillbaka i stallet med alla som menade att just de har rätt och alla andra har fel.

Jag är den första som erkänner att jag gör fel och jag tar också hjälp, men jag vill inte ha hjälp från ”vem som helst” och jag vill definitivt inte ha råd från medelålders damer som vet allt och kan allt bäst.

Jag har redan avregistrerat mig från gruppen och kommer inte att vara med på fler promenader. Samtidigt behöver min valp träffa andra människor och hundar, framförallt då jag snart ska flytta till hus ”mitt i ingenstans” med närmsta granne 200 meter bort.

Jag brukar ibland åka in till storstan och träna henne bland andra människor och hundar. Det går jättebra. Visst vill hon fram och hälsa på alla, men hon lyssnar bra på mig.

Överreagerar jag?
Hur reagerar ni när andra lägger sig i hur ni uppfostrar era valpar/hundar?

 

[Sesca]

Byn som jag bor i anordnar hundpromenader ett par gånger i veckan. Jättebra träning tänkte jag.

Själv har jag inget behov av social kontakt och av att träffa andra människor (får tillräckligt av det på arbetet).

Däremot behöver min sjumånaders dvärgpudel träna på att träffa andra hundar och människor då hon blir lite väl entusiastisk och vill hälsa på alla.

De flesta som är med i gruppen är medelålders damer, förtidspensionärer och pensionärer. De var på mig på en gång, du pratar för mycket med hunden, du säger åt henne för mycket, du gör si och du gör så, osv.

Det första de sa förra gången var att någon reagerat på att jag låter henne gå med för långt koppel, att jag inte har koll på henne, att cyklister reagerat på att hon går för mycket ut på cykelbanan, att jag inte har koll på henne.

Det är bara mig de är på. Säger ”vi vet hur det är att ha valp, jag gjorde samma misstag när min var liten, jag tog tacksamt emot tips från andra när min var valp, osv.

Jag är den första som erkänner att min valp inte är guds bästa barn. Hon vill fram till alla, hon vill hoppa upp i famnen på alla och slicka de i örat, hon vill springa efter alla cyklister och hon går inte på långa vägar perfekt i koppel.

Självklart gör jag misstag, självklart tar jag för hårt i kopplet till och från, självklart säger jag till henne lite för skarpt ibland, men vem gör inte det?

Jag har gått valpkurs och ska gå lite kurser i höst (allmännlydnad och nosework om jag hittar något som går på ”rätt” dagar.)

Jag älskar min hund över allt annat, men hon är van att det bara är hon och jag. Vi är oftast ute i skogen där hon går lös. Hon går aldrig långt ifrån mig och lyssna bättre utan koppel än med.

Jag orkar inte med att andra människor lägger sig i, i vad de tror är i all välmening. Det känns som att jag är tillbaka i stallet med alla som menade att just de har rätt och alla andra har fel.

Jag är den första som erkänner att jag gör fel och jag tar också hjälp, men jag vill inte ha hjälp från ”vem som helst” och jag vill definitivt inte ha råd från medelålders damer som vet allt och kan allt bäst.

Jag har redan avregistrerat mig från gruppen och kommer inte att vara med på fler promenader. Samtidigt behöver min valp träffa andra människor och hundar, framförallt då jag snart ska flytta till hus ”mitt i ingenstans” med närmsta granne 200 meter bort.

Jag brukar ibland åka in till storstan och träna henne bland andra människor och hundar. Det går jättebra. Visst vill hon fram och hälsa på alla, men hon lyssnar bra på mig.

Överreagerar jag?
Hur reagerar ni när andra lägger sig i hur ni uppfostrar era valpar/hundar?

Säg tack och gör som du vill. Fråga något om deras hund sen och beröm promenaden så byter du ämne Det ÄR jättebra med hundpromenader. Hatar det personligen, men knatar på.