En nervös kille!

I

Instant

Jag behöver lite stöttande från er, bukefalister. ;)

Det är nämnligen såhär att hon som jag var medryttare hos köpte en häst som hon skulle rida in, och hon frågade om jag ville hjälpa till. Självklart ville jag det, lära mig något nytt. Hon hade någon vecka innan sålt en häst som hon ridit in som jag var lite intresserad av att köpa, men var för sent ute. Men denna hästen som vi nu håller på att rida in nu är jag helt såld för! En så fin kille. Men innan han kom till henne har han knappt blivit hanterad, bara levt hästliv och gått i en rätt så stor flock med jämnåriga hästar, men stått inne på nätterna. Så nu har vi "hållt på" med honom ca. tre gånger i veckan i två månader och han är fortfarande väldigt nervös, stirrig och hoppar till för plötsliga rörelser och ljud. Men jag har varit positiv och tänkt att "han kommer lugna ner sig...". Det känns som att han inte riktigt litar på mig ännu, och jag vet inte vad jag ska göra för att han ska det? Kommer han att någon gång lugna ner sig inne i stallet och bli lugnare med människor? Dumförklara mig inte, jag är oerfaren tänk på det. ;) Men skriv gärna något! :)
 
Sv: En nervös kille!

Ta det lugnt bara. Låt allt ta sin tid och ta en sak i taget så blir det bra. Han kommer säkert lugna sig men det kan ta tid. Allt är nytt för honom nu och det tar ett tag att bo in sig och smälta alla intryck
 
Sv: En nervös kille!

Min älskling va EXAKT lika dan om inte värre, när vi hämtade honom (som 2 årig slakthäst) stog han i stallet o när vi öppnade dörren försökte han klättra ut genom väggen för att han blev så rädd:( har aldrig upplevt något värre, och när man sen upptäcker att den lilla krabaten hade grimma på sig kom tårarna, HUR fick dom på honom den :cry:
Efter att han fått stå 1 år och äta sig började vi hanteringen, vi fick stå flera timmar till en början och han var livrädd för allt och ingenting.
Började med att få honom att lita på mig, klappa i pannan (tecken på att man inte vill något ont) klappa på deras "känsliga ytor" på ryggen, på öronen, på länden osv. Det är viktigt att du får klappa honom överallt innan du fortsätter.
Longera, stanna o vänd ryggen till med sänkt huvud och avslappnade axlar, låt honom följa efter dig (Monty Robertstekniken)
Låt honom söka skydd hoss Dig, hans Ledare.
Jag tyckte det kändes totalt hopplöst i början, men nu är min sötnos den ända jag känner jag kan lita på till 110%
Så ta god tid på er och ha tålamod,
 
Sv: En nervös kille!

Åh, tack för svaren! :) Jag känner mig dålig när han inte litar på mig, som att han aldrig kommer göra det och undrar vad jag gör för fel. Men jag ska hoppas att han snart lugnar ner sig, det skulle kännas bättre om han var lugn när jag rider honom. En sak till förresten, härromdan blev han rädd av att en plåt lät när det blåste till och bockade och jag flög av. Det var inte hans fel det vet jag men jag blev lite rädd för tänk när jag så småningom ska rida ut och det prasslar i några grenar eller så, då är ju jag chanslös. Kommer han av erfarenheter lära sig att det inte är farligt och det bara är till att flyga de gångerna det behövs, för sen är han inte rädd längre eller hur är det med rädslan för allting hos dem? :crazy:
 
Sv: En nervös kille!

Du skrev att ni bara håller på med honom tre gånger i veckan? Det är på tok för lite för en unghäst, speciellt om den är lite känslig. Att unghästar flyger i luften pga ljud, något de ser eller likn. är normalt, det gör nästan alla. Jag arbetar unghästarna varje dag. Vid inridning (uppsittning) sitter jag upp varje dag till de accepterar mig och allt som händer runt omkring. Man behöver inte göra mycket, sitta upp, sitta av, sitta upp, skritta, sitta av, 10 min räcker, men det är kontinuiteten som gör skillnaden. När hästen väl accepterar dig och du kan rida ensam i ett ridhus i alla tre grundgångarterna, plus att enkla övergångar och svängar funkar någorlunda, då ger jag unghästen paus från ridningen i ca en vecka eller två. Men då finns det en massa andra saker man kan göra, gå ut och promenera, lastträna, löshoppa osv, osv.

Hästen kommer att lita mer och mer på dig, men du måste hålla på med den mycket, och kontinuerligt. Mycket pyssel, gå på promenader, umgås med hästen så han litar på dig!
 
Sv: En nervös kille!

Precis vad jag tänkte skriva:bow:
Att bara umgås med hästen räcker långt.
 
Sv: En nervös kille!

Tack! Oj, ser att jag skrivit det ja. Men det är minst tre gånger i veckan, så ofta vi hinner. Så han kommer tillslut att sluta flyga i luften för sådana saker? Är nämnligen lite feg av mig inom ridningen, och min flygtur har inte gjort det bättre så att säga. Men det är kanske bara att göra några flygturer tills han lär sig att det inte är farligt?
 
Sv: En nervös kille!

Det är egentligen inte bra att någon sitter på en unghäst när h*n är osäker eller rädd. En rutinerad ryttare skall sitta på en unghäst, en orutinerad ryttare på en rutinerad häst. Det är inte så bra att man flyger av för ofta i början, då vissa smarta individer kommer på att "om jag hystar av den som sitter ovanpå slipper jag att jobba", hästen kan även bli skrämd och stressad av att du åker av jämt och ständigt.

Det är för lite att arbeta med hästen "minst tre ggr per vecka, eller så ofta ni hinner". Man måste ha mycket tid för en unghäst, speciellt en som är lite stressig av sig. Problematiska, eller stressade unghästar tar vi ut och arbetar med två gånger om dagen om det behövs. Det är extremt viktigt hur man fostrar en häst i början, detta bär den med sig större delen av sitt liv! Försök att jobba oftare med hästen, eller lämna den till professionell inridning där det jobbas varje dag med hästen. Det låter inte som om du är rätt person att sätta på ryggen när du har blivit lite rädd efter att du har åkt av (vilket i sig är en helt normal reaktion från din sida), bättre är det att lämna över inridningen till någon som är van och har tid, och sedan när hästen är sadeltam kan du ju ta över den!
 
Senast ändrad:
Sv: En nervös kille!

För att han ska lugna sig så pass snabbt krävs nog mer än bara 3 ggr i veckan. Ska man få så snabba resultat krävs mer tid. Ta det lungt bara så kommer det. Det är inte så konstigt att han inte är lungn än. Jag har en kompis som har en häst. När hon köpte den var den helt galen, helt opålitlig. Ett år senare ungefär har den lugnat sig så pass att hon kan rida själv på ridbanan, men hon kan fortfarande inte rida ut själv på den. Men det går framåt, sakta men säkert. så är det säkert för dig också.
 
Sv: En nervös kille!

Han kommer säkerligen lugna ner sig, och ju mer erfaren han blir destu lugnare kommer han bli när han upptäcker att det faktist inte är farligt.
Jag red/satt inte så ofta på min till en början, ca 3 ggr i veckan, men därimot pysslade jag om honom varje dag, gick ut å gick, borsta, longera mm.
Jag tycker inte att du ska känna att du MÅSTE hinna med honom varje dag, för är man stressad blir allting bara fel, hästen kommer säkerligen bli stressad bara därför. Ta det lugnt och skynda inte på utvecklingen, stressade hästar tar lång tid på sig.
Innan min hästs operation satt jag på han ett par gånger, han var då jättestressad och hoppig, kollade på allting och skygga för sin egna skugga.
Eter operationen, ca 15 veckor senare började jag sitta på honom igen, han ver då supercool och känndes jättelugn, Ge hästen tid på sig att tänka igenom vad han gjort. Nu menar jag inte att du ska vänta 15 veckor mellan gångerna, men rid inte varje dag, låt honom först tänka igenom vad han gjort.
Gå efter känslan... Lycka till;) :)
 
Sv: En nervös kille!

Tack så jättemycket för alla svar, de har verkligen beaktats och jag har lärt mig något! :) Ska börja pyssla och hålla på med honom mer och oftare framförallt! Jag hoppas att han bli lugnare med tiden, märker redan en skillnad från första gångerna vilket är roligt. Vi ska ut på promenix så han lär sig lite nya ljud och rörelser m.m, det måste väl vara nyttigt att han får se lite annat? :)
 
Sv: En nervös kille!

Ja, promenader är jättenyttigt. Det gör jag ibland med mina 1-2 åringar, dels för att de ska få lära sig att lämna flocken och dels att lära sig vara trygga med mig som ledare. Jag leder då i träns och longerlina ifall de skulle bli rädda för något. Jag har gjort det några få gånger och märker redan skillnad. De är mycket tryggare tillsammans med mig vid all hantering. Och förhoppningsvis blir de också lättare att rida in.
 
Sv: En nervös kille!

Låt det ta tid, allt kommer inte över en natt. Tänk på att han inte är mycket hanterad innan han kom till er. Du skrev att han gått i stor flock och levt hästliv, vilket nog då innebär att han inte är mer van vid männsklig kontakt än då han togs in och ut från stallet.

Borsta honom och kela med honom i boxen. Ta ut honom i paddocken och bara lek med honom, utan krav eller föräntningar, se dock till att leken inte går över styr så att han skadar dig eller sigsjälv, en del hästar tror nämligen i början att man man stegra och knuffa och naffsa på matte precis som på hagkompisarna, vilket inte är vidare lyckat. Men dom sagt, umgås mycket med han, inte bara då ni tränar honom, utan även annars, alldagligt. Borsta, klia, bara va i boxen hos honom och håll honom sällskap, brukar man komma rätt långt med.
 
Sv: En nervös kille!

Är nämnligen lite feg av mig inom ridningen, och min flygtur har inte gjort det bättre så att säga.
Har hästen en rädd och nervös personlighet kommer den aldrig att bli helt "lugn och snäll" oavsett hur mycket man utbildar och pysslar med den.
 
Sv: En nervös kille!

Tack för alla svar! :) Det är bara en liten fundering till som jag har, nu har vi kommit så långt i inridningen att jag skrittar på honom men att en leder honom i en longerlina, fast på ganska långt avstånd. Mamma tycker att vi ska vänta och se hur det går tills jag ridit honom i alla gångarter och ser att det går bra innan vi köper honom. Men spelar det någon roll om man galopperar eller skrittar eller är det så att om det går bra att skritta så går det antagligen även bra att trava och galoppera? Blev kanske lite luddigt men jag hoppas att ni förstår, annars är det bara att fråga! ;)
 
Sv: En nervös kille!

Hej!
Enligt min erfarenhet så är det sällan själva inridningen som är problemet med unghästar. Problemen kommer oftast långt senare när man börjar ställa lite krav på de och de kanske har stärkt sig lite och kommit på att de faktiskt är ganska stora.
Om du, som du själv skriver, är oerfaren så tycker jag faktiskt inte ens du ska tänka tanken på att köpa hästen. Både för din och hästens skull.
Tänk till en gång till, och med hjärnan inte hjärtat denhär gången (jag talar av egen erfarenhet...). Är det verkligen en såhär rå häst du ska ha?
Unghästar är långt ifrån enkla i de allra flesta fallen. Det uppstår ofta "problem" på vägen och då behövs erfarenhet för att lösa de "problemen". Och en häst som har nerverna utanpå kommer nog tyvärr alltid att ha nerverna utanpå, rätt ifall man kan påverka de en del i rätt riktning.

Lycka till
/Anna
 
Sv: En nervös kille!

Som redan sagts är det oftast inga problem i början, ifall man förberett unghästen och sakta vant den vid att bli sutten på, det går oftast bra att skritta och trava av bara farten. Men en häst är oerfaren väldigt länge, första året består mest av ridning rakt fram i alla gångarter, och att vänja den vid att gå fram för din skänkel dit du vill och oavsett vad den blir rädd för. Skillnaden på att rida den i galopp, är att hästen reagerar såpass mkt snabbare än du, hamnar du i obalans och hästen tittar till på något så är det snabbt hänt att du antingen åker av ( inte att rekommendera på en unghäst, för de både lär sig snabbt och kan bli mkt rädda) eller att hästen blir rejält skrämd av din obalans. De är ofta känsliga just för balansen, eftersom de inte hunnit lära sig, och musklat sig för att bära oss.

Oavsett vad du beslutar dig för så tänk på att det kommer alltid motgångar under utbildningen av en unghäst, och det krävs flexibilitet, mod, lugn och konsekvens att lösa dem. Det gäller att se det som en utmaning och ha all tid i världen, och njuta av hur fort de lär sig, och hur tacksamma hästar är!!
 
Sv: En nervös kille!

Åter tack! :) Jag ska tillägga att jag ska ha kvar honom tills juni där han står nu, och hon som äger honom nu ska hjälpa mig med honom, så jag har en erfaren person i ryggen så att säga vilket känns väldigt bra. Sen kommer jag har annat folk som är hjälpsamma och duktiga, och ha hjälp av tränare en gång i veckan. Det har blivit många funderare på detta men alltid så känns det helt enkelt rätt, men sen så tänker jag åter igen att jag inte kommer klara av det och så vidare. Men det känns rätt märkligt nog.

Jag ska tillägga att jag nu märker en mycket stor skillnad på honom än för bara någon vecka sedan, han har blivit mycket lugnare! :)
 

Liknande trådar

Hästhantering Hej alla, långt inlägg och jag ber om ursäkt men har mycket att skriva. Jag har redan ett konto här på buke, men då detta känns alltför...
Svar
19
· Visningar
1 601
Senast: Freazer
·
Ridning Hejsan! Nu har jag läst igenom några som har liknande problem här på buke. Dock skiljer sig min historia något från de andra. Jag...
2
Svar
21
· Visningar
2 863
Senast: Roheryn
·
Hästhantering Köpte en ny häst i veckan (unghäst). Den är inte jättehanterad men snäll. Kan lyfta hovarna utan problem osv. Den går på bete med mina...
2
Svar
23
· Visningar
4 141
Senast: MiniLi
·
Hästmänniskan För ett par månader sedan skrev jag ett inlägg om att börja rida igen, att söka mig tillbaka till ridskolan, ta privatlektioner, etc ...
Svar
10
· Visningar
1 411

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp