Extraslag på hjärtat.

Jag menar ingenting. Utom att jag har fått förklarat för mig att det kan kännas så utan att vara så. Mer än så vet jag inte om just det.

Okej. Ja, det kan säkert hända att man kan känna så. Men vad hjärtat gör hos mig är alltså att det blir ojämn hjärtrytm som antingen gör en eller två extraslag, och håller i sig i cirka en timme.

Det är alltså inget jag "känner utan att vara så".
 
För någon månad sedan så fick jag ett "anfall" av extraslag på hjärtat, vid läggdags. Det kom och gick under en timme ca, och skrämde verkligen skiten ur mig. Sen dess har jag känt extraslag lite då och då, nu i helgen fick jag ett längre "anfall" igen och igår kväll när vi hade lagt oss satte det gång. Jag var hos VC i måndags för EKG, fick inte träffa läkare utan hen skille ringa upp. Jag missförstod och trodde att hen skulle ringa upp samma dag så jag ringde VC igen igår när jag inte hade hört något men fick ett litet snäsigt svar om att läkaren skulle ta det när hen hade tid. :cautious: Så jag antar att det inte är särskilt brådis. Sjuksköterskan sa att EKGt såg normalt ut.

Hursom så blir jag ju otroligt rädd när det sätter igång. Igår låg jag och skakade och blev alldeles torr i munnen, fick gå upp och dricka vatten och ta en oxascand. I helgen mådde jag otroligt dåligt av extraslagen, fick väldigt stark ångest och gick omkring som en zombie och trodde att jag skulle dö. Givetvis har jag googlat :idea: och enligt resultaten är jag antingen fullt frisk eller kommer dö knall och fall.

Av vad jag förstod av googlingarna så är det tydligen väldigt vanligt med extraslag, både enstaka och flera, och man kan få betablockerare utskrivet om man upplever det jobbigt. Ramlade t ex över en bloggare som beskrev liknande problem och kommentarsfältet var överfyllt med både kvinnor och män som också hade mycket extraslag men var friska i övrigt. Är det några här som upplever samma? Hur gör ni för att inte övertas av rädsla?



DISCLAIMER: Jag går i terapi för både generell ångest och hypokondri, så jag har inget intresse av att få höra att någons faster dött eller att grannen fick hjärtstopp och dylikt. Sådant får ni fasen bespara mig.

Som du förmodligen förstått så är extraslag ofarliga men kan naturligtvis vara väldig obehagliga, speciellt då de kommer i mer frekventa perioder. Behandling görs på symptomindikation, dvs för att få bort obehaget och inte pga att de är farliga. Det kan ju vara skönt att få veta vad det handlar om så ett långtids-EKG brukar många få göra. Om det handlar om mer ihållande hjärtrusningar där medicinering inte hjälper tillfredsställande kan man överväga en s.k. ablation.

Sedan kan ju vissa hormonella problem ge besvär med extraslag, exempelvis sköldkörteln, så det kan ju också vara en idé att kolla upp.

Lycka till och kom ihåg att det inte är farligt!

/Ektopia (som arbetar med hjärtrusningar och extraslag dagarna i ända)
 
Här har du en till hypokondriker som även lider av ångest och depression.

Jag åkte in till akuten då jag trodde det var något allvarligt fel. Extra slag så det riktigt dunkar till, smärta i bröstet och domningar i armen. Var på riktigt tvärsäker på att det var något allvarligt men det var "bara" ångest och stress.

Läkaren jag träffade var väldigt snäll och förstående och han berättade att extraslag är något som de allra flesta har men utan att märka det. Däremot så kan man tyvärr "lära sig" att upptäcka det, ofta för att man är orolig.

Det har hjälpt mig mycket att veta om det här, att jag bara är lite FÖR uppmärksam på min kropp helt enkelt. Det är inget farligt även om det känns obehagligt. Visst känner jag det ibland fortfarande, framförallt om jag är stressad eller ätit dåligt, men det känns inte alls lika jobbigt nu när jag vet att det är normalt. :)

:heart

Innan EKGt och strax efter mådde jag otroligt dåligt. Just nu är det mycket bättre men när det sätter igång och håller i sig får jag kämpa för att inte tappa huvudet fullständigt.
 
Okej. Ja, det kan säkert hända att man kan känna så. Men vad hjärtat gör hos mig är alltså att det blir ojämn hjärtrytm som antingen gör en eller två extraslag, och håller i sig i cirka en timme.

Det är alltså inget jag "känner utan att vara så".
Nej, vad det jag. Jag har inte påstått något om vad du känner.

Jag har vid samma upplevelse, eller vad jag tror är samma upplevelse (jag menar, hur vet man nu det?), fått förklarat av läkare att det kan kännas så utan att vara så. För mig är det snarare ett tecken på att jag kommer att överleva, än det motsatta, så jag tyckte det var bara bra.

Min poäng, i den mån jag hade någon, var nog mer att nämna att jag tror att det är rätt troligt att man inte går vidare med utredning om EKG:t inte visar något (och det inte heller finns andra symtom, så klart).

Och att jag tänker mig att den här ångesten, är typ samma ångest som annan ångest, och antagligen kan/bör hanteras med samma strategier som annan ångest.
 
Som du förmodligen förstått så är extraslag ofarliga men kan naturligtvis vara väldig obehagliga, speciellt då de kommer i mer frekventa perioder. Behandling görs på symptomindikation, dvs för att få bort obehaget och inte pga att de är farliga. Det kan ju vara skönt att få veta vad det handlar om så ett långtids-EKG brukar många få göra. Om det handlar om mer ihållande hjärtrusningar där medicinering inte hjälper tillfredsställande kan man överväga en s.k. ablation.

Sedan kan ju vissa hormonella problem ge besvär med extraslag, exempelvis sköldkörteln, så det kan ju också vara en idé att kolla upp.

Lycka till och kom ihåg att det inte är farligt!

/Ektopia (som arbetar med hjärtrusningar och extraslag dagarna i ända)

Tack för informativt inlägg! :)
 
Nej, vad det jag. Jag har inte påstått något om vad du känner.

Jag har vid samma upplevelse, eller vad jag tror är samma upplevelse (jag menar, hur vet man nu det?), fått förklarat av läkare att det kan kännas så utan att vara så. För mig är det snarare ett tecken på att jag kommer att överleva, än det motsatta, så jag tyckte det var bara bra.

Jag förstår inte varför du anser det vara värt att påpeka att det "inte behöver vara så", i en tråd där jag tydligt beskriver att jag får extraslag. Du negligerar mina symtom i samma veva när du insinuerar att det jag upplever inte nödvändigtvis skulle vara sant.

Min poäng, i den mån jag hade någon, var nog mer att nämna att jag tror att det är rätt troligt att man inte går vidare med utredning om EKG:t inte visar något (och det inte heller finns andra symtom, så klart).

Och att jag tänker mig att den här ångesten, är typ samma ångest som annan ångest, och antagligen kan/bör hanteras med samma strategier som annan ångest.

Det finns ett par inlägg i tråden redan som beskriver händelseförloppet om utredningen skulle gå vidare.

Hur ångesten kring min hypokondri ska behandlas litar jag på att min psykolog har koll på. :)
 
Jag har så i perioder. För mig är det väldigt tydligt kopplat till stress - inte den typen av stress där jag har mycket att göra utan när det är någonting som pågår i livet som jag mår genuint dåligt av. Fösta gången jag fick det hade jag en depression utan att riktigt vara medveten om det, men den yttrade sig bl a i form av extraslagen. Numera ser jag dem som ett varningstecken på att det är något i mitt liv som inte fungerar, som jag verkligen behöver deala med.
 
Jag får tydliga extraslag och, som jag upplever det, ett avsaknad av slag som sedan kommer med extra kraft. Ungefär: bom, bom, bom.........BOM, bom, bom.

För mig är det direkt kopplat till för mycket eller för lite levaxin, oftast för lite. Mitt förslag är alltså att göra ett sådant test igen bara för att vara på den säkra sidan.
Även det är ofarligt men obehagligt och man känner sig enormt stressad eftersom kroppen/hjärnan är kopplad så på något sätt, att när hjärtat slår så, så är man liksom "på gång" men i detta fall är man inte det.

Kan det vara något sådant?
 
Jag har så i perioder. För mig är det väldigt tydligt kopplat till stress - inte den typen av stress där jag har mycket att göra utan när det är någonting som pågår i livet som jag mår genuint dåligt av. Fösta gången jag fick det hade jag en depression utan att riktigt vara medveten om det, men den yttrade sig bl a i form av extraslagen. Numera ser jag dem som ett varningstecken på att det är något i mitt liv som inte fungerar, som jag verkligen behöver deala med.

Ja, jag har redan börjat vidta åtgärder i min omgivning. Jag hoppas att det ger resultat!
 
Jag får tydliga extraslag och, som jag upplever det, ett avsaknad av slag som sedan kommer med extra kraft. Ungefär: bom, bom, bom.........BOM, bom, bom.

För mig är det direkt kopplat till för mycket eller för lite levaxin, oftast för lite. Mitt förslag är alltså att göra ett sådant test igen bara för att vara på den säkra sidan.
Även det är ofarligt men obehagligt och man känner sig enormt stressad eftersom kroppen/hjärnan är kopplad så på något sätt, att när hjärtat slår så, så är man liksom "på gång" men i detta fall är man inte det.

Kan det vara något sådant?

