Fixerad dressyrryttare

[nelliefransson]

Hej, jag ska börja rida fei med min ponny nu om ca en månad. Jag inser själv att jag måste rida mer och inte bara kan åka runt och hoppas på det bästa. Men problemet är att jag är lite av en perfektionist, om en rörelse inte blir helt bra tex sluta/öppna nöter jag på samlingen och ställning fram (det vi har svårt för) tills det känns okej, men det kan jag inte göra när jag rider program på tex då tävlingar. Jag undrar om någon har något tips för att slippa behöva bli sur på sig själv och sin häst och bara göra ritten värre än den började som, något tips för att få ett framåt och mer självsäkert ekipage på banan?

(Fyi, vår framridning är riktigt bra, för jag kan kontrollera mer vart jag själv vill rida och inte vart programmet säger att jag ska rida)

 

[warg]

En bra sak är att tänka att varje rörelse är en egen grej. Man behöver hela tiden vara fokuserad på det man gör just nu och glömma det man precis gjort. Tänka att varje rörelse är en nystart och en möjlighet att visa något bra. Jag tror också mycket på att i vardagen försöka komma bort från bra och dåligt och försöka se på sin ridning mer objektivt. Att tänka "nu samlar vi tre, målet är att samla fem" istället för nu samlar jag för lite eller till och med för dåligt. Samma med ställning och böjning, försök att mer objektivt registrera vad du gör och vad som händer istället för att tänka att du ska rida bra. Då är det lättare att rida varje rörelse och inte fastna i negativa spiraler.

 

[super]

Hej, jag ska börja rida fei med min ponny nu om ca en månad. Jag inser själv att jag måste rida mer och inte bara kan åka runt och hoppas på det bästa. Men problemet är att jag är lite av en perfektionist, om en rörelse inte blir helt bra tex sluta/öppna nöter jag på samlingen och ställning fram (det vi har svårt för) tills det känns okej, men det kan jag inte göra när jag rider program på tex då tävlingar. Jag undrar om någon har något tips för att slippa behöva bli sur på sig själv och sin häst och bara göra ritten värre än den började som, något tips för att få ett framåt och mer självsäkert ekipage på banan?

(Fyi, vår framridning är riktigt bra, för jag kan kontrollera mer vart jag själv vill rida och inte vart programmet säger att jag ska rida)

Tänk på att det ni inte kan göra på hemmaplan kommer du inte kunna fixa på tävling. Viktigt oxå att inte bara nöta det som är svårt för då kommer både du och ponny att tappa självförtroende. Ibland kan det hjälpa att dela upp rörelsen, om tex just böjningen i öppna och sluta är svår så rid volter och jobba igenom böjningen där istället och prova sedan igen. En annan sak är ju att det man inte kan göra i skritt kommer man inte klara i trav eller galopp. Så stöter man på problem så är det ofta bra att backa bandet och utföra rörelsen i skritt tills det sitter och sedan prova i trav/galopp igen. Men som sagt lägg in övningar emellan som ni tycker är enkla för att inte tappa självförtroende, jätte viktigt!

 

[Elo]

Jag tror att du har ett tvådelat 'problem'.

Första delen är ditt självförtroende och din syn på din egen prestation. Den mentala biten får man jobba med, även utanför hästeriet. Att vilja göra saker bra är bra, men att ständigt sträva efter perfekt och aldrig vara nöjd sliter otroligt mycket på en. Ibland är ok gott nog. Eller 'yes! Vi fick en 6a på den ökade traven, vi har aldrig fått så högt förut!' - stor skillnad från att göra det prefekt, men en vinst ändå.

Att kunna släppa varje del för sig, så som @warg skriver ovan kan också hjälpa.

När jag rider program försöker jag tänka att de flesta program är uppbyggda för att varje del skall förbereda för nästa rörelse. Att använda detta tänket i stället för att hamna i ' ok, eeeh.... det var hörnpasseringen, nu ska vi starta en öppna....och där är vi i öppna....nu ska vi avsluta öppnan...sen ska vi lägga en volt'. Så försöker jag använda hörnpasseringen för att hamna i öppnan, som leder till volten.

Det är ju också detta krav på att göra allting på precis rätt ställe som är det svåra och den stora skillnaden mellan träning och tävling. På träning väntar man ut det perfekta tillfället att göra något, på tävling måste du skapa tillfället.

 

[Amanda_F]

Det fina i dressyr är att man kan vinna (och bli placerad) fast ett moment går åt h-e. Om ngt går dåligt så brukar jag säga till mig själv att rida mer enligt planen nästa moment. Jag är ju domare och jag vill se ekipage som är lugna och trygga i det de ska göra. Det ska vara enkelt att göra rätt. Mitt bästa tips är att ta hjälp av en tränare och rid varje del av ett program och prata igenom vad du ska göra för att skapa förutsättningar för hästen att förstå vad du vill, och klara momentet bra. Halvhalter, hur du visar takten och hur du rider i rätt riktning med bakbenen på plats, med tryck bakifrån in i kontakten i balans.

Sen tränar jag utan häst på programmet. Känner varje del i min kropp, hur känns halvhalten, hur gör jag för att få formen och kontakten på yttertygeln. När är hästen rak och hur gör jag för att han ska öka med bästa resultat. Efter första kvartslinjen vet jag t.ex att jag ska sitta upp och rida tydlig takt för ofta är meddellinjen lite hård så där kan jag behöva hjälpa min häst med takten, och sen på sista kvartslinjen tänker jag "in i passage" (och hur jag gör då med min kropp) för att få samlingen korrekt, i samma takt. VARJE del av momentet nöter jag in i min kropp så den vet hur den ska göra. Men utan häst, för det kan han få slippa. Han behöver följa mig, och det gör han om jag rider fram enligt plan. KÄNN vad som är rätt, och fundera på hur du gör i din kropp för att komma dit.

På framridningen har jag en supertydlig plan på minuten vad jag ska göra, för att ge oss förutsättningar. Inte för mkt, och inte för lite. Och efter typ 70 % av framridningen har jag lite tid att öva på det som behövs för dagen, för att sen, några minuter på slutet göra det som jag har planerat att göra innan jag går in på banan, för att han ska kännas som jag vill.

Sen får man vara snäll mot sig själv. Du får inte vara så rädd att göra misstag att du inte har kul. Då är det inte värt det. Det är faktiskt väldigt få som dött av en dålig ritt på en dressyrtävling. Även om det ibland känts som man ska göra det.