En sorglig kväll

Igår var vi och tog farväl av vår gammelkatt, dottern skrev ett riktigt fint inlägg på sin blogg



Vila i frid gamla vän
Ikväll fick våran älskade gamla katt somna in, 20 långa och värdiga år har han levt. Han har funnits där sen jag var ett år, han föddes hemma hos oss. En katt som vetat vad han vill och sett till att det blivit så, krigat sig igenom livet, fightats och varit kung. Fina fina gammelmannen, älskade Tom Ruffs.
Hans kropp orkade inte längre, hur envist han än har kämpat, så har han levt på övertid. Jag vill tro att han levt ett perfekt kattliv, gjort precis som han velat och haft det bra. Omringad av folk som älskat honom, bott där han kännt för att bo. Käkat räkor, grädde, lyxmat och sorkar. Slagits med grävlingar och vildkatter, varit kungen över soffan och glidit runt.
Det känns otroligt tugnt att en familjemedlem, en vän och sin fina katt... inte längre finns med en. Vi kommer sakna honom något så sjukt. Tacksam för att vi fått ha denna otroligt coola katt i vårat liv, häftigare kommer jag aldrig möta. Det är en sak som är säker! Vila i frid Ruffs, vi älskar dig