Sv: erfarenhet av tyska importhästar
Förra sommaren praktiserade jag på ett stuteri med främst tyska importer.
Det var väldigt stor skillnad på alla, stona var i största allmänhet otroligt coola och stabila i temperamentet.
Endel unghästar var från tyskland, och de var jättegoa.
De hade två tvåriga hingstar från tyskland, en var helt underbart snäll, men tyckte att det var lite obehagligt med hovslagaren.
Den andra var lite bökigare, tyckte att han skulle gå på ledaren, men var annars ganska trevlig, stabil i psyket.
Ponnyhingsten var helt okomplicerad, inga problem alls med, gnäggade och studsade lite när han såg andra hästar. Ganska het vid ridning, men hoppade precis allt hans ryttare styrde på.
Ett terränghinder hade de tydligen kraschat i, men det syntes inte när han hoppade det gång på gång när jag var där.
Gammelhingsten hade extremt svårt för andra hingstar, tydligen jättesvår att rida med andra hästar, men ensam var han underbar, lite snubblig utomhus och i hörnen i ridhuset. Han hade tidigare varit vanvårdad, men i väldigt bra skick för det.
Lade aldrig öronen bakåt åt någon.
Han hade speciellt svårt för unghingsten, sparkade på hans boxvägg om han var inne när man gick förbi.
Unghingsten var riktigt jävlig, enligt mig iallafall. En 3 åring på 170, så fort man skulle ta ut honom ur stallet stegrade han gång på gång, mer än en gång vände han sig mot mig och var bara några decimetrar från huvudet
Han var oftast betydligt lugnare in från hagen, om det var lugnt omkring.
I boxen var han också ganska respektlös och väldigt nafsig.
Han skulle tillbaka till Tyskland för matchning inför 30 dagars testen, dagen innan skulle vi skritta på honom, jag fick mig en rejäl flygtur när han gjorde ett jättesprång, som tur var hade praktikvärden sagt åt mig att ha säkerhetsväst och så hade jag en ledare (praktikvärdens dotter).
När dottern sen skulle hänga lite på honom i skritt så syntes det så tydligt när han tänke hitta på något.
- Nu vet jag att han är kastrerad, och det är nog det bästa det, för en sån häst vill inte jag veta av i aveln, med tanke på att hans pappa också är ganska 'stark i psyket'..
Sen hade de en nykastrerad och nyopererad valack (pga lösa benbitar) som var så snäll och genomtrevlig, hur cool som helst och jättemysig. Jag skulle aldrig kunnat tro att han varit hingst. Perfekta temperamentet.
Däremot var det lite jobbigt att i början leda honom 20-25 minuter varje dag, jättehäst med 10a på skritten
Praktikvärden importerade endel tyska hästar också, så många hann jag inte träffa, men de få jag träffade, var genomsnälla, vissa lite ovårdade så jag och hennes dotter ryckte manar osv.