Ensilage och hässjat hö!

[ylvaaskersund]

När började man att ensilera höet?

Finns det ngn som hässjar hö nuförtiden?

Ngn som vet?

Ylva som alltid är nyfiken!

 

[Strajder]

Sv: Ensilage och hässjat hö!

Ensilering har funnits i flera tusen år, romarna hade enilsagegropar i norra Europa längs med sina transportleder. Det finns de som hävdar att egyptierna höll på med det också men där har jag inte läst om styrkta bevis. En kul läsning är Projekt Runebergs gamla digitaliserade böcker:

Läs om brunhö och surhö (=ensilage!!!): http://runeberg.org/display.pl?mode=facsimile&work=jordbruk&page=0253

 

[Strajder]

Sv: Ensilage och hässjat hö!

Kompletterande svar:
Hässjor finns fortfarande på en del håll men framför allt för att vårda gamla hagmarker, inte för att framställa foder. Troligen blir proteinkvoten ganska låg på det sent skördade. Att man skördar sent för hässjning beror på att man vill att gräset ska fröa av sig och man behöver långa strån för att hässjan ska hålla ihop. Man får bra EU-bidrag för att hässja!

 

[ylvaaskersund]

Sv: Ensilage och hässjat hö!

Tack för informativa svar

 

[flashlight]

Sv: Ensilage och hässjat hö!

I Sverige har man gett det till kor, ge ensilage till hästar i större skala dvs att det blev vanligare, var kanske 18-20 år sen, i alla fall här i trakterna. Det var väl i och med maskinerna som plastar in storbalar, ute på åkern, innan har jag för mej att det fanns i betydligt mindre balar och mycket dyrt, annars koensilage men det passade inte hästar - annat innehåll.

 

[Strajder]

Sv: Ensilage och hässjat hö!

annars koensilage men det passade inte hästar - annat innehåll.

Den enda skillnaden mellan "koensilage" och det ensilage vi ger till hästar är väl möjligen mognadsgraden på vallen?! Till hästar vill man ju ha en något högre halt fiber och måttligare proteinmängd. Därför slår man vallen några dagar senare. Många vill även ha något längre förtorkning av ensilaget till häst. Förstår därför inte din kommentar om att det skulle vara "annat innehåll".

 

[flashlight]

Sv: Ensilage och hässjat hö!

Jag har inga kossor men av bönderna förstått att det är annat innehåll bla mer klöver som man inte vill ha till hästar, samt andra sammansättningar av gräsen men jag kan inte sånt så bra så vad kan jag inte berätta för dej. Det är skillnad om man vill ha mjölk, kött eller fysiska prestationer antar jag...

Det beror säkert på hur medvetet man odlar också, hur noga man är med vad man vill ha.

 

[IIII]

Sv: Ensilage och hässjat hö!

Ytterligare en komplettering till ett redan bra svar:
Det finns flera olika typer och storlekar på hässjor, tex. har vissa hässjor horisontella slanor medans andra istället har järntråd som höet/gräset läggs på. En enklare typ av "hässja" är volme eller såte, (kanske krake också är samma sak?) med bara en vertikal spetsad stör som höet läggs över.

För hårdvallshö är det nog inte någon direkt skillnad på när man slog vallen för hässjning jämfört med när höet torkas direkt på marken som nu. Hårdvallshöet behöver inte fröa av sig eftersom vallen bryts efter några år i växelbruket med andra grödor och är också kraftigare och grövre än ängshö.

 

[Invinciblestables]

Sv: Ensilage och hässjat hö!

annars koensilage men det passade inte hästar - annat innehåll.

Är inget annat "innehåll" i det som ensileras till korna. Precis som Strajder skriver så är det mognadsgraden samt ts-halten som brukar skilja. Visst kan man använda olika fröblandningar, men ifa. det inte ska vara alltför stort klöverinslag så beror det nog mer på att torktiden blir längre, något som kan vara bökigt då många hästägare vill ha grovfodret nästan torrt som hö.

Vi har samma typ av ensilage till hästarna som till våra mjölkkor, slår bara ut lite senare till hästarna.

