Definiera hälsosam

[monster1]

Givetvis är det ju inte lätt. Det jag menar är att det inte per automatik är lättare att leva hälsosamt bara för att man har högre i lön utan mer vilka val man väljer att göra i livet.

Allt är givetvis lättare om man har en större inkomst, det ger ju större möjligheter till rörlighet och större valmöjligheter. Du kan ju tex köpa dig fri från städning, inköp av mat, tillagning av mat, du kan köpa tjänster som läxhjälp, barnpassning och du kan köpa vård i stor utsträckning. Du kan köpa träningstöd tex en pt osv.

 

[karamelldrottningen]

Allt är givetvis lättare om man har en större inkomst, det ger ju större möjligheter till rörlighet och större valmöjligheter. Du kan ju tex köpa dig fri från städning, inköp av mat, tillagning av mat, du kan köpa tjänster som läxhjälp, barnpassning och du kan köpa vård i stor utsträckning. Du kan köpa träningstöd tex en pt osv.

Ja absolut om man är såpass rik så visst! Men ofta har man då istället andra problem. Kanske mycket ansvar, ständig oro över sitt företag eller arbete. Konstant planering inom både såväl sitt arbete som det privata.
Sedan något som är superviktigt för hälsan är ens relation till sin familj och vänner. Att känna sig viktig och älskad utan att behöva prestera och vara på ett visst sätt utan helt enkelt för den man är.
Tycker ofta att de som utåt sett visar sig som riktiga hälsomänniskor oftast är de som mår sämst. Att vara hälsosam har blivit ytterligare något man måste tävla i både för sig själv och andra.
Det blir så snett då. Därför tycker jag att det är viktigt att alla oavsett inkomst och familjeförhållanden kan göra det de kan på sitt sätt och efter sina förutsättningar för att leva ett någorlunda hälsosamt liv.

 

[sjoberga]

Allt är givetvis lättare om man har en större inkomst, det ger ju större möjligheter till rörlighet och större valmöjligheter. Du kan ju tex köpa dig fri från städning, inköp av mat, tillagning av mat, du kan köpa tjänster som läxhjälp, barnpassning och du kan köpa vård i stor utsträckning. Du kan köpa träningstöd tex en pt osv.

Det är dessutom lättare att gå ned i arbetstid med överskott i ekonomin än om man behöver dubbla jobb för att ens få bo och äta.

 

[Raderad medlem 6459]

@karamelldrottningen Fast vi vet att arbetarklass och fattiga människor har sämre hälsa, mår sämre och dör tidigare. Det behöver inte ens diskuteras "vem som har det jobbigast" för det finns tydliga studier redan.

 

[monster1]

Ja absolut om man är såpass rik så visst! Men ofta har man då istället andra problem. Kanske mycket ansvar, ständig oro över sitt företag eller arbete. Konstant planering inom både såväl sitt arbete som det privata.

Jag har städat inom privat städ och det är medelklassen alltså inte tokrika djursholmsbor som köper de tjänsterna, samma med tex matkasse och läxhjälp. Det är medelklassen som köper den tjänsterna också. Det är däremot inte arbetslösa, sjukskrivna och låginkomsttagare som köper den typen av tjänster.
När jag var sjukskriven för utmattning så gick jag en "stresshanteringskurs" med några andra kvinnor. Där var det kvinnor som jobbade inom omsorgen som hade barn med särskilda behov, de hade en fullständigt ohållbar livssituation, men kunde inte göra ett skit åt det.

 

[karamelldrottningen]

@karamelldrottningen Fast vi vet att arbetarklass och fattiga människor har sämre hälsa, mår sämre och dör tidigare. Det behöver inte ens diskuteras "vem som har det jobbigast" för det finns tydliga studier redan.

Det jag tycker det är dumt med denna typen av trådar att många har svårt att se helheten. Som att bara för att man har låg lön är man per definition automatiskt ohälsosam. Det är det jag inte håller med i. Sen håller jag med om att vården är helt kass många gånger och andra delar i det hela. Men som sagt många höginkomsttagare är långt ifrån hälsosamma.

 

[nullo-modo]

@karamelldrottningen Fast vi vet att arbetarklass och fattiga människor har sämre hälsa, mår sämre och dör tidigare. Det behöver inte ens diskuteras "vem som har det jobbigast" för det finns tydliga studier redan.

Var kan jag hitta dessa tydliga studier?

 

[monster1]

Det jag tycker det är dumt med denna typen av trådar att många har svårt att se helheten. Som att bara för att man har låg lön är man per definition automatiskt ohälsosam. Det är det jag inte håller med i. Sen håller jag med om att vården är helt kass många gånger och andra delar i det hela. Men som sagt många höginkomsttagare är långt ifrån hälsosamma.

Ingen har sagt eller skrivit att man är ohälsosam för att man är lågavlönad, vart hittar du det? Det som hävdats är att det som idag marknadsförs som hälsa är en klassmarkör (yoga, mindfullness, (stressless), "ren mat" i olika former, motionen som ska se ut på ett visst sätt osv).

 

[nullo-modo]

Det är dessutom lättare att gå ned i arbetstid med överskott i ekonomin än om man behöver dubbla jobb för att ens få bo och äta.

Sedan ska företaget gå med på att arbetare går ner i tid också.
Heltid till alla har gått lite långt när många företag kräver att den anställdas ska plugga deltid eller ha eget vid sidan om på minst 50% för att komma undan att jobba mindre än 100%.

 

[Raderad medlem 6459]

Men som sagt många höginkomsttagare är långt ifrån hälsosamma.

Men ingen talar om enskilda personer - det handlar om socioekonomiska grupper.

Var kan jag hitta dessa tydliga studier?

Googla "socioekonomiska förutsättning hälsa" eller "klasskillnader hälsa" eller liknande så ska du se att du får fram väldigt mycket. Folkhälsomyndigheten till exempel skriver såhär bland annat i sin senaste rapport:

"Personer med förgymnasial utbildningsnivå dör tidigare i såväl cirkulations- organens sjukdomar och olika former av cancer som till följd av suicid, än personer med eftergymnasial utbildningsnivå. De rapporterar också sämre allmän hälsa. Även spädbarnsdödlighet under första levnadsåret är mer än dubbelt så vanligt bland spädbarn vars föräldrar har förgymnasial utbildningsnivå jämfört med spädbarn vars föräldrar har eftergymnasial utbildningsnivå."

"Skillnaden i återstående medellivslängd ökar mellan grupperna med förgymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå 2006–2017, vilket speglar livsvillkor och levnadsvanor i dessa grupper under lång tid."

Här hittar du den om du inte orkar googla själv: https://www.folkhalsomyndigheten.se...kiv/f/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2019/

Alltså det här är ingenting jag sitter och hittar på. Det finns MÄNGDER av studier på området.

 

[Raderad medlem 6459]

@nullo-modo Här är en till jättebra studie som rekommenderas varmt: https://www.scb.se/hitta-statistik/...lda-varldar--det-demografiskt-delade-sverige/ . Handlar om klasskillnaderna i Sverige.

Den slår fast följande angående hälsa:

"Bra hälsa och hög livslängd med högre utbildning

Det finns vissa skillnader i återstående medellivslängd efter utbildningsnivå, födelselandsgrupp, typ av kommun och landsdel. Skillnaderna är minst efter typ av kommun och landsdel, något större efter födelselands grupp, där livslängden är högre för födda utanför Europa jämfört med övriga grupper. Men de största skillnaderna i livslängd finns efter utbildningsnivå, vilket gäller för både kvinnor och män. Det är inte bara en skillnad i antalet beräknade levnadsår utan det finns också en skillnad i antalet år med långvarig ohälsa som medför aktivitetsnedsättning. Antalet återstående år med sådan aktivitetsnedsättning är högst för de med förgymnasial utbildning och minskar sedan med varje ökad utbildningsnivå och är lägst för de med en lång eftergymnasial utbildning"

 

[nullo-modo]

@nullo-modo Här är en till jättebra studie som rekommenderas varmt: https://www.scb.se/hitta-statistik/...lda-varldar--det-demografiskt-delade-sverige/ . Handlar om klasskillnaderna i Sverige.

Den slår fast följande angående hälsa:

"Bra hälsa och hög livslängd med högre utbildning

Det finns vissa skillnader i återstående medellivslängd efter utbildningsnivå, födelselandsgrupp, typ av kommun och landsdel. Skillnaderna är minst efter typ av kommun och landsdel, något större efter födelselands grupp, där livslängden är högre för födda utanför Europa jämfört med övriga grupper. Men de största skillnaderna i livslängd finns efter utbildningsnivå, vilket gäller för både kvinnor och män. Det är inte bara en skillnad i antalet beräknade levnadsår utan det finns också en skillnad i antalet år med långvarig ohälsa som medför aktivitetsnedsättning. Antalet återstående år med sådan aktivitetsnedsättning är högst för de med förgymnasial utbildning och minskar sedan med varje ökad utbildningsnivå och är lägst för de med en lång eftergymnasial utbildning"

Tack, har bara skummat igenom men ska läsa hela när jag får tid.
Hoppas hitta något om skillnader i arbetarklassen, är det "bara" utbildning eller är det själva arbetet i sig eller om skillnaderna i lön ligger bakom.

Nyfiken om jag statiskt kommer vara den som lever kortare än kollegan med 2 masters bakom sig, vi båda har samma jobb och ansvar på jobbet och samma lön.

 

[Raderad medlem 6459]

Nyfiken om jag statiskt kommer vara den som lever kortare än kollegan med 2 masters bakom sig, vi båda har samma jobb och ansvar på jobbet.

Jag tror man ska se studierna för vad de är: studier på gruppnivå.

 

[nullo-modo]

Jag tror man ska se studierna för vad de är: studier på gruppnivå.

Klart jag vet att det är på gruppnivå men ändå nyfiken.

 

[Petruska]

Klart jag vet att det är på gruppnivå men ändå nyfiken.

Fast den nyfikenheten om individer, kan helt enkelt inte studier på gruppnivå möta.

Nu har jag inte läst de länkade artiklarna, men en massa studier visar att just utbildning slår igenom i väldigt många sammanhang, när det gäller hur livet och hälsan utvecklar sig för övrigt.

 

[escodobe]

Det jag tycker det är dumt med denna typen av trådar att många har svårt att se helheten. Som att bara för att man har låg lön är man per definition automatiskt ohälsosam. Det är det jag inte håller med i. Sen håller jag med om att vården är helt kass många gånger och andra delar i det hela. Men som sagt många höginkomsttagare är långt ifrån hälsosamma.

Alltså, det här handlar inte om vi "inte kan se helheten", tvärtom faktiskt. Det finns mycket tydliga siffror på hur hälsa och livslängd påverkas. Tror du att det är en slump att personer i vissa stadsdelar har en betydligt kortare livslängd än i andra?

 

[nullo-modo]

Fast den nyfikenheten om individer, kan helt enkelt inte studier på gruppnivå möta.

Nu har jag inte läst de länkade artiklarna, men en massa studier visar att just utbildning slår igenom i väldigt många sammanhang, när det gäller hur livet och hälsan utvecklar sig för övrigt.

Ändrar det då till den gruppen på jobbet och systerfabriken jag tillhör och den gruppen på jobbet kollegan tillhör och har samma arbetsuppgifter.
Inget ovanligt på dessa 2 fabriker att låg och högutbildade jobbar med samma saker och samma lön, vi är ju några tusen så inga pytte grupper.

 

[monster1]

Ändrar det då till den gruppen på jobbet och systerfabriken jag tillhör och den gruppen på jobbet kollegan tillhör och har samma arbetsuppgifter.
Inget ovanligt på dessa 2 fabriker att låg och högutbildade jobbar med samma saker och samma lön, vi är ju några tusen så inga pytte grupper.

På nationell nivå är ni nog pytte grupper.

 

[kryddelydd]

Ändrar det då till den gruppen på jobbet och systerfabriken jag tillhör och den gruppen på jobbet kollegan tillhör och har samma arbetsuppgifter.
Inget ovanligt på dessa 2 fabriker att låg och högutbildade jobbar med samma saker och samma lön, vi är ju några tusen så inga pytte grupper.

så långt jag förstått, och som skrivits tidigare, är det utbildningen man kunnat se sambandet med. Inte jobb, inte lön.
Det finns förstås en del "confounders" som exempelvis rök- och dryckesvanor där man tror att lågutbildade i större utsträckning röker, och dricker på ett mer "ohälsosamt" sätt.
Och att lågutbildade tenderar att, som grupp, ha sämre kostvanor. Och då syftar man inte på att lågutbildade köper sämre kvalitet på sina råvaror utan att lågutbildade människor i Sverige tycks vara flitigare i att köpa exempelvis pizza och/eller hamburgare och tycks konsumera mer chips och liknande snacks. Det handlar då inte i den här typen av skillnader om att man inte har råd att köpa det ekologiska köttet utan att man väljer att köpa mer cola, mer snacks, mer pizza, mer cigaretter.

Det är säkert sant, också, statistiskt att lågutbildade får "sämre" vård även om jag inte riktigt förstår hur det går till i dagens sjukvård där man ofta, särskilt när det gäller exempelvis hjärtsjukdomar, medicinerar människor väldigt standardiserat. Typ, samma piller skrivs ut till alla. Dock kan jag tänka mig att en orsak till skillnad i verklig behandling kan vara ett misslyckande i information/förklaringar.
Och att därmed olika gruppers följsamhet till behandlingsrekommendationer kan tänkas skilja sig åt.

 

[nullo-modo]

På nationell nivå är ni nog pytte grupper.

Men ge er, eller menar ni allvarligt att ni inte fattar vad jag menar?
Är mycket väl medveten om att även gener och livsstil är avgörande