Din_vante
Trådstartare
Jag har hamnat i massa grubblerier och vill ha lite input från andra hästmänniskor.
Jag har en ridhäst på 8 år som jag har ägt i 3. Hon är en trevlig, rolig häst som jag tycker väldigt mycket om. Jag har haft som ambition att utbilda mig och henne inom dressyr och hon är väldigt lämplig för detta, arbetsvillig och mycket positiv.
Nu till mitt problem, livet har förändrats. Vi har bytt stall, jag har fått ett till barn (nu 2st) och jag har bytt jobb som kräver lite mer resor. Nu passar min häst inte lika bra in i mitt livspussel.
Hon är bökig att ha att göra med och därför vill jag inte ha mina barn med när jag hanterar henne. Min man reser en del och då är det nästan ett krav att kunna ha med dem i bland.
Hon vill jobba mer än jag kan erbjuda och Jag kan inte på samma sätt, pga stallbytet, få någon att hjälpa mig med henne.
Det känns jättetråkigt att tänka på att sälja henne men samtidigt lockar tanken på en mindre och mer lätthanterlig häst som trivs bättre med mindre motion. Jag skulle älska att kunna ha med äldsta dottern (6år) och att vi kunde hjälpas åt att pyssla med hästen och kunna slänga upp henne på hästryggen utan att först göra en riskanalys.
Jag förstår ju själv att jag borde byta häst men jag vet inte hur jag känslomässigt ska klara detta
Kom gärna med tankar, råd eller egna berättelser. Jag behöver någon att "prata" med då jag inte vill diskutera detta offentligt förens jag rett ut mina egna tankar.
/velig, ledsen och förvirrad
Jag har en ridhäst på 8 år som jag har ägt i 3. Hon är en trevlig, rolig häst som jag tycker väldigt mycket om. Jag har haft som ambition att utbilda mig och henne inom dressyr och hon är väldigt lämplig för detta, arbetsvillig och mycket positiv.
Nu till mitt problem, livet har förändrats. Vi har bytt stall, jag har fått ett till barn (nu 2st) och jag har bytt jobb som kräver lite mer resor. Nu passar min häst inte lika bra in i mitt livspussel.
Hon är bökig att ha att göra med och därför vill jag inte ha mina barn med när jag hanterar henne. Min man reser en del och då är det nästan ett krav att kunna ha med dem i bland.
Hon vill jobba mer än jag kan erbjuda och Jag kan inte på samma sätt, pga stallbytet, få någon att hjälpa mig med henne.
Det känns jättetråkigt att tänka på att sälja henne men samtidigt lockar tanken på en mindre och mer lätthanterlig häst som trivs bättre med mindre motion. Jag skulle älska att kunna ha med äldsta dottern (6år) och att vi kunde hjälpas åt att pyssla med hästen och kunna slänga upp henne på hästryggen utan att först göra en riskanalys.
Jag förstår ju själv att jag borde byta häst men jag vet inte hur jag känslomässigt ska klara detta
Kom gärna med tankar, råd eller egna berättelser. Jag behöver någon att "prata" med då jag inte vill diskutera detta offentligt förens jag rett ut mina egna tankar.
/velig, ledsen och förvirrad