Kicki

 

[Invinciblestables]

Sv: Ensilage och hässjat hö!

Det är skillnad om man vill ha mjölk, kött eller fysiska prestationer antar jag...

Nej, det är det inte i det stora hela. Höga värden vill man ju ha, med viss moderering vad gäller hästar, men det styrs ju efter när det slås ut och vallens mognad.

Vi styr ju även fodret till nötkreaturen beroende på vem som ska äta det, detta görs inte med fröblandningen utan som sagt med mognadsgrad på vallen. Sinkorna får ju inte samma grovfoder som de högpresterade mjölkkorna t.ex.

Och en mjölkko utför faktiskt en fysisk prestation, är betydligt mer krävande att vara en mjölkko än t.ex. en hopphäst.

Kicki

 

[Invinciblestables]

Sv: Ensilage och hässjat hö!

Ensilering har funnits i flera tusen år.]

Ja det är rätt kul faktiskt att jobba i modern tid med en så pass gammal metod som det ändå är . Samt att den fått en så stor genomslagskraft och en enorm teknisk utveckling de senaste 25 åren.

Kicki

 

[ylvaaskersund]

Sv: Ensilage och hässjat hö!

Ja det är rätt kul faktiskt att jobba i modern tid med en så pass gammal metod som det ändå är . Samt att den fått en så stor genomslagskraft och en enorm teknisk utveckling de senaste 25 åren.

Kicki

Men hur gjorde dom förr för att ensilera höet? Plast har ju inte funnits så länge

Å sen som ngn skrev så har jag inte sett dessa Ufoägg(min mamma kallade ensilagebollarna så) mer än max 20 år i Sverige. Om man nu ensilerade höet innan hur gjorde man då?

 

[ameo]

Sv: Ensilage och hässjat hö!

Ensilering i silor eller "limpor" (på marken) finns iofs fortfarande, men var kanske ännu vanligare innan balarnas intåg.

 

[Strajder]

Sv: Ensilage och hässjat hö!

Men hur gjorde dom förr för att ensilera höet? Plast har ju inte funnits så länge

Inte så svårt faktiskt! Det packades i gropar. Den hygieniska kvalitén var kanske inte så hög som i dagens ensilage. Så här gjorde man "surhö" för hundra år sedan:

"Surhö eller surfoder kan beredas på många sätt och af
flera slags foderväxter eller växtdelar. Då man bereder surhö af gräs
och klöfver eller dylikt, kan det ske på tre sätt: i grop eller särskildt
byggda foderhållare och i stack.

Groparne, hvari surhö skall beredas, gräfvas 2 m. breda,
0,5-2 m. djupa och så långa som behofvet påkallar. De böra
gräfvas på en plats med för vatten genomsläpplig botten samt på sidorna
beklädas med halm. I dessa gropar stampas det färska eller nyss
afslagna fodret hårdt tillsammans och upplägges äfven l-1,5 m. ofvan
markytan samt betäckes med halm, hvarpå jord påskottas till c:a
50 cm. tjocklek. Så snart högen sjunker, hvilket visar sig genom
sprickor i jordbetäckningen, skall den ånyo tillstampas och sprickorna
ånyo ifyllas med jord. I fodermassan inträder härigenom en s. k. sur
jäsning under ofullständigt lufttillträde, hvarvid dock en stor mängd
näringsämnen gå förlorade. Det surhö, som på så sätt erhålles, har
en vidrig lukt, men ätes det oaktadt begärligt af kreaturen och anses
icke vara skadligt för deras hälsa.

 

[Invinciblestables]

Sv: Ensilage och hässjat hö!

Men hur gjorde dom förr för att ensilera höet? Plast har ju inte funnits så länge

Å sen som ngn skrev så har jag inte sett dessa Ufoägg(min mamma kallade ensilagebollarna så) mer än max 20 år i Sverige. Om man nu ensilerade höet innan hur gjorde man då?

Vi började med tornsilo i mitten på 80-talet, kom även plansilos samt limpor. Paralellt med silon började vi även såsmåningom med rundbalar. Frångick silon för många år sedan och ensilerar nu i strumpa, går snabbt och effektivt när man tar så mycket foder som vi gör. Men vi rullar allt foder som hästarna ska ha.

Kicki

 

[Invinciblestables]

Sv: Ensilage och hässjat hö!

Ensilering i silor eller "limpor" (på marken) finns iofs fortfarande, men var kanske ännu vanligare innan balarnas intåg.

Ja det kom ju först. Numer så börjar silon vara förlegad, ingen satsar på det vid ett nybygge t.ex. De som har fungerande silosar använder dem tills de är förbrukade. Vår silo står tom allt sedan vi övergick till strumpa, funkar numer som åskledare enbart då det inte finns någon marknad för en begagnad silo.

Kicki

 

[Strajder]

Sv: Ensilage och hässjat hö!

Kanske ska komplettera mitt svar med att peka på Nordisk familjebok (uggleutgåvan från 1915). Här kan man läsa om pressfoder (=ensilage) och hur man gjorde då:http://runeberg.org/display.pl?mode=facsimile&work=nfcb&page=0108

 

[Strajder]

Sv: Ensilage och hässjat hö!

Vi har samma typ av ensilage till hästarna som till våra mjölkkor, slår bara ut lite senare till hästarna.

Kicki

Fast grannen gjorde majsensilage till sina kor för två år sedan och det har jag inte sett till hästar!
Vi grovplanerar förstaskörden med hjälp av skördeprognosen på webben (http://www.freefarm.se/vall/), till hästarna tar vi några dagar senare skörd för att få högre fiberhalt.

 

[Invinciblestables]

Sv: Ensilage och hässjat hö!

Fast grannen gjorde majsensilage till sina kor för två år sedan och det har jag inte sett till hästar!
Vi grovplanerar förstaskörden med hjälp av skördeprognosen på webben (http://www.freefarm.se/vall/), till hästarna tar vi några dagar senare skörd för att få högre fiberhalt.

Ja, man kan ju alltid ensilera allt möjligt, vi ensilerar ärtor och havre. Men det ger vi bara till ungdjur inte till korna iom. att de ska få i sig så mycket i en tugga. Har gett hästarna av det fodret åxå och de gillar det, men det är ju rätt grovt och inget som man kanske vill ha som åretruntfoder till hästar även om det fungerar bara bra. Och det är ju inte så vanligt foder att sälja heller, så det skulle nog mötas av skepsis.

Vi ensilerar även spannmålen och det funkar utmärkt till hästar, bara man har möjlighet att ta färskt ur korven varje dag. Går inte att hälla i säck och t.ex. förbruka under en vecka, tar sig värmen alldeles för lätt.


Kicki

 

[Rolle]

Sv: Ensilage och hässjat hö!

Håller med om att det är i vilket växtstadie som man skördar som är det mest avgörande när det gäller energi och protein. Men man kan även påverka med vilket innehåll vallen har. Olika grässorter har olika egenskaper att lagra näring (ex. fruktan i rajgräs och protein i luzern) men gällande fruktan kanske framför allt vilken tid på dagen man skördar. Kan vara viktigt om man vill ha låg fruktanhalt till fånghästar.
Sedan är frågan vad vallen ska användas till efter skörd. Betesputsas eller efterbetas av hästarna.
Här nere i sydöstra Skåne är det en eller två grässorter i kovallen, inte sällan rajgräs. Jag tror på att anpassa vall efter vilken typ av mage-tarm/ar som ska bearbeta det.

Hästar är särdeles goda grovfoderjäsare och Islandshästar i synnerhet. Det innebär att jag i första hand är intresserad av att få lågt energiinnehåll och lagom med protein. Det gör att jag vill ha hög kvot med lågt energiinnehåll. Använder statens jordbruksverks blandning (7 sorters gräs) för häst som även tål betning med inslag av vitklöver för att buffra proteinet.

Så visst är skördetidpunkten viktig men du kan med innehållet styra till en viss del. Värdet är inte oförändrat oberoende på vad det innehåller.

Rolle
Islandshästar på Lösdrift