ozzytheman
Trådstartare
Min häst ser ut så här p.g.a olyckliga omständigheter efter ett nedåtgående spiksår i kronranden. Fotot är från sista klinikbesöket då hålet fylldes med gips och vi ska tillbaka nästa vecka för uppföljning. Om allt ser bra ut då så är planen att hon ska gå med gipset i tre veckor innan nästa återbesök.
Har tidigare varit förskonad från hovskador och googlar förstås eftersom frågorna finns i huvudet alla vakna timmar men hittar inga svar och det känns som en evighet till nästa besök. Har varit inne här och ser att det finns stor kunskap inom området så jag frågar;
Om man lägger gips i tre veckor utan att öppna? Hur kan det då växa under och infektionsrisken?
Tycker hon ser låg/konstig ut i trakten?
Behöver hon skos för att hålla ihop hoven, det är ju ett ganska stort hålrum?
Hur lång konvalecenstid bör jag räkna med om inga nya komplikationer tillstöter?
Jag älskar givetvis min häst gränslöst och det sista jag vill är ju att utsätta henne för onödig smärta och lidande (läs djurplågeri). Ett betesdjur/flockdjur som inte får visa smärta eller vill gå ensamma är ju svåra att läsa av hur de egentligen mår och det jobbigaste är att inte veta hur mycket smärta hon går med.
Någon som vill dela med sig av erfarenheter/kunskap?
Har tidigare varit förskonad från hovskador och googlar förstås eftersom frågorna finns i huvudet alla vakna timmar men hittar inga svar och det känns som en evighet till nästa besök. Har varit inne här och ser att det finns stor kunskap inom området så jag frågar;
Om man lägger gips i tre veckor utan att öppna? Hur kan det då växa under och infektionsrisken?
Tycker hon ser låg/konstig ut i trakten?
Behöver hon skos för att hålla ihop hoven, det är ju ett ganska stort hålrum?
Hur lång konvalecenstid bör jag räkna med om inga nya komplikationer tillstöter?
Jag älskar givetvis min häst gränslöst och det sista jag vill är ju att utsätta henne för onödig smärta och lidande (läs djurplågeri). Ett betesdjur/flockdjur som inte får visa smärta eller vill gå ensamma är ju svåra att läsa av hur de egentligen mår och det jobbigaste är att inte veta hur mycket smärta hon går med.
Någon som vill dela med sig av erfarenheter/kunskap?
Senast ändrad av en moderator: