Sv: Den allra svåraste dagen ...
Jo det är det man får ha som tröst... Vi har fått ta bort två hästar ur vår lilla flock. De var visserligen till åren båda två, gamla turridningshästar som var rätt utslitna.
Ena pojken, Glotti fick spatt som aldrig skulle läka, vi fick ta bort honom den 13:e november 2007. Världens goaste häst som alla kunde rida.
Andra pojken, Gloi, min lilla kusins egna häst hade troligtvis någon tumör, han fick kolik som aldrig ville ge sig och man såg att livsgnistan hade försvunnit.
Fick ta bort honom den 11:e februari 2008.
Även om man var lite beredd på att det skulle hända, Glotti var 25+ och Gloi var 23, men trodde att de skulle ha några år kvar ändå.
De är saknade av alla oss i stallet. Men vi tröstar oss med att de nu slipper lida och att de galopperar på de gröna ängarna tillsammans igen. (de var bästa polare och känt varandra under flera omgångar i deras liv)
