Mia_R
Trådstartare
Nu sedan vi har flyttat och får mer utrymme, stor tomt och även mer tid så blev jag så sugen när jag såg "min" bekant söker fodervärd till en tikvalp i en planerad kull med leverans till sommaren. 
Vi har haft kontakt i flera år eftersom vi har ett par kullsyskon och hon har gett oss råd och dåd och även stöttat oss när vår gamla hund dog, vårt letande efter ny valp och problem med vår omplacering(kullsyskonet) och glatt sig med våra framgångar.
Vi pratade redan om att ev. placera om en av hennes hundar hos oss när vår gamla dog, men kom överens om att det skulle nog inte fungera mellan tikarna utan att det skulle vara enklare att börja om med en valp istället.
Hon känner till oss, vet att vi tränar och går på brukshundsklubben, går MH och planerar korning med miniknas, ställer ut och att de får massor med tid och kärlek av oss båda. Visst vet jag att bara för att vi "känner" varandra så finns det ingen garanti för att vi skulle få ta valpen och vår omgivning skulle garanterat vilja få oss omyndigförklarade för gott den här gången.
Vi har skogen runt knuten och när vi hinner komma i ordning lite mer med huset kommer vi även träna lite spår med vovvarna. Blir så enkelt att lägga ett spår och sen gå in och fika innan man ska gå det. Vardagslydnaden kommer ändå och vi har planer på en egen agilitybana på tomten till sommaren.
Är det helt galet att drömma om en varm liten valpmage till sommaren då vi redan har två?
Vi har haft kontakt i flera år eftersom vi har ett par kullsyskon och hon har gett oss råd och dåd och även stöttat oss när vår gamla hund dog, vårt letande efter ny valp och problem med vår omplacering(kullsyskonet) och glatt sig med våra framgångar. Vi pratade redan om att ev. placera om en av hennes hundar hos oss när vår gamla dog, men kom överens om att det skulle nog inte fungera mellan tikarna utan att det skulle vara enklare att börja om med en valp istället.
Hon känner till oss, vet att vi tränar och går på brukshundsklubben, går MH och planerar korning med miniknas, ställer ut och att de får massor med tid och kärlek av oss båda. Visst vet jag att bara för att vi "känner" varandra så finns det ingen garanti för att vi skulle få ta valpen och vår omgivning skulle garanterat vilja få oss omyndigförklarade för gott den här gången.
Vi har skogen runt knuten och när vi hinner komma i ordning lite mer med huset kommer vi även träna lite spår med vovvarna. Blir så enkelt att lägga ett spår och sen gå in och fika innan man ska gå det. Vardagslydnaden kommer ändå och vi har planer på en egen agilitybana på tomten till sommaren.
Är det helt galet att drömma om en varm liten valpmage till sommaren då vi redan har två?
Våra övriga hundar är ett och fem år och den ev. valpmagen hade kommit först till sommaren så då kommer de att kunna springa ut och in mycket själva. Det var inget nöje direkt att åka hiss 4 våningar med valp när vi bodde i stan och lillan skulle ut femtielva ggr om dan. 
