Grängesberg
Trådstartare
Ja..
Crussidullen hade ju ÄNTLIGEN gått och blivit ganska ok efter att ha fått sina PG på.
Han har gått att börja skritta igång, dock så har det blivit ordentligt med vinterväder, massor med snö, uppåt metern snart!
Det är då inget läga att anstränga honom mer än det han går i hagen, tar det säkra före det osäkra med denna olycksaliga ponny.(som numera inte alls är ponny utan har växt en bra bit på gamla dagar..)
Han har alltså gått i hagen för det mesta sedan jul och för några veckor sedan så skulle han skos om, vilket resulterade i en blockhalt häst! Han kunde inte ta ett steg och var hur varm som helst i båda fram! Tryck hade skapats och sömmar togs ur.
Då blev det bättre, men inte helt bra! Hältan flyttade till vänster ben och efter en vecka så kom hovis ut för att ta av och se vad som hänt!
Det visade sig att plattan var ganska spröd och hade gått sönder lite i kanterna, vi la dubbel sula på båda fram nu, alltså en urklippt sula under pg-plattan för att få upp den från strålen.
Hovis hade sista skoningen tagit lite mer på fossingarna än vanligt och antagligen var det därför som han var öm och behövde mer sula, det blev för platt.
I alla fall så vart det mycket bättre! Efter ett par dagar vart det helt bra igen och jag andades ut..
MEN
Cruising är ju inte sen att hitta på grejer!
I onsdags var jag hemma från mitt jobb, har öroninflammation och var allmänt febrig och dålig, låg på soffan och studerade något os moment.
Går förbi vardagsrumsfönstret och slänger en blick ut, vad få man se!!!
Jo, Cruss har brytit sig ur hagen! Står och käftar med min farbror Ryan vid dennes insläpp till hagen!
Men skit också! På med snowjoggings, mössa och jacka, skriker åt sambon att han ska kuta ut till hagen för att greppa Crusse så springer jag ner för att hämta grimman.. Vilket han gör och Crusse låter sig villigt fångas!
Han ser så där oförskämt glad ut som han alltid gör. Han har haft av flera stolpar, tyvärr så biter han på dom och i den kyla som var så hade flera spruckit!
Nåväl, vi lagar staketet och släpper in banditen.
Sen får vi se vad han hållt på med!
Han har haft hur roligt som helst!
Rejsat runt överallt i trädgården, i skogen, ut på vägen, ja, det var spår överallt! Han har galopperat i den djupa snön och hoppat över våra snyggt skottade vallar.. allt såg ut som ett slagfält!
Han måste ha vart ute en bra stund för alla dessa spår gör man inte på några minuter.. Han var såklart dyngsvettig under täcket, vilket närapå hade torkat så han hade vart ute ganska länge.
Självklart så var han morgonen efter stel som en pinne, halt på vänster fram. Men en sådan här resa i djup snö kan nog sätta stelhet i även en vältränad häst antar jag.
Han har successivt blivit bättre under veckan och när man tar in från hagen så går han helt normalt! Det är på morgonen som han är stel.
Ja, denna Crusse.. han är ju lite som han vill han. Ska jag någonsin få ha honom helt frisk!? Jag menar.. Är han inte dålig, då gör han sig dålig!
Crussidullen hade ju ÄNTLIGEN gått och blivit ganska ok efter att ha fått sina PG på.
Han har gått att börja skritta igång, dock så har det blivit ordentligt med vinterväder, massor med snö, uppåt metern snart!
Det är då inget läga att anstränga honom mer än det han går i hagen, tar det säkra före det osäkra med denna olycksaliga ponny.(som numera inte alls är ponny utan har växt en bra bit på gamla dagar..)
Han har alltså gått i hagen för det mesta sedan jul och för några veckor sedan så skulle han skos om, vilket resulterade i en blockhalt häst! Han kunde inte ta ett steg och var hur varm som helst i båda fram! Tryck hade skapats och sömmar togs ur.
Då blev det bättre, men inte helt bra! Hältan flyttade till vänster ben och efter en vecka så kom hovis ut för att ta av och se vad som hänt!
Det visade sig att plattan var ganska spröd och hade gått sönder lite i kanterna, vi la dubbel sula på båda fram nu, alltså en urklippt sula under pg-plattan för att få upp den från strålen.
Hovis hade sista skoningen tagit lite mer på fossingarna än vanligt och antagligen var det därför som han var öm och behövde mer sula, det blev för platt.
I alla fall så vart det mycket bättre! Efter ett par dagar vart det helt bra igen och jag andades ut..
MEN
Cruising är ju inte sen att hitta på grejer!
I onsdags var jag hemma från mitt jobb, har öroninflammation och var allmänt febrig och dålig, låg på soffan och studerade något os moment.
Går förbi vardagsrumsfönstret och slänger en blick ut, vad få man se!!!
Jo, Cruss har brytit sig ur hagen! Står och käftar med min farbror Ryan vid dennes insläpp till hagen!
Men skit också! På med snowjoggings, mössa och jacka, skriker åt sambon att han ska kuta ut till hagen för att greppa Crusse så springer jag ner för att hämta grimman.. Vilket han gör och Crusse låter sig villigt fångas!
Han ser så där oförskämt glad ut som han alltid gör. Han har haft av flera stolpar, tyvärr så biter han på dom och i den kyla som var så hade flera spruckit!
Nåväl, vi lagar staketet och släpper in banditen.
Sen får vi se vad han hållt på med!
Han har haft hur roligt som helst!
Han måste ha vart ute en bra stund för alla dessa spår gör man inte på några minuter.. Han var såklart dyngsvettig under täcket, vilket närapå hade torkat så han hade vart ute ganska länge.
Självklart så var han morgonen efter stel som en pinne, halt på vänster fram. Men en sådan här resa i djup snö kan nog sätta stelhet i även en vältränad häst antar jag.
Han har successivt blivit bättre under veckan och när man tar in från hagen så går han helt normalt! Det är på morgonen som han är stel.
Ja, denna Crusse.. han är ju lite som han vill han. Ska jag någonsin få ha honom helt frisk!? Jag menar.. Är han inte dålig, då gör han sig dålig!