Finns det någon ras som har blivit friskare sen "starten"?

[purity_666]

Kollade den här länken med lite jämförelsebilder då och nu http://emgn.com/s2/100-years-ago-11-popular-dog-breeds-unrecognizable/ utm_content=inf_3_2590_2&utm_source=tse&utm_medium=tse&utm_campaign=tse&tse_id=INF_8eadb8d03cac11e6bb20efd470e0e3fa
Jag började då fundera på om det finns någon ras som är friskare, fungerar bättre till syftet, idag än från början? Finns det någon ras där avelsarbetet faktiskt har lett till hälsofördelar för hunden?
Eller raser som kanske ser likadana ut som från början egentligen?
Eller har alla blivit lägre, tyngre, mer hudveck eller konstiga vinklar?

 

[Red_Chili]

Inte fungerar bättre, men lika bra: salukis från ursprungsländerna verkar vara "som de alltid varit" och det finns ett flertal även i västvärlden som är som de ska vara.
Vet inte hur det är med tex spetsar, urhundar och den del av jakthundarna som fortfarande används i jakt, kan tänka mig att det är ett helt ok läge där med.

 

[Cactus]

Jag kan ju inte precis tycka att den där taxen från 100 år sedan såg så frisk ut. Men vem brydde sig förr.
Alla raser med smal avelsbas (de flesta alltså) har risk att genetiska sjukdomar dyker upp, speciellt om det inte finns något annat avelsurval än utseende. Det blir också så extremt så fort det ska tävlas om vem som har den "perfekta hunden", då enligt rasstandard.
Generellt kan man väl säga att den genetiska bredden i varje ras var troligen större förr. Lite försöker väl rasklubbarna att det ska avlas på sunda individer, men det är ju inte så lätt när rasstandarden ibland drar åt andra hållet. Vissa raser som sagt har ju en vettig rasstandard och användning.

 

[Cornelia]

När ett visst utseende blir populärt gör aveln mer skada än nytta...

 

[Migo]

En arbetande BC idag ser exakt ut som de som finns fotograferade från sent 1800-tal. Det är omöjligt att "datera" bilderna efter hundarnas utseende. Utställningslinjerna däremot är en helt annan sak, de sticker ut med både annan kroppsbyggnad, päls och ffa blick.

Kollade den här länken med lite jämförelsebilder då och nu http://emgn.com/s2/100-years-ago-11-popular-dog-breeds-unrecognizable/ utm_content=inf_3_2590_2&utm_source=tse&utm_medium=tse&utm_campaign=tse&tse_id=INF_8eadb8d03cac11e6bb20efd470e0e3fa
Jag började då fundera på om det finns någon ras som är friskare, fungerar bättre till syftet, idag än från början? Finns det någon ras där avelsarbetet faktiskt har lett till hälsofördelar för hunden?
Eller raser som kanske ser likadana ut som från början egentligen?
Eller har alla blivit lägre, tyngre, mer hudveck eller konstiga vinklar?

 

[Monstermom]

Det är en intressant tanke, men jag tror det blir svårt att helt jämföra... Sjukdomar registreras ju på ett annat sätt idag, det är nog riktigt mycket man inte vet om hundarnas hälsa "in the old days" så att säga. Men jag skulle tro att en generell trend är att det gått utför.

 

[Trani]

Jag började då fundera på om det finns någon ras som är friskare, fungerar bättre till syftet, idag än från början? Finns det någon ras där avelsarbetet faktiskt har lett till hälsofördelar för hunden?

Beror ju på vad du menar med "från början". Flera raser har räddats från utrotning (eller utavel) genom en nedskriven rasstandard och medveten avel. Att avelsarbete främjat hälsan är väl också självklart, med all modern kunskap om medicin och genetik.

Tycker den här diskursen om att hundrasavel är så skadligt blir löjlig ibland. Tror verkligen inte att alla hundar var supersunda och exteriört perfekta innan 1800-talet.

 

[Trani]

F ö var bilderna lite intressanta men texten så idiotisk att jag fick ont i ögonen.

 

[nullo-modo]

Tittar jag på smålandsstövaren har det hänt en hel del både utseende och användning av rasen.

Till utseendet syntes det förr att det finns en del spets i rasen vilket inte syns idag förutom mer underull till skillnad från andra stövar raser.

Förr jagade smålandsstövaren allt vilt drev, ställde, aporterade och även simmade ut i vatten och hämtade levande fåglar och idag används rasen i huvudsak till hare och räv jakt men ställandet finns där och plockas fram av vissa jägare.

Bättre eller sämre vet jag inte men mycket har ändrats, personligen hade jag föredragit att rasen hade fått en fortsatt allround inriktning.

 

[Monstermom]

Tycker den här diskursen om att hundrasavel är så skadligt blir löjlig ibland. Tror verkligen inte att alla hundar var supersunda och exteriört perfekta innan 1800-talet.

Nej, det tror inte jag heller. Men däremot var väl just inavel ett mycket mindre problem - eller kanske inte, om man tänker sig isolerade omgivningar och små populationer? Hm...

 

[vallhund]

En arbetande BC idag ser exakt ut som de som finns fotograferade från sent 1800-tal. Det är omöjligt att "datera" bilderna efter hundarnas utseende. Utställningslinjerna däremot är en helt annan sak, de sticker ut med både annan kroppsbyggnad, päls och ffa blick.

Det blir så när man kastar ut barnet med badvattnet.

 

[Trani]

Nej, det tror inte jag heller. Men däremot var väl just inavel ett mycket mindre problem - eller kanske inte, om man tänker sig isolerade omgivningar och små populationer? Hm...

Antagligen inte, snarare är det så att många av raserna (typerna) har uppstått genom inavel. T ex är mutationer som chondrodystrofi, brachysefali och hängande öronlappar inte moderna påfund och de lär ha först vidare genom inavel (på olika platser, i olika populationer).

 

[Monstermom]

Antagligen inte, snarare är det så att många av raserna (typerna) har uppstått genom inavel. T ex är mutationer som chondrodystrofi, brachysefali och hängande öronlappar inte moderna påfund och de lär ha först vidare genom inavel (på olika platser, i olika populationer).

Jo, det är jag med på. "Min" ras har ju skapats (eller återskapats, eller bevarats, beroende på vilken sida i det mångsidiga grälet man väljer ) ganska nyligen men ur urvalda och ganska isolerade populationer, där var underbettet recessivt men ganska vanligt (med mina mycket begränsade genetikkunskaper tyder det på närbesläktade hundar då?), man ville ha det kvar så man avlade in ett dominant underbett från boxer - enligt vad jag läst, gud vet att det är mycket grummel i de vattnen, trots att det är i modern tid. Jäkla mytromantiker.
Så där blev väl i så fall inaveln radikalt mindre genom inblandningen (sen på det stora hela var det nog rätt hård inavel ändå på de hundar som blev basen för cc så småningom).

 

[Trani]

Jo, det är jag med på. "Min" ras har ju skapats (eller återskapats, eller bevarats, beroende på vilken sida i det mångsidiga grälet man väljer ) ganska nyligen men ur urvalda och ganska isolerade populationer, där var underbettet recessivt men ganska vanligt (med mina mycket begränsade genetikkunskaper tyder det på närbesläktade hundar då?), man ville ha det kvar så man avlade in ett dominant underbett från boxer - enligt vad jag läst, gud vet att det är mycket grummel i de vattnen, trots att det är i modern tid. Jäkla mytromantiker.
Så där blev väl i så fall inaveln radikalt mindre genom inblandningen (sen på det stora hela var det nog rätt hård inavel ändå på de hundar som blev basen för cc så småningom).

Intressant! Jag tänker också på sådana raser som har bevarats eller skapats genom att en enstaka entusiast importerat ett gäng gårds-/jakthundar från någon avlägsen krok. T ex Basenji, där en av de första som importerades till Europa kunde skälla och därmed raskt ströks ur aveln. Bevara eller skapa... beror onekligen på perspektiv.

 

[Modig_Korn]

Dunkerstövaren har nog blivit friskare. Förr avlade man merle x merle, man visste ju inte bättre, och idag parar man ju inte så man får double merles..