Arvid
Trådstartare
Erfarenheter om denna hemska sjukdom mottages tacksamt!!
Min dotters äldsta häst,25-årige Max har fått denna diagnos tyvärr!
Allt började med att han fick,som vi trodde,en infektion i högra ögat,denna behandlades av veterinär som skrev ut receptet per telefonkontakt....
Vi tyckte nog att han svarade bra på salvan & flughuvan han fick bära,det blev mindre irriterat så det var ju inga konstigheter,det VAR ju en infektion han hade!
Men ganska snart började det om och dessutom började gräs komma ur hans näsborrar.
Kontakt togs med veterinär men eftersom han inte hade någon feber tyckte hon att vi skulle ha lite is i magen...........
Men efter 3 dagar så ringdes veterinären ut,hon kom och kollade på honom,fortfarande ingen feber och hjärta & lungor lät bara bra!
Detta var en fredag,blev Max inte bättre under helgen så skulle han tas in till kliniken inne i Hudiksvall,vår vett har ju inte grejer för att gå ner i svalget tex...
(hon pratade också om att det kanske var lika bra att låta honom somna in, 25 år är ändå en ganska aktsam ålder på en hästkille )
Detta var inget som min dotter kunde ta beslut om där & då så när vardagen kom åter kördes Maxen in till kliniken,under helgen rasade han i vikt.
Det första som slog klinikveterinären var att brosket som fäster tungan i skallbenet kunde ha blivit förstenat,kan lätt hända på gammla hästar,då blir det så småningom små sprickor i kraniet och då kan nerverna komma i klämm.
Men när hon gick ner med slangen konstaterades det att brosket var intakt och att han hade sväljreflex och att allting såg bra ut........
Men eftersom halva mulen hängde åt vänster och även tungan hängde delvis blev hennes diagnos:ansiktsförlamning
Det högra ögat som vi då trodde bar på en infektion var ju inte alls infekterat över huvudtaget,ögonlocket var förlamat så därför hängde det ner så att han såg ut att kisa med ögat,det blev rött,irriterat & torrt,därför trodde vi ju som sakt att det var infekterat................................
Prognosen var inte god,men hon kunde ge honom 48 timmar,behandling med kortison,pencillin,vätskedropp och att de skulle slanga ner mat i magen på honom för att han skulle slippa vara hungrig.
Max svarade bra på behandlingen och chockade veterinären och hennes personal,han var så bra att vi fick hämta hem honom så ni förstår ju att allas vår lycka var stor!
Max ska fortsätta med antibiotikan & antiinflammatoriska i 5 dagar och sen får tiden utvisa om han fixar detta men just nu ser det inte ljust ut......
Han betar gärna och äter ännu hellre sitt kraftfoder (som innehåller mycke fett & protein!!) och det går rätt så bra men en del kommer fortfarande ut ur näsborrarna,men inte på långa vägar så mycke som när han kördes in till kliniken! Hö tuggar han på och det kommer inte ut vilket känns otroligt skönt,MEN han dricker nästan ingenting
Han har en vattenhink som smakar betfor och en hink som smakar äpple men ingen av dem intresserar honom!!
Den vätska han får i sig är den som följer med betet och den som är i hans kraftfodergiva.Vi ger honom nu kraft flera gånger om dagen för att åtminstonde få i honom lite vätska,också behöver han ju också ha för sitt hull,hans vikt har rasat i massor!
Någon som upplevt denna sjukdom? Någon som hört om någon häst som klarat sig efter att ha haft ansiktsförlamning? Veterinären säger ju att hon sett hästar som kommit tillbaka helt,MEN det är ovanligt......
Naturligtvis kommer Camilla inte låta sin häst lida,svarar han inte väldigt snart på tiden som går och medicinerna han äter så kommer han att få somna in,men ännu så letar vi halmstrån som ni förstår!!
Min dotters äldsta häst,25-årige Max har fått denna diagnos tyvärr!
Allt började med att han fick,som vi trodde,en infektion i högra ögat,denna behandlades av veterinär som skrev ut receptet per telefonkontakt....
Vi tyckte nog att han svarade bra på salvan & flughuvan han fick bära,det blev mindre irriterat så det var ju inga konstigheter,det VAR ju en infektion han hade!
Men ganska snart började det om och dessutom började gräs komma ur hans näsborrar.
Kontakt togs med veterinär men eftersom han inte hade någon feber tyckte hon att vi skulle ha lite is i magen...........
Men efter 3 dagar så ringdes veterinären ut,hon kom och kollade på honom,fortfarande ingen feber och hjärta & lungor lät bara bra!
Detta var en fredag,blev Max inte bättre under helgen så skulle han tas in till kliniken inne i Hudiksvall,vår vett har ju inte grejer för att gå ner i svalget tex...
(hon pratade också om att det kanske var lika bra att låta honom somna in, 25 år är ändå en ganska aktsam ålder på en hästkille
)Detta var inget som min dotter kunde ta beslut om där & då så när vardagen kom åter kördes Maxen in till kliniken,under helgen rasade han i vikt.
Det första som slog klinikveterinären var att brosket som fäster tungan i skallbenet kunde ha blivit förstenat,kan lätt hända på gammla hästar,då blir det så småningom små sprickor i kraniet och då kan nerverna komma i klämm.
Men när hon gick ner med slangen konstaterades det att brosket var intakt och att han hade sväljreflex och att allting såg bra ut........
Men eftersom halva mulen hängde åt vänster och även tungan hängde delvis blev hennes diagnos:ansiktsförlamning
Det högra ögat som vi då trodde bar på en infektion var ju inte alls infekterat över huvudtaget,ögonlocket var förlamat så därför hängde det ner så att han såg ut att kisa med ögat,det blev rött,irriterat & torrt,därför trodde vi ju som sakt att det var infekterat................................
Prognosen var inte god,men hon kunde ge honom 48 timmar,behandling med kortison,pencillin,vätskedropp och att de skulle slanga ner mat i magen på honom för att han skulle slippa vara hungrig.
Max svarade bra på behandlingen och chockade veterinären och hennes personal,han var så bra att vi fick hämta hem honom så ni förstår ju att allas vår lycka var stor!
Max ska fortsätta med antibiotikan & antiinflammatoriska i 5 dagar och sen får tiden utvisa om han fixar detta men just nu ser det inte ljust ut......
Han betar gärna och äter ännu hellre sitt kraftfoder (som innehåller mycke fett & protein!!) och det går rätt så bra men en del kommer fortfarande ut ur näsborrarna,men inte på långa vägar så mycke som när han kördes in till kliniken! Hö tuggar han på och det kommer inte ut vilket känns otroligt skönt,MEN han dricker nästan ingenting
Han har en vattenhink som smakar betfor och en hink som smakar äpple men ingen av dem intresserar honom!!
Den vätska han får i sig är den som följer med betet och den som är i hans kraftfodergiva.Vi ger honom nu kraft flera gånger om dagen för att åtminstonde få i honom lite vätska,också behöver han ju också ha för sitt hull,hans vikt har rasat i massor!
Någon som upplevt denna sjukdom? Någon som hört om någon häst som klarat sig efter att ha haft ansiktsförlamning? Veterinären säger ju att hon sett hästar som kommit tillbaka helt,MEN det är ovanligt......
Naturligtvis kommer Camilla inte låta sin häst lida,svarar han inte väldigt snart på tiden som går och medicinerna han äter så kommer han att få somna in,men ännu så letar vi halmstrån som ni förstår!!
