En dag kvar

Nu är det bara söndagen kvar och sen börjar allvaret. Jag känner att jag inte alls har hunnit med vad jag hade tänkt mig innan jobbstart. Och nu finns inte tiden längre.

Jag våndas över att bli tvungen att kliva upp klockan 5 från och med måndag. Jag vill sova till 10. Så jag kommer att vara halvdöd dygnet runt igen. Inget jag ser fram emot. För att kunna sova lika mycket som jag gjort senaste halvåret så skulle jag behöva gå och lägga mig direkt när jag kommer hem efter jobbet. Men det är ju heller inget liv. Jobba och sova liksom.

Egentligen borde jag hunnit göra lite saker idag på eftermiddagen, men som vanligt har jag inte orkat sätta igång.

En dag kvar att få något gjort hemma.

 

[Mia_R]

Det kommer gå bra och förhoppningsvis kommer du trivas på jobbet. Om man trivs blir det lättare och nu när vi går mot ljusare tider och vår så är det snart ljust när du kliver upp. Det tar ett tag men snart blir det rutin.

 

[Wille]

Det kommer gå bra och förhoppningsvis kommer du trivas på jobbet. Om man trivs blir det lättare och nu när vi går mot ljusare tider och vår så är det snart ljust när du kliver upp. Det tar ett tag men snart blir det rutin.

Det blev aldrig rutin förra året. Kämpade med det där varje dag, från första till sista dagen. Räknade ner till varje rast. Räknade ner varje dag till helgen.

 

[Mia_R]

Det blev aldrig rutin förra året. Kämpade med det där varje dag, från första till sista dagen. Räknade ner till varje rast. Räknade ner varje dag till helgen.

Fast nu är det inte samma jobb? Du har varit väldigt duktig och positiv till så mycket i år så även om jag förstår att du är orolig så kan det bli bra.

 

[Wille]

Fast nu är det inte samma jobb? Du har varit väldigt duktig och positiv till så mycket i år så även om jag förstår att du är orolig så kan det bli bra.

Jo, det är samma jobb och samma kollegor. Men nu är det kommunen som tagit över driften.

 

[Sel]

Jo, det är samma jobb och samma kollegor. Men nu är det kommunen som tagit över driften.

Ser du inte fram emot att träffa någon av kollegorna heller?

 

[Wille]

Ser du inte fram emot att träffa någon av kollegorna heller?

De är trevliga. Jag är okej med att träffa dem. Se fram emot är lite att ta i.

 

[Sel]

De är trevliga. Jag är okej med att träffa dem. Se fram emot är lite att ta i.

Då är ju inte den biten motig i alla fall - och jag och andra är himla glada att det börjar bli vår i parkerna! Här har vi ju kommit lite längre, men nyplanterade, blommande primrosor och lökar gör det hela himla trevligt att vara ute, hoppas du kan känna det också!

 

[Wille]

Då är ju inte den biten motig i alla fall - och jag och andra är himla glada att det börjar bli vår i parkerna! Här har vi ju kommit lite längre, men nyplanterade, blommande primrosor och lökar gör det hela himla trevligt att vara ute, hoppas du kan känna det också!

Jordviva. Inte primrosor.

Man hinner ju inte njuta så mycket av blommorna när man jobbar.

 

[Sel]

Jordviva. Inte primrosor.

Man hinner ju inte njuta så mycket av blommorna när man jobbar.

Svengelska. Vi har dem inte uppe i norr så jag kommer aldrig ihåg vad de heter på svenska.

Kanske inte, men man kan ju veta att man gör det vackert! När ni kommer tillbaka till samma område nåsta gång syns det väl skillnad dessutom?

 

[Wille]

Svengelska. Vi har dem inte uppe i norr så jag kommer aldrig ihåg vad de heter på svenska.

Kanske inte, men man kan ju veta att man gör det vackert! När ni kommer tillbaka till samma område nåsta gång syns det väl skillnad dessutom?

När man kommer tillbaka till samma område är det dags att ta itu med det igen.

 

[Wille]

Känner mig jävligt låg. Att vara trött dygnet runt och aldrig leva är inget jag ser fram emot.

 

[Mia_R]

Känner mig jävligt låg. Att vara trött dygnet runt och aldrig leva är inget jag ser fram emot.

App, app, app, ta inte ut eländet i förskott. Du har varit jätteduktig och fått så mycket gjort bara senaste månaderna när jag läser dina inlägg. Du har ändrat dig så mycket och blivit så oändligt mycket mer positiv att jag knappt känner igen dig, på ett positivt sätt.

Det är helt ok att tvivla och känna sig låg, men ta en sak i taget och en dag i taget med. Förra året var då. Nu får du en lön, en inkomst att leva på, du kan söka andra jobb under tiden utan pressen att söka allt. Du kan ditt jobb, du mår så mycket bättre nu än förra året och du har en sån styrka som trots att det känns motigt många gånger ändå tar dig igenom.

Du kan, du är duktig på det du kan. Det blir bättre, det har blivit bättre och jag tvivlade när det gällde katterna men jag är så glad att jag hade fel. Jag har läst så mycket positivt du skrivit i både egna dagboksanteckningar och inlägg i andra trådar. Du har en inre styrka även om du ibland tappar bort den, men den finns där.

 

[Wille]

App, app, app, ta inte ut eländet i förskott. Du har varit jätteduktig och fått så mycket gjort bara senaste månaderna när jag läser dina inlägg. Du har ändrat dig så mycket och blivit så oändligt mycket mer positiv att jag knappt känner igen dig, på ett positivt sätt.

Det är helt ok att tvivla och känna sig låg, men ta en sak i taget och en dag i taget med. Förra året var då. Nu får du en lön, en inkomst att leva på, du kan söka andra jobb under tiden utan pressen att söka allt. Du kan ditt jobb, du mår så mycket bättre nu än förra året och du har en sån styrka som trots att det känns motigt många gånger ändå tar dig igenom.

Du kan, du är duktig på det du kan. Det blir bättre, det har blivit bättre och jag tvivlade när det gällde katterna men jag är så glad att jag hade fel. Jag har läst så mycket positivt du skrivit i både egna dagboksanteckningar och inlägg i andra trådar. Du har en inre styrka även om du ibland tappar bort den, men den finns där.

Jag känner inte att jag mår så mycket bättre än förra året, men jag låtsas i alla fall. Jag försöker. Men brukar undra dagligen; när får man ge upp. Det får man ju inte så jag fortsätter att försöka. Men livet är kämpigt. Jag mår dåligt över sånt jag inte lyckas med. Idag kom jag inte upp ur sängen förrän vid 12. Har sen återvänt till sängen.

Och varför skulle jag inte klarat katterna? Jag har ju haft djur i större del av mitt liv, även katt. Hade en som hette Frasse för många år sedan.

 

[Fruentimber]

Och varför skulle jag inte klarat katterna? Jag har ju haft djur i större del av mitt liv, även katt. Hade en som hette Frasse för många år sedan.

Du har ju dock skrivit att du funderat på att omplacera dom, är väl det @Mia_R menar gissar jag.

 

[Wille]

Du har ju dock skrivit att du funderat på att omplacera dom, är väl det @Mia_R menar gissar jag.

Har ju inget minne av att jag pratat om att omplacera dem så jag sökte på forumet och det enda som kom upp var att jag övervägt omplacering av en katt, inte båda, bara för de slogs ibland.

 

[hundtant]

Har ju inget minne av att jag pratat om att omplacera dem så jag sökte på forumet och det enda som kom upp var att jag övervägt omplacering av en katt, inte båda, bara för de slogs ibland.

Jag tycker inte att du ska hänga upp dig på det där med katterna. Jag vill ha för mig att du skrivit saker som "jag vet inte om det var rätt beslut att skaffa katter". Då kan man ju tänka Oj, undrar hur det ska gå. Men @Mia_R :s inlägg är ju jättepositivt och hon ser det som jag och säkert många andra också ser: du HAR en annan geist nu, det händer mycket mer i dina inlägg. Jag förstår om det strider mot hur du själv känner att du mår men det ser faktiskt annorlunda ut.

Och såklart är det rövens mörker att behöva gå upp klockan fem. Men det känns betydligt mindre jävligt den 25 varje månad (eller när nu din lön trillar in på kontot).

Lycka till med jobbet nu!

 

[Masqueradee]

Skriver samma sak som jag har för mig att jag skrev förra året; ge det en chans att landa! Du kommer vara trött en tid när vardagen förändras. Det är normalt. Alla är det. Jag kommer antagligen känna mig döende i morgon när jag ska tillbaka till kontoret efter en veckas ledighet. Tillåt dig känna dig trött och sliten, försök finna acceptans redan från dag ett så kanske det blir lite mer uthärdligt än att försöka kämpa emot som nu redan innan du ens börjat.

 

[Wille]

Skriver samma sak som jag har för mig att jag skrev förra året; ge det en chans att landa! Du kommer vara trött en tid när vardagen förändras. Det är normalt. Alla är det. Jag kommer antagligen känna mig döende i morgon när jag ska tillbaka till kontoret efter en veckas ledighet. Tillåt dig känna dig trött och sliten, försök finna acceptans redan från dag ett så kanske det blir lite mer uthärdligt än att försöka kämpa emot som nu redan innan du ens börjat.

Trött en tid? Jag kommer att vara halvdöd tills jag slutar sista september, precis som det var förra året. Jag kommer inte ha ett liv.

 

[Masqueradee]

Trött en tid? Jag kommer att vara halvdöd tills jag slutar sista september, precis som det var förra året. Jag kommer inte ha ett liv.

Jag specificerade inte en exakt tidsperiod eftersom du faktiskt inte vet hur det kommer se ut nu. Ditt liv är inte som det var förra året. Du har en diagnos, du går hos terapi hos en ny, du har framförallt en möjlighet att nu försöka arbeta med din attityd mot ditt vardagsliv. Det är ju klart att tillvaron kommer vara pest och pina om du sitter och räknar ned tiden tills du ska sluta jobba, du kommer aldrig få en bättre upplevelse om du redan nu har bestämt dig för att du kommer vara halvdöd. Du måste även acceptera att det är såhär livet ser ut för de allra flesta. De som har ett heltidsjobb har inte hur många timmar som helst att lägga på fritid, det tar energi att jobba.
Måndagar brukar jag aldrig ha ork att göra någonting efter jobbet då det är min tuffaste dag. Grämer jag mig och slår ned på mig själv för det? Nä. Jag åker hem, kraschar på soffan, scrollar Instagram och planerar noll och inget på måndagskvällar. Onsdagar och framåt brukar jag ha energi och planerar mitt liv därefter. Mår mycket bättre då än att i flera dagar älta att jag inte fick någonting gjort på måndagen och därför inte få tummen ur att göra något efter jobbet någon annan dag heller.