Nixehen
Trådstartare
Fick ikväll samtalet jag INTE ville ha. Min älskade lilla kallblodsdam som är utlånad till fodervärd har fått fång igen.
Hon hade fång hos förra ägaren för drygt två år sedan, ett "lätt anfall" enligt veterinären. Har efter det funkat som vilken häst som helst, gått på grönbete här (med noggrann koll förstås!) och inte ett symptom. Åkte till fodervärd i höstas då fröken beslöt sig för att hon inte kunde stå på box utan sparkade sönder hela stallet. Bara sådär. Har nu varit iväg i tre månader och allting har funkat jättebra där på lösdrift.
För ett par veckor sedan fick jag ett sms om att hovslagaren hittat förändringar i en framhov och men att de inte trodde att det var någon fara. Hovis verkade och donade. Fröken visade inga symptom varken före eller efter.
Ikväll hittade de henne avlastande på bägge fram, vägrade att gå och allmänt loj. Ville INTE lyfta fötterna. Vet tillkallades och konstaterade FÅNG (stora svarta bokstäver, för det är så det känns.). Nu står hon på smärtstillande och antiinflammatoriskt, enligt vet var prognosen för en återfalls fångis inte god. Hon trodde nog att hon skulle bli bra efter detta, om hon bara svarar på behandlingen - men också att det med all trolighet skulle bryta ut igen till sommaren... (Jag har själv pratat med behandlande veterinär.)
Vet rekommenderade mig att ringa till närmasta ATG (Umeå från fv sett) och prata med dem, de hade tydligen mer erfarenhet än henne. Så dit blir det samtal imorgon.
Jag har aldrig haft en "aktiv" fånghäst tidigare och frågorna är många givetvis. Planen för det här stoet var att ta hem henne till försommaren (för att undvika att hon fick fång igen hos någon som kanske hade mindre koll. Det gick bra! ) och betäcka henne.
Någon betäckning blir det ju tal om på henne någonsin nu, både för hennes och avkommans skull. Så det har jag liksom redan fått inse och släppa.
Hon är varken gammal eller ung, -98.
Men det största problemet av dem alla: Jag har inte möjlighet att ha en fånghäst. Helt krasst är det så. Vi har inte markerna för det helt enkelt och att anlägga en grushage på ängsmarkerna här är visserligen möjligt, men knappast optimalt för någon - allra minst för denna tjej som är van att få ströva på stora marker året om. Hon skulle antingen ge upp helt och bli deprimerad, eller helt enkelt spränga sig ut ur hagen. Det är ett faktum tyvärr.
Hästen befinner sig ca 30mil från närmaste klinik med röntgen, så någon sådan är inte gjord och kan inte göras - hon kan naturligtvis inte transporteras i det skick som hon är i nu. Veterinärerna där uppe har heller ingen portabel röntgen, så den tanken fick jag slå ur tanken direkt.
Tanken på att försöka hitta någon som kanske redan har en fångis och behöver ett sällskap finns. Men är livrädd för att hon sedan ska hamna fel och bli sjuk igen. De krassa tankarna börjar vandra:
Hur funkar det rent försäkringsmässigt? Kan en fånghäst bli triangelmärkt? Dömas ut?
Hon är försäkrad hos Sveland om det har betydelse, utan reservationer och A1 + liv.
Jag ser det på något vis positivt att hon är hos fodervärd, det ger mig en chans att se saker på avstånd och försöka handla med hjärnan och inte enbart med hjärtat.
Som det ser ut nu så är hennes framtid enormt begränsad och enligt vet så kunde hon kanske fungera någorlunda som ridhäst igen. Men hon lät tveksam.
Gräshagar etc är otänkbart rakt av.
Det här --> <-- är jag just nu. Jag hoppas ni kan undvika påhopp i den här tråden
Hon hade fång hos förra ägaren för drygt två år sedan, ett "lätt anfall" enligt veterinären. Har efter det funkat som vilken häst som helst, gått på grönbete här (med noggrann koll förstås!) och inte ett symptom. Åkte till fodervärd i höstas då fröken beslöt sig för att hon inte kunde stå på box utan sparkade sönder hela stallet. Bara sådär. Har nu varit iväg i tre månader och allting har funkat jättebra där på lösdrift.
För ett par veckor sedan fick jag ett sms om att hovslagaren hittat förändringar i en framhov och men att de inte trodde att det var någon fara. Hovis verkade och donade. Fröken visade inga symptom varken före eller efter.
Ikväll hittade de henne avlastande på bägge fram, vägrade att gå och allmänt loj. Ville INTE lyfta fötterna. Vet tillkallades och konstaterade FÅNG (stora svarta bokstäver, för det är så det känns.). Nu står hon på smärtstillande och antiinflammatoriskt, enligt vet var prognosen för en återfalls fångis inte god. Hon trodde nog att hon skulle bli bra efter detta, om hon bara svarar på behandlingen - men också att det med all trolighet skulle bryta ut igen till sommaren... (Jag har själv pratat med behandlande veterinär.)
Vet rekommenderade mig att ringa till närmasta ATG (Umeå från fv sett) och prata med dem, de hade tydligen mer erfarenhet än henne. Så dit blir det samtal imorgon.
Jag har aldrig haft en "aktiv" fånghäst tidigare och frågorna är många givetvis. Planen för det här stoet var att ta hem henne till försommaren (för att undvika att hon fick fång igen hos någon som kanske hade mindre koll. Det gick bra! ) och betäcka henne.
Någon betäckning blir det ju tal om på henne någonsin nu, både för hennes och avkommans skull. Så det har jag liksom redan fått inse och släppa.
Hon är varken gammal eller ung, -98.
Men det största problemet av dem alla: Jag har inte möjlighet att ha en fånghäst. Helt krasst är det så. Vi har inte markerna för det helt enkelt och att anlägga en grushage på ängsmarkerna här är visserligen möjligt, men knappast optimalt för någon - allra minst för denna tjej som är van att få ströva på stora marker året om. Hon skulle antingen ge upp helt och bli deprimerad, eller helt enkelt spränga sig ut ur hagen. Det är ett faktum tyvärr.
Hästen befinner sig ca 30mil från närmaste klinik med röntgen, så någon sådan är inte gjord och kan inte göras - hon kan naturligtvis inte transporteras i det skick som hon är i nu. Veterinärerna där uppe har heller ingen portabel röntgen, så den tanken fick jag slå ur tanken direkt.
Tanken på att försöka hitta någon som kanske redan har en fångis och behöver ett sällskap finns. Men är livrädd för att hon sedan ska hamna fel och bli sjuk igen. De krassa tankarna börjar vandra:
Hur funkar det rent försäkringsmässigt? Kan en fånghäst bli triangelmärkt? Dömas ut?
Hon är försäkrad hos Sveland om det har betydelse, utan reservationer och A1 + liv.
Jag ser det på något vis positivt att hon är hos fodervärd, det ger mig en chans att se saker på avstånd och försöka handla med hjärnan och inte enbart med hjärtat.
Som det ser ut nu så är hennes framtid enormt begränsad och enligt vet så kunde hon kanske fungera någorlunda som ridhäst igen. Men hon lät tveksam.
Gräshagar etc är otänkbart rakt av.
Det här --> <-- är jag just nu. Jag hoppas ni kan undvika påhopp i den här tråden