Jag ska kolla med läkaren om det kan vara aktuellt när hen ringer. :)
 
Mitt hjärta slår också extraslag! Det upptäcktes av en slump i våras när jag var och skulle ge blod. Fick göra EKG på VC och sedan ett 24-h hemma. Mina extraslag är ”ständiga”, alltså ett visst antal i minuten hela tiden och inte bara ”ibland”. Jag fick ingen behandling för detta utan bara en förmaning att hålla mig borta från för mycket koffein.
Tydligen är det vanligt att man märker av extraslagen mer på kvällarna.
 
Jag brukar få extraslag som känns som om något kantigt vänder på sig. Lite svårt att förklara. Det går snabbt och känns som en oregelbunden, stor tärning som snurrar runt.
 
Jag kan få extraslag ibland. Det var mer då jag var yngre. Nu får jag det främst vid stress.

Jag minns första gången jag fick hjärtrusning som ung tonåring. Jag var ensam i stallet mitt ute i ingenstans i mörkret och innan jag hade mobil. Jag visste ju inget om sånt och trodde jag skulle dö. Så där satt jag ensam ihopkurad på stallgolvet med stallkatten i famnen och väntade på döden. Lite kul ändå i efterhand. :laugh:

Numer vet jag att det inte är farligt och blir inte rädd även om det inte direkt är skönt när det håller på.
Men det håller sig oftast borta om jag inte stressar.
 
Jag minns första gången jag fick hjärtrusning som ung tonåring. Jag var ensam i stallet mitt ute i ingenstans i mörkret och innan jag hade mobil. Jag visste ju inget om sånt och trodde jag skulle dö. Så där satt jag ensam ihopkurad på stallgolvet med stallkatten i famnen och väntade på döden. Lite kul ändå i efterhand. :laugh:

Fy tusan, stackars dig!
 
:heart

Innan EKGt och strax efter mådde jag otroligt dåligt. Just nu är det mycket bättre men när det sätter igång och håller i sig får jag kämpa för att inte tappa huvudet fullständigt.
:heart

Det är jätteobehagligt, det är det fortfarande, men jag är inte rädd längre. Det blev lite bättre för varje gång, och började även ske mer sällan.

Det händer lite oftare när jag mår dåligt och lite mer sällan när jag känner mig stabilare. Om jag har sovit dåligt, stressat eller ätit dåligt så förstärker det så när jag får det nu vet jag dels att det är ofarligt men kan också komma på mig med att jag nog slarvat med mat eller sömn eller så som gör det värre.

Jag tror det är viktigt att du får det kollat ordentligt. Jag trodde som sagt att jag var döende när jag kom in till akuten och när jag gick därifrån avtog det så fort att jag nästa dag inte kände något alls. Om EKG och blodprov ser bra ut behöver du inte oroa dig. :)
 
:heart

Det är jätteobehagligt, det är det fortfarande, men jag är inte rädd längre. Det blev lite bättre för varje gång, och började även ske mer sällan.

Igår vid sängläggandet kom det två med lite mellanrum och jag lyckades hålla huvudet kallt någotsånär. Helst vill jag ju förstås bara slippa känna skiten, men går inte det vill jag ju framför allt undvika paniken som blir.
 
Igår vid sängläggandet kom det två med lite mellanrum och jag lyckades hålla huvudet kallt någotsånär. Helst vill jag ju förstås bara slippa känna skiten, men går inte det vill jag ju framför allt undvika paniken som blir.

Jag har samma sak, har fått lugnande att ta eftersom att jag får rejäl ångest när det inträffar. Så jävla vidrigt är det.
 
Tack för info! :) Jag hoppas att vi går vidare och utreder även om EKGt var normalt.

JAG ÅNGRAR MIG.

Eller alltså, för en med hjärtångest är det ju göttigt att bli utredd. Nu äntligen ringde en sköterska om mitt EKG som enligt info var jättefint, sen hörde jag ett "men..." och kände hur adrenalinet rusade till i kroppen. De vill ändå utreda vidare och en läkare ska lyssna på hjärtat torsdag morgon.

*insert tusen panikscenarion*
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 311
Kropp & Själ Varning för långt inlägg. Jag har haft problem med yrsel i tre veckor nu. Jag opererade bort en godartad tumör i armhålan en vecka innan...
2
Svar
33
· Visningar
4 049
Senast: tott
·
Kropp & Själ Varning för långt inlägg, men jag hopps att ni orkar läsa och svara på mina frågor i slutet. Igår fick jag domen, utmattningssyndrom...
5 6 7
Svar
138
· Visningar
16 039
Senast: Trott
·
Kropp & Själ Det finns ju massor av trådar om Corona men hur sjutton ska man veta vad man har? I förrgår började jag må lite dåligt, började bli...
9 10 11
Svar
203
· Visningar
26 759
Senast: Lillefrun
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Guldfasanerna
  • Kattsnack 11 🐈‍⬛🐈
  • Avels fråga

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp