Delad börda och denna ständiga kvinnofälla

Jag har många gånger tvingat mig att sitta kvar tillsammans med männen i exets släkt, istället för att hjälpa till med disken etc. Som kvinnorna på kalaset gör. Det är svårt! Och förmodligen betraktas jag som lite lat

Men rätt ofta hjälper jag ju till. Det blir liksom trevligare då.
Det är något fel på mig, så jag sitter kvar utan att tänka på det ens. Min man, däremot, bär ut och bär in och har sig. Och då får han jättemycket beröm av alla de andra kvinnorna.
 
På tal om fester är det också intressant när det ska grillas.
Tydligen är grillning och bära ut möbler om det behövs mäns uppgifter vid fest.
Allra helst dricka öl vid grillen

Är grill, kött, eld manligt eller vad handlar det om?
 
Det sjukaste tycker jag är på släktkalas, firande av helgdager och liknande, när det på något magiskt sätt ofta är kvinnor som springer omkring och dukar/dukar av, diskar, ställer fram mat, lagar mat, piffar... Och om man som kvinna vill luta sig tillbaka lite och överlåta något av arbetet åt t.ex. någon karl så känner man sig som jordens idiot som inte hjälper till. Man ser andra kvinnor slita och vill hjälpa dem. Medan många karlar bara sitter och har det gott och blir uppassade. Det här kanske bara är min släkt och sambons släkt.. Men jag tror inte det! Det känns allt för vanligt att kvinnor tar stort ansvar för att allt rullar på när det vankas kalas av olika slag. Helt obegripligt varför. Jag känner ofta skam för att jag inte hjälper till tillräckligt. Nästan inga män i släkten verkar känna samma sak..
Därför påminner jag alltid min man att hjälpa till på sådana tillställningar, medan jag lutar mig tillbaka. Och sist på grillfesten stod jag och männen och grillade. Lite beklämd blir en på sådana uppdelningar.
 
Att tacka för hjälpen gör vi inte, men vi försöker båda säga nåt uppmuntrande när vi ser att den andre gjort det tråkiga. Tex "vad fint du gör", eller "vad bra att du..." Tror det är bra för vårat förhållandet att ge varandra erkännande även för måsten och tråk-sysslor.

Sen säger vi nästan alltid tack för maten till den som lagat, det är djupt inrotat att tacka för det.
Det låter som mig och min sambo:)
 
Det sjukaste tycker jag är på släktkalas, firande av helgdager och liknande, när det på något magiskt sätt ofta är kvinnor som springer omkring och dukar/dukar av, diskar, ställer fram mat, lagar mat, piffar... Och om man som kvinna vill luta sig tillbaka lite och överlåta något av arbetet åt t.ex. någon karl så känner man sig som jordens idiot som inte hjälper till. Man ser andra kvinnor slita och vill hjälpa dem. Medan många karlar bara sitter och har det gott och blir uppassade. Det här kanske bara är min släkt och sambons släkt.. Men jag tror inte det! Det känns allt för vanligt att kvinnor tar stort ansvar för att allt rullar på när det vankas kalas av olika slag. Helt obegripligt varför. Jag känner ofta skam för att jag inte hjälper till tillräckligt. Nästan inga män i släkten verkar känna samma sak..

Så var det alltid hemma hos min farmor, ända tills jag började plugga maskinteknik. Nu är jag tydligen inte betrodd med köksbestyren utan får sitta kvar med gubbarna :angel:
 
På tal om fester är det också intressant när det ska grillas.
Tydligen är grillning och bära ut möbler om det behövs mäns uppgifter vid fest.
Allra helst dricka öl vid grillen

Är grill, kött, eld manligt eller vad handlar det om?

Jag är så less på det där. Här är det jag som grillar eftersom jag är bäst på det (och särbon lite slö, kan han slippa stå och passa grillen så gör han det :p). Jag fullkomligt älskar att laga mat över öppen eld, helst kött ;) Ölen passar jag på dock, vill särbon hålla mig glad vid grillen kommer han med vin :D

Det roligaste är när någon man kommer med någon "höhö" kommentar om grillning och särbon tittar på mig och säger att: "Nä, det är hon som grillar" :rofl: De får alltid ett så roligt uttryck :D
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp