Fjantbebis!

Status
Stängd för vidare inlägg.
E

emci

Nu har plötsligt min son fått för sig att nästan all mat är äcklig och ska inte ätas.
Igår åt han ganska bra bara lite fjant vid maten, men idag är han som förbytt. Gröt vägrar han äta, burkmat går ner men motvilligt och aprikosefterrätten som han annars älskar vägrar han äta! Han bara kniper ihop munnen och ska inget ha:crazy: ! Det lilla man får i honom behåller han dvs spottar inte ut det!
Fler som har sådana här erfarenheter??
Amning gillar han därimot lika mycket som vanligt dvs så där lagom mycket!
Man blir ju helt knäckt när det blir så här och det är inte långt till tårarna när man sitter där och försöker truga i maten!
Nån som har nåt bra tips hur man får honom att äta igen?
Han är annars lika pigg och glad som vanligt och har ingen feber!
 
Sv: Fjantbebis!

Jag vet inte hur gammal han är, men min son är snart nio månader (och vi började ganska sent och långsamt med "riktig" mat) och när han får för sig att han inte vill äta så försöker jag ta det med ro och inte truga. Jag tror att det är viktigt att maten inte redan blir ett tråkigt måste utan att de får äta om de vill. Jag ammar honom fortfarande och han är en knubbig liten typ så jag har aldrig varit orolig för hans vikt eller så. Nu har han precis varit sjuk och då fick jag i stort sett inte i honom någon mat alls utan ammade bara i några dagar.

Men ta det lugnt, fortsätt försöka men försök inte för mycket bara.
 
Sv: Fjantbebis!

Oj då jag glömde ju skriva hur gammal han är! Min son är snart 7 månader gammal!
 
Sv: Fjantbebis!

Har han några tänder på g? Då blev magen och matlusten upp och ner på Eskil...

Annars kan det vara så där ibland, truga inte, de svälter inte ihjäl :) Bara han dricker ordentligt.

När man helammar så märker man ju inte så tydligt att de äter väldigt olika mycket från dag till dag, när det är mat på bordet syns det tydligare.

Något som förenklar är att barnet äter när alla andra äter, då blir han ofta nyfiken och vill härmas.

Mina har alltid fått äta själva från början, små mjuka portionsbitar att komma på hur man får i sig. Så har man bebin sysselsatt medan man själv hinner äta och umgås :D

(och sedan har man lite att sopa upp, men det är en annan sak:angel: )
 
Sv: Fjantbebis!

been there, done that... :smirk:
Eller vår son åt mat i början, inte mycket, men viss burkmat gick dock ner trots allt.
Försökte att vara positiv, men när man såg alla andra i hans ålder nästan svälja skedarna för att få i sig maten och han kunde äta en hel tesked enbart på en hel måltid.. ja då brännde tårarna många gånger, många gånger får jag gå ifrån bordet än idag för att det är krångel med maten (han är 3 idag).
Förr åt han havregrynsgröt tex, men det går inte längre, för det är klumpar i.... bara nått han fick för sig en dag.
Samma sak med allt.
Han äter inte pannkakor eller mos tex (har inte försökt dem tillsammans nej :D ), men vilka barn äter inte pannkakor eller mos?!
INGET med klet i, och det kom bara över en dag, och innan vi kom på det!!!!
Det bästa är torr potatis och en halvtorr stek, det gillar han, inte för att han äter mängder, men då äter han i alla fall, samma sak med tacos, men köttfärsen är på gränsen till för kletigt, men sen får det ju bara vara grönsaker i, inget klet på nått sätt.
Han äter inte godis om det inte är choklad, och då ska det vara "torr" choklad, inget med nått klet i eller "klumpar".
Han dricker inte dricka knappt, får han vatten eller mjölk som alternativ så tar han det. (jättebra i o f, men det känns lite ovanligt på nått sätt..)

Vill absolut inte skrämma dig och hoppas att din son bara har en liten förkylning på g, för det är INTE kul med "matvägrare". Och alla har sagt till oss att dagis, det kommer att få ordning på honom, där kommer han att äta (med undermening att vi enbart löjlar oss med honom och skämmer bort honom) men tji har de fått när dagis med en suck efter 1½ år konstaterar att de knappt aldrig sett en unge som varit så svårt att truga med mat... :smirk:

Så jag har inga tips, då hade jag tagit dem själv :D , men försök att INTE göra maten till en maktkamp. Vill han inte ha, ta bort maten helt enkelt, försök igen lite senare (med samma sorts mat) osv.
barn svälter inte ihjäl helt enkelt.
Vår son ammade som sjutton, är en stor kille trots sitt lilla matintag. Men han slutade amma självmant vid 8 månaders ålder då han fick smak för välling, men vanlig mat, det går inte...
Det kommer dessutom tillslut att gå över.
En barnläkare här sa en gång till min mamma (jag var nämligen likadan) (ett tips om det fortsätter...) gillar hon bullar, ge henne bullar, det ska vara roligt att äta och ingen unge gillar bullar i 365 dagar utan att ha prövat nått mer på vägen.
Dvs mat ska vara ROLIGT!
(lättare sagt än gjort jag VEEEEET!)
 
Sv: Fjantbebis!

Men min son har ju varit en sån som "nästan sväljer skeden för att få i sig maten" Han fullkomligt kastade sig över både gröt och burkmat, var man för långsam att mata blev han sur och grinig! Han ville bra ha mer och mer och fort skulle det gå!
SÅ man kan lungt säga att det idag har blivit en tvärvändning!
Hur ska man göra nu då, ska man göra ett lite uppehåll med gröten, som han verkar ogilla vädligt mycket nu och kanske prova att ge välling istället?
Det är ju lite lättare att få ner lite välling än att truga ner ett par skadar gröt!
 
Sv: Fjantbebis!

Om det bara är gröten han vägrar så skulle jag ge sjutton i den, elin gillade aldrig gröt...

Men några andra små tips, elin har sen de första portionerna fått hålla på själv även om jag har matat, dvs ätit med händerna och även haft en egen sked.
Låt barnet äta tillsammans med er, äta själv är ganska så tråkigt... Visserligen blir det lite krångligare att äta för en själv men det ger mer mat glädje... Självklart går det inte att genomföra alla gånger barnet äter, men så ofta som möjligt!
 
Sv: Fjantbebis!

Mina gillade bara gröt i ett par månader, sen vägrade de äta den, oavsett sort.

Ta det lugnt! Han äter när han är hungrig. Gör ingen affär av det. Matlusten kommer och går, och så länge han ammar också är det ju knappast så att han svälter.
 
Sv: Fjantbebis!

Anton äter också väldigt olika från dag till dag och det har han gjort hela tiden (nu snart 2 år). Jag resonerade som så att med den magen och knubbiga låren så kan det inte gå nån särskild nöd på honom utan har försökt att låta honom äta så mycket han själv vill. Ibland knappt en halv potatis ibland 2 till middagen... Sen är det ju så att från att tredubbla sin vikt första året så ska det sedan bli en lite mindre tillväxtkurva och givetvis behöver de då inte äta som hästar heller. Jag tror att trots att de verkar bränna mer energi så behöver de inte äta fullt lika mycket. Bara man erbjuder dem mat på något sådär bestämda mattider så kan man ju inte göra mer än det...och mer kan man inte göra som en fullt duglig och bra mamma när det gäller maten (min filosofi som jag försöker följa och inte skuldbelägga varken mig, min kokkonst eller Anton när det gäller maten)
 
Sv: Fjantbebis!

Det är ju inte bara gröten som han fjantar med och ska inte äta! Han vill inte äta lika mycket puré längre, efterrätts pureerna som han innan älskade vill han inte äta alls av!
Funderade lite på om det kan ha nåt samband med att vi börjat träna honom att somna själv. Dvs vi lägger honom vaken på kvällen och sen låter honom ligga där tills han somnar. Vi går in ca var 5 minut och kollar till honom. Det är väl detta som kallas skrik metoden men vår son skriker inte, han ligger där och jollrar glatt och gnäller lite grann.
Vad tror ni kan det ha nåt samband!
Ang om det kan bero på tänderna att han matfjantar vet jag inte. Han är 7 månader imorgon och har ännu inte fått sin första tand. Har kollat tandköttet och det ser inte rött eller svullet ut så jag vet inte om tänder är på gång eller ej!
 
Sv: Fjantbebis!

Allting går i vågor, både mat och sömn. Det bästa man kan göra är att inte bekymra sig för mycket (hemskt lätt, eller hur :D ) och försöka tänka på att allt förändras! Vill han inte äta, men lägg ner ett tag då.

Min äldsta åt bara välling i ett par månader... mindre kul, men de överlever ju.
 
Sv: Fjantbebis!

Ta det lugnt!!!
Måltider ska vara lugna och kravlösa, annars kommer ni att hamna i en ond cirkel där barnet inte vill äta och du blir ledsen för att det inte äter. Det känner ditt barn och blir då också ledsen, vilket då förknippas med måltider osv....

Har ju yngsta dottern på 4 år som exempel.

Hon har under hela sitt liv "levt på luft" känns det som, men växer ändå helt normalt. Hon ligger helt perfekt i storlek både på längd och vikt enligt bvc. Trots att jag tycker att hon äter "inget".
Har dock inte gjort någon stor affär av hennes matintag, utan hon äter den mängd som hon vill och nu har hon börjat äta mer mat och säger till när hon börjar vara hungrig..

Så länge ditt barn är nöjd och glad och växer som det ska behöver du inte oroa dig, men ta ändå upp det med bvc, så att dom är medvetna om att du noterat att ditt barn äter mindre mängd mat än tidigare..
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Gravid - 1år Melwin nu 7 månader gammal äter 4 ggn/dag Men sen i onsdags så tvär vägrar han att vilja ha lagad mat mitt på dagen, han skriker...
Svar
9
· Visningar
1 083
Senast: lobell
·
Hästvård Varning.. Bilder längst ner som kanske kan vara äckliga/obehagliga för någon? Skitlångt.. Jag behöver mest skriva av mig men har även...
2
Svar
28
· Visningar
14 162
Senast: Summerwind
·
  • Låst
Övr. Barn Just nu är jag inte på humör. Jag känner att jagi nte riktigt orkar med 3- åriongens trots och nej alltid eller 1,5-åringens gnäll så...
2 3 4
Svar
79
· Visningar
12 314
Senast: Enya
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp