Eftergift

[Curious_xx]

Hur använder ni er av eftergifter?

När går ni fram med handen en bit men håller kvar stödet?

När lättar ni helt på ena eller båda tyglarna?

Ger ni eftergift på båda eller ena tygeln? När gör ni det ena eller det andra?

*Hoppas på en intressant diskussion*

 

[Cha9]

Sv: Eftergift

OJ! Vilken fråga - och vad olika svar du kan få... Jag hävdar att det beror på vilken häst du rider, vilken inriktning (klassiskt, western, AR mm) och vilken filosofi man har.
Min grundregel är att eftergiften är ett beröm, och ska motsvara det krav jag ställt på hästen utifrån hästens grundutbilning. En unghäst som ska lära sig stanna tex, får helt lång tygel för att överdriva det positiva. En dressyrhäst som just tagit en mjuk halvhalt får endast ett mycket litet minskat stöd från handen. Har jag korrigerat något hästen gjort "fel" måste jag ge en stor eftergift eller om hästen gjort något fantastiskt "rätt", bör man också ge en stor eftergift...

Mera viktigt är att diskutera NÄR eftergiften ska ges, eftersom den egentligen är viktigare än alla tygeltag tillsammans! Detta är dock svårt att teoretiskt lära ut, och hänger mer ihop med ryttarens tajming och motoriska förmåga. Idealet är ju när eftergifterna ges millisekunden innan hästen gjort rätt, och rätt tajmad eftergift behöver då inte vara så stor.
En överstrykning, som det numera heter, när man lättar helt på en eller båda tyglarna under en längre sekvens, är däremot en kontroll av hästens självbärighet och balans och kan göras som kontroll när som helst.

Faran, som jag ser det med att rida på för stora eftergifter, är att när tygeln är "släppt" och tappat förbindelsen med munnen så är det lätt att nästa tygeltag blir onödigt starkt eftersom man först måste ta till sig handen för att nå bettet och sedan ta själva tygeltaget. Många ryttare tror att de är snälla mot hästen när tygeln glappar, när den i själva verket får ett slag i munnen av tygelns tyngd (främst i trav) i varje steg.

Handens inverkan är i mitt tycke den allra svåraste utmaningen att lära sig för alla ryttare!!

 

[sthlmdressyr]

Sv: Eftergift

Jag ger eftergift på varje tygeltag jag tar, utan att släppa kontakten med hästen mun, och enbart på den tygel jag har tagit i. Jag liksom lättar på fingrarna (eller nått...). Sen brukar jag göra överstrykningar för att kontrollera hästen bärighet. Det händer också att jag i trav och galopp släpper ut tyglarna helt, men det gör jag bara när jag redan har hästen i form, för att få hästen att slappna av och sänka sig (rider en väldigt spänd häst).
Jag tycker inte man behöver göra onödigt stora eftergifter, men eftergiften ska ju motsvara tygeltaget. Så tar jag ett rejält tygeltag måste jag ge en rejäl eftergift, liksom ett litet tygeltag inte behöver någon större eftergift.

 

[Rebecka]

Sv: Eftergift

Intressant tråd Ska försöka förklara så bra jag kan hur jag ser på det.


Jag menar att det viktigaste verktyg vi som ryttare har är eftergiften! Jag brukar försöka rida efter devisen "ingen eftergift=inget tygeltag". För hur ska hästen kunna veta att den svarat på rätt sätt om man inte visar det? Om jag gör ett tygeltag, hästen svarar som jag vill att den ska göra, men jag bara rider vidare som förut. "Nähä", säger hästen och försöker på ett annat sätt nästa gång jag tar tygeltaget - kanske bestämmer sig för att skjuta ut någon kroppsdel som vi helst ville behålla där den var? Så här gör hästen jag rider nu, därför är det viktigt att han får en eftergift så fort han gör rätt. Det behöver inte vara att man släpper tyglarna och överöser hästen med klappar, för mig innebär det oftast bara att jag mjuknar lite i innerhanden. Ibland sträcker jag fram den och klappar och ibland kombinerar jag det med ett "braaa!". Hästen växer flera centimeter i hållningen känns det som!

 

[Deimion]

Sv: Eftergift

Ibland klapp med handen men ibland slappnar jag bara av i handen nån sekund

 

[SofiaOfSweden]

Sv: Eftergift

Gud vad jag tycker att såna här frågor är jobbiga, de får mig att tänka! Jag tänker aldrig när jag rider, bara gör det men efter en stunds grubblerier tror jag att jag helt enkelt lättar i handen (men inte så att det blir glapp, bara så att tygeln blir mer elastisk) när hästen tagit en förhållning eller tygeltag rätt eller om han bär på sig bra så måste jag följa med med handen.

Överstrykning var ett nytt ord för mig, de brukar jag göra ibland för att kolla av att han verkligen bär sig själv. Detta är på tioåringen som jag jobbat med i sex år, på fyraåringen får jag ge extremt mycket eftersom att han är löjligt känslig i munnen och nu jobbar vi med att få fram nosen och våga hänga på bettet så jag låter honom gärna gå ner väldigt mycket med halsen så där är det mer att jag får ge honom mycket tygelutrymme att hänga på.

 

[Mahogny]

Sv: Eftergift

hmmm intressant fråga. Har inte läst tråden än.. men ska göra det efter jag postat mitt första spontana svar.

Ger oftast eftergift på båda tyglarna samtidigt. Har jag gjort ett ledande tygel tag eller något med handen för att ställa, böja, svänga ger jag eftergift på den tyglen jag gjort "hjälpen" med direkt när hon svarar.

En lite eftergift gör jag efter varje tygeltag, alltså öppnar handen lite. Annars håls hande sluten och stilla.

Jag kallar det även eftergift när jag slutar trycka med skänkeln eller liknande. Varje gång jag har fått svar på någon "hjälp" så får min häst eftergift. Flyttar jag över min vikt till höger sida med målet om att hon ska flytta sig åt höger, sätter jag genast tillbaka mig så snabbt hon svarat.

 

[Hallonsoda]

Sv: Eftergift

Jag strävar efter att rida med en mkt mjuk kontakt med munnen under hela pass, och tygeltag använder jag endast för att ställa nacken, inte för att styra hästen eller reglera tempot. Eller ja, den strävan har jag i alla fall, men säkerligen handrider jag mkt mer än jag vill. Nåväl. Eftergift ges när hästen ställer sig i nacken och/eller presterar bra, så att den förstår att den gjort rätt.

För det mesta ger jag eftergift på en tygel, då jag föredrar att rida hästen ställt åt endera hållet även på rakt spår. Eftergiften ger jag så gott som alltid på inner tygel. Överstykningar gör jag också då och då för att kolla att hästen är på andra hjälper än tygelhjälper.

Just nu rider jag extremt basic (ut i skogen haha) och mina svar är väl dessvärre baserade på min nuvarande ridsituation. Förhoppningsvis ska det jag skrivit dock gälla någorlunda för min ridning även på lite högre nivå (ridbana ).

 

[tuaphua]

Sv: Eftergift

Eftergiften är för mig grundläget. Jag vill att min häst ska gå kvar i formen på eftergiften. Och ur det gör jag ibland annat. Men eftergiften ska vara grundläget.
På vissa hästar kanske man får upprepa tygeltagen oftare i början av skolningen. Men eftergiften är målet och är det jag vill till hela tiden.
Jag rider hästen lätt böjd ofta och kan då rida med endast så mycket kontakt i inner tygel att den inte glappar. Ytter har jag något mer kontakt på iom att jag vill att hästen ska gå upp och till den. Men jag har fortfarande inget stöd, bara sug.
Jag gör ibland överstrykningar med en eller oftast båda för att checka av att formen är sann och hästen går kvar.