Era matvanor.

Sv: Era matvanor.

Man kan ju mala med sten för att slippa en stor kvarn ;-)

Det blev plötsligt så uppenbart vad en påse mjöl är värt när jag stod där och malde mjöl... Helt galet.
 
Sv: Era matvanor.

Det är kanske eftersom halvfabrikat sprider sig från "nästan-råvaror" (där man har rätt bra koll på vad som ingår) till halvfabrikat där man känner sig rätt osäker på vad som är vad. Jag tror "finhets-faktorn" ang. att laga mat från grunden till viss del härstammar från att man vet vad som finns i men det kan ju också finnas en "duktighets-faktor" ang. att man faktiskt haft tid att göra maten.

På tal om kvarnar så finns det mindre hushållskvarnar, både handdrivna och elektriska. De är rätt dyra men tydligen ska brödet smaka ännu godare om man malt det själv, jag har ingen aning för jag har aldrig provat.
 
Sv: Era matvanor.

+ Petruska

Men hur ska man uttrycka sig då ifall man exempelvis i en sådan här tråd vill beskriva hur man inte äter exempelvis mamma scans köttbullar, pulvermos och Felix oxpytt?

Gör övrigt är sådana här trådar på Buke de enda gångerna jag alls sett några missförstånd kring begreppet halvfabrikat. Men jag umgås väl i alltför obildade kretsar.
 
Sv: Era matvanor.

Men hur ska man uttrycka sig då ifall man exempelvis i en sådan här tråd vill beskriva hur man inte äter exempelvis mamma scans köttbullar, pulvermos och Felix oxpytt?

"Laga mat från grunden" funkar ju i praktiken. Grunden flyttar sig som sagt uppåt i processen. Även "laga mat från råvaror", skulle jag anta betydde att man köper mjöl, inte säd, och att man köper smör, inte kärnar själv osv.

Jag skulle anta att du hade gjort köttbullarna och potatismoset själv, om du inte uttryckligen skrev pulvermos och Mamma Scans köttbullar - och i det fallet skulle jag gissa att någon form av familjekris eller stress låg bakom matvalet.

Om någon faktiskt malde sitt mjöl själv, innan de bakade eller gjorde pasta, skulle min spontana tanke nog vara att Surdegssöderhipsters goes Underbaraclara i lite väl överdriven grad ibland. :D Varför inte spinna sitt garn på slända också, och därefter sticka barnens yllebyxor att ha tygblöjorna i? Tygblöjorna givetvis vävda på egenhändigt bråkat lin. Typ.

Alla de sakerna kan vara kul att testa någon gång, men som metod för att få mat och kläder på daglig basis - nja.
 
Sv: Era matvanor.

Jag tror "finhets-faktorn" ang. att laga mat från grunden till viss del härstammar från att man vet vad som finns i men det kan ju också finnas en "duktighets-faktor" ang. att man faktiskt haft tid att göra maten.

Jag tänker nog att det där med "jag lagar allt från grunden" i hög grad handlar om att signalera duktighet, som du är inne på. Att ha både tid och kompetens är ju status (samtidigt som tidsbrist också är status, paradoxalt nog). Vi är nog rätt många som också är lite drabbade av "laga allt från grunden-duktighetsgrejen", men den maten blir ju inte med automatik vare sig godare eller nyttigare än färdigköpt. Det beror ju väldigt mycket på vem som lagar den och av vad.
 
Sv: Era matvanor.

Här lagar vi nästan all mat själva, vi slaktar en gris, vi är jägare, så det blir även en annan älg som slinker ner i våran gryta, vi brukar även slakta några tuppar varje år och vi odlar det mesta på våran gård, men vi maler inte mjölet :) . Detta är även ett ekonomiskt sätt att spara lite pengar.

Jag vill inte ge mina barn mamma scans köttbullar, för jag tycker inte om dem, det stinker ju i hela kylskåpet om man har öppnat en förpackning ( de passar väldigt bra i musfällor, eftersom de luktar så mkt att mössen dras till köttbullen) Vi bakar allt bröd själva och även lite fikabröd.
Vi försöker leva så sunt som vi kan och vi äter godis endast på lördagar. Efterrätter har vi bara vid kalas eller söndagsmiddagen. Fikar gör vi, men oftast bara en smörgås, sötfika har vi endast när vi får besök.

Vi är normalviktiga i våran familj, och normalaktiva, vi har hästar och hund, maken går gärna ut en söndagsfm och jagar, jag och sonen brukar möta upp vid middagstid och tända en brasa och grillar ( jo, vi köper grillkorv, har provat att göra egen, men de blir rätt sega i skinnet :) )
Både jag och maken är uppvuxna på gård, där man slaktade själva och odlar det mesta, så då är det inte svårt att fortsätta. Vi vill även ge våra barn ett hyfsad sund uppväxt utan att det går till överdrift.
 
Sv: Era matvanor.

Jag har min son varannan vecka ;) Hur ska han kunna påverkas av mina matvanor när han är hos sin pappa eller när jag är på jobbet? JAG äter minilätta på mackan, han får Becel. JAG äter lågfettpålägg, han får vanligt. Förstår du? JAG dricker light, han får vanlig. Och det är inte just choklad efter precis varenda en middag. Ibland är det russin, ibland frukt, ibland choklad, ibkand lyxigare yoghurt, ibland glass. Rimliga mängder dessutom. Varför är det så fel?

Men Becel gynnar ju ingen, det är ju hemskt dåligt pålägg har jag förstått. Om du väljer att äta Mini-Lätta, fine, det är ju ditt val, men ingen borde väl äta lågfettsmargarin så vitt jag förstår experterna. Men jag kan definitivt ha fel, jag är inte jätteinsatt.

Men ska man hålla kosten nyttig är ju knappast russin särskilt nytitgt.

Av det jag läst i mat-tråden på ÄU äter du ju själv väldigt dåligt, kan det kanske vara så att du får tänka över dina kostvanor? (Jag slarvar själv något oerhört så jag försöker inte bossa över dig.)
 
Sv: Era matvanor.

Jag tänker nog att det där med "jag lagar allt från grunden" i hög grad handlar om att signalera duktighet, som du är inne på. Att ha både tid och kompetens är ju status (samtidigt som tidsbrist också är status, paradoxalt nog). Vi är nog rätt många som också är lite drabbade av "laga allt från grunden-duktighetsgrejen", men den maten blir ju inte med automatik vare sig godare eller nyttigare än färdigköpt. Det beror ju väldigt mycket på vem som lagar den och av vad.

Men ärligt, lider man av duktighetssyndrom för att man tex gör egen bea för att slippa ex smörarom? Det tar ju inte många minuter och är dessutom halvfabrikat för att jag inte mjölkar kon själv och gjort smör. Eller hur menar du?
 
Sv: Era matvanor.

Knapplån!

Här hemma gör vi vårt bästa för att ha vanlig husmanskost men jag erkänner rakt av att färdig pyttipanna går hem hos minstingen.
Läsk är något som vi håller igen med mest för att jag inte kan sluta dricka cola om det finns:o.

Jag gör mitt bästa för att lura i barnen frukt och grönt. Något som funkar är att skära upp olika sorter i små skålar och placera ut vid frukost och middag.

Minstingens förskolefröknar sliter dock sitt hår då han ena dagen enbart äter potatis till lunch, andra dagen enbart fisk osv. Fast jag tar det hela med ro, slår man ut det på en vecka så är ju hela kostcirkeln med.
Grabben är frisk, muskulös och har energi och det måste ju vara det viktigaste
 
Sv: Era matvanor.

Vad är det att slita sig i håret åt? Jag skulle akta mig för att göra problem av mat.

Bättre att göra som du gör och ställa fram en skål. Jag tycker föräldrarna har huvudansvaret över maten och är du lugn ska alla andra också vara det. Just förskolan ska väl vara en plats där barnet slipper gnat och press om mat.

Vår son åt inte potatis som liten och hade någon på förskolan tvingat honom att äta potatis hade jag blivit riktigt arg. Det har inte de med att göra. (Läs inte att jag tror att någon tvingar ditt barn)
 
Sv: Era matvanor.

Men ärligt, lider man av duktighetssyndrom för att man tex gör egen bea för att slippa ex smörarom? Det tar ju inte många minuter och är dessutom halvfabrikat för att jag inte mjölkar kon själv och gjort smör. Eller hur menar du?

bea?

Vad är det?

För övrigt var det ju inte själva matlagningen jag avsåg, utan hur man pratar om den. Vi verkar gilla att framhålla att vi "lagar mat från grunden".
 
Sv: Era matvanor.

Okej. Jag säger nog: Jag gör egna... Vad det nu är.

Eller jag gör egen...

Tex hamburgerdressing finns det ju ingen anledning att köpa när man kan göra egen på helfabrikat.
 
Sv: Era matvanor.

Jag bad förskolan att tagga ner. Precis som du skriver så är det livsfarligt att göra en grej av detta med maten (min egen åsikt). Då blir det bara en massa tvång och fobier av det sen.

Huvudsaken är att de äter. Sen får vi vuxna göra vårt bästa att hålla det så näringsriktigt som möjligt. Vissa dagar så får man vara glad om de passerar en morot på en armlängds avstånd. Har dock märkt att det är enklare att få barn att äta framförallt morötter i stallet. Vi får börja äta middag där istället!:D
 
Sv: Era matvanor.

