Sv: Dags för Dorisdoris...
*lånar*
Fredagen den 8 december fick jag en pojke :-)
Fredagen den 1 dec jobbade jag min sista dag, lördag-måndag besökte jag min kompis i Skåne, tisdag var jag hos MVC, onsdag var jag på anställningsintervju, torsdag var jag ute med ena huskien på promenad i 1.5 h, och på fredagen hade jag tänkt ta de lungt och baka lussebullar.. men:
På torsdagsnatten mot fredagen hände det...
Började som sagt få värkar vid 3 på natten, men eftersom jag var dålig i magen trodde jag att det bara var magknip. Men när magknipen kom regelbundet började jag misstänka att det var någonting annat...
Vid 9 ringde jag in till förlossningen och frågade lite, men jag tyckte inte att jag behövde åka in än... min sambo skulle dessutom skriva ett matteprov vid 12.30. Min sambo åkte iväg till matteprovet och själv ringde jag till min mamma för att tala om att det nog var på G. När hon frågade hur långt det var mellan värkarna sa jag 15 min, men hon märkte ju att jag hade de tätare, så när hon sa det blev jag så nervör att jag inte längre kunde prata med henne.
Till sist ringde jag in till förlossningen, och de tyckte att vi skulle komma in. Sagt och gjort, jag ringde efter sambon som fick avbryta provet, jag fick packa väskan lätt hysterisk eftersom jag räknat med att bebben skulle komma typ i mellandagarna eller nåt..
Vi blev inskrivna 13.40 på eftermiddagen, öppen 3 cm, och vid inskrivningen sa barnmorskan att "ja, det blir nog bebis ikväll". Gud, vad rädd och nervösa vi blev båda två. Nu var det PÅ RIKTIGT!
Vi fick en barnmorskestudent, vilket var toppen, hon hade nämligen bara oss, vilket gjorde att hon var hos oss så mycket vi ville.
Så fort jag kommit in så la jag mig i badet och bad att få en akupunkturnål i huvudet. Inte vet jag om det hjälpte, men vad ont de värkarna gjorde! Helt plötsligt lät epiduralbedövning helt ok...
Dessutom så sattes pinsamhetsnivån ganska lågt, att ligga med värkar naken i ett bad och kräkas som en gris över kanten... ja, efter det är inte så mycket pinsamt längre...
Till sist så märkte barnmorskan att jag mer och mer tryckte än bara hade ont, så då fick hon upp mig ur badet, och jag ville väldigt gärna ha epidural då... men när hon undersökte mig var jag helt öppen, och bebben skulle bara ut... Då var väl klockan 17.30-18 antar jag...
Dvs för set för sådan bedövning...
Till sist så ploppade lilla Alexander ut 18.49!
Allt gick mycket lättare än vad jag trodde, klarade mig på bad, akupunktur och lustgas.
Barnmorskan var helt underbar, hon lyssnade jättebra på mig och jag kände att jag kunde lita på henne 100%
I början tror jag att jag hade mer ont eftersom jag var så himla rädd och nervös.
Och min sambo har hittat sin stora kärlek, i samma stund som sonen tittade ut så var han fast
Ganska otroligt efter den resa vi har haft, graviditeten var INTE pnaerad, tillkom trots p-piller, vi gick hos krator för rådgivning och sambo kände egentligen ilska mot mig hela graviditeten för att jag inte gjorde en abort. men allt blev ju bra ändå.
