Var lite sådär på att rida igår, brukar alltid vara inne och tjuvkika i systemet vem jag är uppsatt på och såg att jag inte ens VAR uppsatt på någon häst först. En stor storhäst är sjukskriven och det såg ut bli svårt få ihop det för vår stackars ridlärare då vi är flera stora och/eller långa i gruppen.
Jag sms tom min ridlärare och sa att om hon fick svårt få till hästfördelningen kunde jag stå över och rida någon annan dag. Men hon svarade att det var ok, och att hon tyckte jag skulle komma och rida.
Gick in igen och tjuvkikade och var då uppsatt på "Den omöjlige". Mmm jooo jaaa det skulle nog kunna vara lite kul prova igen, men ärligt hade jag ingen större lust (det stod dessutom halt och ryggning på schemat, en av mina favvo-övningar......not)
Dröm om min förvåning när jag kommer till ridskolan och är uppsatt på Svarte Petter Det var sååååå länge sen jag fick rida honom, skulle tro nästan ett år. Men jag verkligen gillar den hästen även om han kan ge en psykbryt på lektion ibland, speciellt när det kommer till högergalopp. Å andra sidan kan han, bla vann han ena klassen på vår lokaltävling med 70 % (LC) med ridskoleägarens dotter.
Nu är halt och ryggning inte hans paradgren, men det spelade ingen som helst roll kände jag för jag skulle äntligen få rida honom igen
Det kändes kanon redan första skrittstegen, som det var någon dag sen och inte ett år. Fick lägga på ridspöet lite lätt en gång så han förstod jag hade ett handen (ögontjänare)
Han gick ner i form redan när jag tog tyglarna i skritten och började frusta. WOW det händer inte ofta. Vi tom behöll formen när vi satte igång i trav och det var en trevlig trav, bra takt och tempo. Gick tom sitta ner utan några som helst problem.
Första halterna gick väl så där, var tvungen ta i lite för att han skulle fatta att vi skulle stanna där på medellinjen. Men för varje gång gick det bättre och bättre. Fick till fina svängar både in till medelinjen och ut på spåret.
Vi gjorde även några framdelsvändningar innan vi fick börja med ryggningarna, bra sätt få in känslan för hjälperna till ryggning.
Första ryggningen gick sådär, fick väl till två steg sen tog han upp huvudet så jag avslutade och red framåt och gjorde en halt sen ut på spåret.
Tror det var tredje försöket så satte vi en klockren ryggning med fyra steg, i form och direkt framåt i trav. Höll nästan på att tappa fattningen helt av chocken och när min ridlärare lyckades tima och titta åt vårt håll samtidigt (annars brukar hon mest lyckas titta när det går åt helvete)
Lyckades få till några fler men inte som den, däremot var han såååå mjuk fin och lyhörd resten av lektionen och vi kunde tom trava av mot slutet av lektionen på lite längre tyglar, fortfarande i form utan att han sprang iväg.
Kommentaren efter lektionen från min ridlärare "jaa vad ska jag säga, Petter gick som en dröm idag"
Gissa vem som svävade på små moln, jag gick tom in och anmälde mig till klubbdressyren den den 1/3
Bild på när dottern rider honom för ett par år sen, han har blivit mycket finare sista året bara
Jag sms tom min ridlärare och sa att om hon fick svårt få till hästfördelningen kunde jag stå över och rida någon annan dag. Men hon svarade att det var ok, och att hon tyckte jag skulle komma och rida.
Gick in igen och tjuvkikade och var då uppsatt på "Den omöjlige". Mmm jooo jaaa det skulle nog kunna vara lite kul prova igen, men ärligt hade jag ingen större lust (det stod dessutom halt och ryggning på schemat, en av mina favvo-övningar......not)
Dröm om min förvåning när jag kommer till ridskolan och är uppsatt på Svarte Petter Det var sååååå länge sen jag fick rida honom, skulle tro nästan ett år. Men jag verkligen gillar den hästen även om han kan ge en psykbryt på lektion ibland, speciellt när det kommer till högergalopp. Å andra sidan kan han, bla vann han ena klassen på vår lokaltävling med 70 % (LC) med ridskoleägarens dotter.
Nu är halt och ryggning inte hans paradgren, men det spelade ingen som helst roll kände jag för jag skulle äntligen få rida honom igen
Det kändes kanon redan första skrittstegen, som det var någon dag sen och inte ett år. Fick lägga på ridspöet lite lätt en gång så han förstod jag hade ett handen (ögontjänare)
Han gick ner i form redan när jag tog tyglarna i skritten och började frusta. WOW det händer inte ofta. Vi tom behöll formen när vi satte igång i trav och det var en trevlig trav, bra takt och tempo. Gick tom sitta ner utan några som helst problem.
Första halterna gick väl så där, var tvungen ta i lite för att han skulle fatta att vi skulle stanna där på medellinjen. Men för varje gång gick det bättre och bättre. Fick till fina svängar både in till medelinjen och ut på spåret.
Vi gjorde även några framdelsvändningar innan vi fick börja med ryggningarna, bra sätt få in känslan för hjälperna till ryggning.
Första ryggningen gick sådär, fick väl till två steg sen tog han upp huvudet så jag avslutade och red framåt och gjorde en halt sen ut på spåret.
Tror det var tredje försöket så satte vi en klockren ryggning med fyra steg, i form och direkt framåt i trav. Höll nästan på att tappa fattningen helt av chocken och när min ridlärare lyckades tima och titta åt vårt håll samtidigt (annars brukar hon mest lyckas titta när det går åt helvete)
Lyckades få till några fler men inte som den, däremot var han såååå mjuk fin och lyhörd resten av lektionen och vi kunde tom trava av mot slutet av lektionen på lite längre tyglar, fortfarande i form utan att han sprang iväg.
Kommentaren efter lektionen från min ridlärare "jaa vad ska jag säga, Petter gick som en dröm idag"
Gissa vem som svävade på små moln, jag gick tom in och anmälde mig till klubbdressyren den den 1/3
Bild på när dottern rider honom för ett par år sen, han har blivit mycket finare sista året bara