Nu har inte min lilla tittat fram än men en liten kommentar har jag ändå.

Jag ser inte vad det ska vara för fel med att dricka läsk mitt i veckan, inte heller äta godis mitt i veckan. Däremot skulle jag se problem med att det förekommer jämt, många gånger i veckan, just för att jag inte skulle vilja lägga en dålig vana på mitt barn. Att äta efterrätt med socker i (nu tänker jag inte på små mängder utan mer rejäla mängder) varje dag är för mig en dålig vana om man gör det jämt. Är det en pyttebit kladdkaka eller en liten chokladboll spelar det väl ingen större roll men om det är obegränsade mängder är det ju inte särskilt bra. Jag skulle nog föredra fruktsallad eller så i stället för att det är mer naturligt socker.

Gällande maten så kan jag säga att jag idag inte äter varken fullkornspasta eller bröd som påstås vara nyttigare än annat. Jag kan ta en rostmacka med ost för att det är gott och äter en skål fil med müsli för att lägga en mer ordentlig grund till mackan och står mig bra. Står jag mig på maten utan att behöva äta hiskeliga mängder tolkar jag det som bra mat :)
 
Sv: Era matvanor.

Jag har upplevt det tvärtom. Jag har aldrig sagt åt mina vänner att deras kost är fel. Men jag har varit noga med mat och att undvika socker under veckorna samt nä de varit små.
Har fått flera olika kommentarer om hur synd det är om mina barn som inte får nå gott.:o Sonen är nu tre år och får ostkrokar som fredagsmys och lördagsgodis. Samt nu innan jul nån pepparkaka då och då. Jag nekar honom inte kakor då vi är borta men jag serverar inte sånt normalt hemma.. Saft dricker vi enbart om vi har främmande och läsk tycker han inte om.
Jag blir faktiskt lite förvånad och ledsen när folk vräker ur sej sånt. Speciellt då jag aldrig klagat på dem och deras matvanor..
 
Sv: Era matvanor.

bea?

Vad är det?

För övrigt var det ju inte själva matlagningen jag avsåg, utan hur man pratar om den. Vi verkar gilla att framhålla att vi "lagar mat från grunden".

Bearnaisesås (sauce béarnaise) förstås!:D

Jag förstår faktiskt inte vad det skulle finnas för anledning att dölja att man lagar mat från grunden? Det känns som en slags jantelag, säg för guds skull inte att du lagat den själv, då kan folk tro att du framhäver dig själv och vill visa sig duktig:crazy:.
Lagar du mycket mat från grunden så är du antagligen rätt matintresserad, har mycket tid över eller så kan det vara så att du är nödd och tvungen eftersom du inte har ekonomin att köpa helfabrikat eller halvfabrikat i mer förädlad form.
 
Sv: Era matvanor.

Bearnaisesås (sauce béarnaise) förstås!:D

Jag förstår faktiskt inte vad det skulle finnas för anledning att dölja att man lagar mat från grunden?

Aha! Ja, när du säger det har jag sett förkortningen i sitt sammanhang, men utan sammanhang blev det helt blankt. Som att göra egen ipo, eller vilken bokskavskombination som helst.

Nej, att aktivt dölja det verkar galet överdrivet. Det är ju lite grejen med alla upptänkliga sådana där identitetsmarkörer, att man inte riktigt kan hålla inne med dem. Man finns ju, och man är den man är, man kan inte hur lätt som helst byta identitetsmarkörer.

Sen beror det så klart på vilken omgivning man identifierar sig med och mot, vad man lyfter fram. Skriver någon potatismos eller béarnaise, tar tex jag för givet att man lagat det själv (av potatis, resp ägg och smör osv), annars hade jag kallat det pulvermos och pulversås, eftersom det är det som är undantagen för mig. Vilket ju i sin tur också är en identitetsmarkör - pulvermos är mig så främmande att jag måste betona att det är just pulver, typ.

Sådant gör det ju lite roligt att fundera över vad man framhåller och när och varför, tycker jag.
 
Sv: Era matvanor.

Sådant gör det ju lite roligt att fundera över vad man framhåller och när och varför, tycker jag.

Visst är det det! Själv måste jag till min skam erkänna att jag i första hand tänker på pulvermos (vilket sannerligen är en dålig ersättning för egengjort,nästan en helt annan maträtt) och pulversås...:angel:;)
 
Sv: Era matvanor.

Vi har också kompisar som är oförstående inför att vi inte vill ge för mycket socker, till deras börjades det redan som 6 månader och idag så blir det lite skrikigt när kokor och dylikt kommer fram.

Men värst är mina föräldrar, lyssnar inte överhuvudtaget på oss utan ger honom cremé brulee med motiveringen "Du drack cola vid den här åldern"
Som om det skulle göra det hela så mycket bättre?
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp