EP och Avel utbruten frånBukekullar 23/24

Milosari

Trådstartare
Jag tänker att det kanske inte är så konstigt att folk blir undrande om du här skriver att det gäller EP men på instagram skriver att det är pga en cysta. Från en utomståendes perspektiv ser det märkligt ut. Sen förstår jag givetvis att båda anledningarna väger in!
Jag tänker att det snabbt får oönskade konsekvenser att lämna ut för mycket info också. Det är nog ett svårt dilemma det där, att vara ärlig men inte för utlämnande. Beroende på hur vanligt EP är i rasen så kan man kanske inte välja bort alla individer med drabbade syskon utan att samtidigt tulla på andra saker. Så länge infon går ut till rätt personer och ingen mörkar, så ser jag ingen jättestor vinst i att vara helt offentlig med allt.
 
Jag tänker att det snabbt får oönskade konsekvenser att lämna ut för mycket info också. Det är nog ett svårt dilemma det där, att vara ärlig men inte för utlämnande. Beroende på hur vanligt EP är i rasen så kan man kanske inte välja bort alla individer med drabbade syskon utan att samtidigt tulla på andra saker. Så länge infon går ut till rätt personer och ingen mörkar, så ser jag ingen jättestor vinst i att vara helt offentlig med allt.
Vi är helt offentliga med allt, men jag valde att gå ut med infon som rör "min kennel" direkt och lät den drabbade uppfödaren gå ut med den andra infon när hon var redo. Det tog inte ens fem dagar. Alla vi som var berörda informerades direkt.

Enligt RAS ska inte syskon till drabbade hundar uteslutas ur avel, inte heller hundar som lämnat ep. Däremot ska inte kombinationer göras om där det uppstått, drabbade hundar ska inte användas och ingen hund ska gå i avel före tre års ålder.

Tyvärr mörkas det allra mesta, och vi har en extremt vanligt förekommande matadoravel på väldigt unga hanhundar. Kort sagt så finns det inga fria linjer, bara mer eller mindre ärliga uppfödare.
 
@Migo jag har själv funderat på om all EP verkligen också har en ärftlig faktor?
Alltså hos människor kan man ju drabbas av ep som jag förstått det av yttre faktorer så som en smäll i huvudet och vissa sjukdomstillstånd, så jag funderar på om det kan vara samma hos hund?
Naturligtvis finns det en ärftlig faktor också men just att ep är så vanligt hos arbetande hundar? Hos människor kan man ju drabbas av epilepsi efter hjärnskador och jag tänker på vilka smällar hundarna kan råka ut för i samband med arbete 😖. Även om många människor också föds med defekter eller får anfall provocerade av sjukdom så förekommer ju även epilepsi efter stroke och hjärnskada vilket torde göra det väldigt svårt att sålla med arbetande hundar som åker på smällar i arbetet?
Bara nåt jag funderat över.. Det skulle ju vara lättare att skönja mönster också med en mer öppen rapportering, så länge det mörkas så är det ju svårt att kunna bygga nån statistik som är rättvisande och dra slutsatser ifrån.
 
@Migo jag har själv funderat på om all EP verkligen också har en ärftlig faktor?
Alltså hos människor kan man ju drabbas av ep som jag förstått det av yttre faktorer så som en smäll i huvudet och vissa sjukdomstillstånd, så jag funderar på om det kan vara samma hos hund?
Naturligtvis finns det en ärftlig faktor också men just att ep är så vanligt hos arbetande hundar? Hos människor kan man ju drabbas av epilepsi efter hjärnskador och jag tänker på vilka smällar hundarna kan råka ut för i samband med arbete 😖. Även om många människor också föds med defekter eller får anfall provocerade av sjukdom så förekommer ju även epilepsi efter stroke och hjärnskada vilket torde göra det väldigt svårt att sålla med arbetande hundar som åker på smällar i arbetet?
Bara nåt jag funderat över.. Det skulle ju vara lättare att skönja mönster också med en mer öppen rapportering, så länge det mörkas så är det ju svårt att kunna bygga nån statistik som är rättvisande och dra slutsatser ifrån.
Definitivt finns ärftliga faktorer eftersom EP är så vanligt i vissa raser, företrädesvis hos hundar med blixtsnabba reaktioner som border collie, belgiska vallhundar och aussie. Procentuellt är det inte så många av dem som råkar ut för hjärnskador i arbetet.

Kan det vara så att supersnabba, mycket intrycksmottagliga nervsystem är mer sårbara för sjukdomar i nervcentrum dvs hjärnan? Eller är det bara så att slumpen har gjort så att ovanligt många avelmatadorer i de raserna hade ärftlig EP?
 
@Migo jag har själv funderat på om all EP verkligen också har en ärftlig faktor?
Alltså hos människor kan man ju drabbas av ep som jag förstått det av yttre faktorer så som en smäll i huvudet och vissa sjukdomstillstånd, så jag funderar på om det kan vara samma hos hund?
Naturligtvis finns det en ärftlig faktor också men just att ep är så vanligt hos arbetande hundar? Hos människor kan man ju drabbas av epilepsi efter hjärnskador och jag tänker på vilka smällar hundarna kan råka ut för i samband med arbete 😖. Även om många människor också föds med defekter eller får anfall provocerade av sjukdom så förekommer ju även epilepsi efter stroke och hjärnskada vilket torde göra det väldigt svårt att sålla med arbetande hundar som åker på smällar i arbetet?
Bara nåt jag funderat över.. Det skulle ju vara lättare att skönja mönster också med en mer öppen rapportering, så länge det mörkas så är det ju svårt att kunna bygga nån statistik som är rättvisande och dra slutsatser ifrån.
De allra flesta fall hos BC är ideopatisk, tyvärr. Hur det nedärvs det vet vi inte än :(
 
Vi är helt offentliga med allt, men jag valde att gå ut med infon som rör "min kennel" direkt och lät den drabbade uppfödaren gå ut med den andra infon när hon var redo. Det tog inte ens fem dagar. Alla vi som var berörda informerades direkt.

Enligt RAS ska inte syskon till drabbade hundar uteslutas ur avel, inte heller hundar som lämnat ep. Däremot ska inte kombinationer göras om där det uppstått, drabbade hundar ska inte användas och ingen hund ska gå i avel före tre års ålder.

Tyvärr mörkas det allra mesta, och vi har en extremt vanligt förekommande matadoravel på väldigt unga hanhundar. Kort sagt så finns det inga fria linjer, bara mer eller mindre ärliga uppfödare.
Ja det brukar väl vara så, att börjar det bli så vanligt förekommande att man lägger märke till det, då är det nog ingen linje som är fri.

Vad är poängen med de unga hanhundarna? Är det inte ett större värde i att vänta några år? Eller vill man vara först till kvarn på de nya och flashiga?
 
Jag tänker att det snabbt får oönskade konsekvenser att lämna ut för mycket info också. Det är nog ett svårt dilemma det där, att vara ärlig men inte för utlämnande. Beroende på hur vanligt EP är i rasen så kan man kanske inte välja bort alla individer med drabbade syskon utan att samtidigt tulla på andra saker. Så länge infon går ut till rätt personer och ingen mörkar, så ser jag ingen jättestor vinst i att vara helt offentlig med allt.

Om man ska välja bort eller inte är förstås alltid en avvägning, men då måste ju informationen också finnas så att man får chans att göra den avvägningen (precis som man gjort i detta fall). Jag hade t ex gärna sett att fler sjukdomar där man konstaterat nedärvning skulle gå att registrera hos SKK. Nu hade ju inte det hjälpt i detta fall eftersom fyndet gjordes så nära inpå parning, men i övrigt.
 
Om man ska välja bort eller inte är förstås alltid en avvägning, men då måste ju informationen också finnas så att man får chans att göra den avvägningen (precis som man gjort i detta fall). Jag hade t ex gärna sett att fler sjukdomar där man konstaterat nedärvning skulle gå att registrera hos SKK. Nu hade ju inte det hjälpt i detta fall eftersom fyndet gjordes så nära inpå parning, men i övrigt.
Jag är helt enig med dig om att fler sjukdomar ska registreras på SKK, kanske med anmälningsplikt vid fynd?
 
Ja det brukar väl vara så, att börjar det bli så vanligt förekommande att man lägger märke till det, då är det nog ingen linje som är fri.

Vad är poängen med de unga hanhundarna? Är det inte ett större värde i att vänta några år? Eller vill man vara först till kvarn på de nya och flashiga?
Alla vill ha den senaste fräna unga hanen som gick bra på nurserytävlingen. Totalt dumt både ur arbetssyfte och hälsomässigt, men verkar vara en kronisk åkomma i SVaK. Idiotin i att hanar får 60-100 valpar före sin fyraårsdag 🙃
 
Jag tror att detta är det enda sättet att komma runt flera allvarliga ärftliga sjukdomar, särskilt sådana som debuterar förhållandevis sent.
Det svåra med ep är ju att det inte "går" att diagnosticera. Man utesluter andra saker som kan ge anfall, men det går inte påvisa ep med blodprov tex.

Jag avlivade ju min väldigt tidigt efter hans första anfall, veterinären såg aldrig hunden krampa och inga undersökningar gjordes inför avlivningen. Jag valde så klart att vara öppen, rapportera in till ep-listan osv, men hur hade det fungerat vid rapporteringstvång? Jag hade ju kunnat ta med honom till vet och be att få honom avlivad utan att berätta om anfallen, om jag ville dölja infon för skk.
 
Mein gott. Har de ingen begränsning från rasklubben när man nu konstaterat att folk saknar sunt förnuft?
HA! Det står i RAS att avelsdebut ska ske efter 3 års ålder. Ingen bryr sig. De som sitter på nån form av styrande position gör precis likadant, inkl ljuger/mörkar om sina hanars hälsoproblem. Massor av både nya och gamla uppfödare använder hanar som precis visats upp på "Unghunds-SM", där hunden inte får ha fyllt 3 år för att delta.

Problemet förekommer så klart även i andra länder, nurserytävlingarna ges allt för stor vikt vid val av avelshane :(
 
Har förekomsten av EP ökat? Läste en artikel i förra veckan där man trodde sig ha hittat tecken på att miljö ligger bakom en hel del fall hos hund. Sen om det skulle kunna påverka när det finns en ärftlig komponent är väl svårt att säga, men det kanske kan göra att fler som har ärft det faktiskt utvecklar det.
 
Har förekomsten av EP ökat? Läste en artikel i förra veckan där man trodde sig ha hittat tecken på att miljö ligger bakom en hel del fall hos hund. Sen om det skulle kunna påverka när det finns en ärftlig komponent är väl svårt att säga, men det kanske kan göra att fler som har ärft det faktiskt utvecklar det.
Ja, jag har också för mig att jag såg en artikel om det nu när jag tänker efter.

Det synd för många andra sjukdomar har man hittat tester och kan screena för. Förhoppningsvis går det göra på nåt sätt i framtiden. Masen har ju haft en sjukdom som ger vinglighet och problem i bakkärran och nu har de lyckats identifiera en markör och kan gentesta för den. En utveckling som gått relativt fort men där det funnits många som varit pådrivande och skickat in affekterade hundar för obduktion hos labb samt blodprov från levande hundar från hela världen.
 
Har förekomsten av EP ökat? Läste en artikel i förra veckan där man trodde sig ha hittat tecken på att miljö ligger bakom en hel del fall hos hund. Sen om det skulle kunna påverka när det finns en ärftlig komponent är väl svårt att säga, men det kanske kan göra att fler som har ärft det faktiskt utvecklar det.
BC har en hög frekvens av EP och har haft länge. Är en av de vanligaste skälen till att de söker vård och avlivas (Agrias statistik). Tyvärr en variant som sällan svarar bra på medicinering dessutom.
 
BC har en hög frekvens av EP och har haft länge. Är en av de vanligaste skälen till att de söker vård och avlivas (Agrias statistik). Tyvärr en variant som sällan svarar bra på medicinering dessutom.

Sånt är verkligen skit, speciellt när nedärvningen är oklar. Vi har ju vårt njurproblem i boxer där forskningen stannat av efter att genetikerna som drog igång jakten på det dog för ett par år sen.
 
Sånt är verkligen skit, speciellt när nedärvningen är oklar. Vi har ju vårt njurproblem i boxer där forskningen stannat av efter att genetikerna som drog igång jakten på det dog för ett par år sen.
Det finns folk som studerar det, det letas efter genmarkörer, man uppmanas skicka blodprov på både friska och drabbade hundar osv.

Kanske, kanske om vi har tur, kan det spåras till en förutsägbar nedärvning så att vi kan avla mer målmedvetet för att bli av med skiten. Som det är nu är det helt hopplöst eftersom nästan alla fall hålls dolda.
 
Det finns folk som studerar det, det letas efter genmarkörer, man uppmanas skicka blodprov på både friska och drabbade hundar osv.

Kanske, kanske om vi har tur, kan det spåras till en förutsägbar nedärvning så att vi kan avla mer målmedvetet för att bli av med skiten. Som det är nu är det helt hopplöst eftersom nästan alla fall hålls dolda.

Ja, utan att veta nedärvningen famlar man ju i blindo och det går ju inte att utesluta alla hundar som har en drabbad släkting för då försvinner ju avelsbasen. På RD har vi som rekommendation att känd anlagsbärare tas ur aveln samt att kullsyskon till anlagsbärare och kullsyskon till drabbad individ ska användas med försiktighet och inte på annan hund som är kullsyskon till bärare eller drabbad individ. Men finns ett mörkertal i fråga om vad som rapporteras in, så klart.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp