chokladboll
Trådstartare
Hej!
Här på Buke verkar det finnas kloka och hjälpsamma människor, postar nu min fråga efter att ha läst på forumet i flera veckor.
Jag är 46, jobbar som matte- NO-lärare på högstadiet och funderar på att byta bana. Dels för att jag är sugen på att testa något nytt innan det är alldeles för sent, dels för att jag är rätt trött på mitt jobb.
Jag gillar själva undervisningen och har bra kontakt med eleverna men det är mycket runtomkring som jag upplever som jobbig. Ändlösa krav på dokumentation och formella bedömningar, möten och arbetsgrupper som inte ger något, en skolledning med jättedålig organisation som gör livet onödigt svårt för både personal och elever, föräldrar som är extremt krävande eller som inte bryr sig alls ...
Som sagt gillar jag kontakten med ungarna, jag har lätt för att leva mig in i andra människors känslor och se saker och ting ur deras perspektiv och lyckas ofta att förklara saker för elever som har svårt för mina ämnen. Men ... jag kan vara lite för empatisk, bryr mig för mycket om andra. För elever som har det jobbigt hemma kan jag bli någon slags extramamma, jag tar med hem en del av jobbet "mentalt", har flera gånger varit nära den berömda väggen. Jag har även behövd soc-anmäla föräldrar. I skolans värld är det den enskilde läraren som gör detta och man får inte vara anonym. Tanken på att den där våldsamma, störda föräldern får veta att det var jag som anmälde, kan ta reda på var jag bor, hitta mina barn i skolkatalogen ... gav mig ångest i flera veckor efteråt.
Nya banor som jag funderar på är specialpedagog/speciallärare eller programmerare.
Lite tankar:
Jag är intresserad av specialpedagogik, skulle älska att läsa detta, men tror att själva arbetet kan innebära samma risk för att bränna ut sig som lärarjobbet. Har pratat med en specialpedagog och en speciallärare som berättade att många gånger får ungarna inte den hjälp som de behöver/får hjälp sent och att det kan vara rätt frustrerande. Finns det specialpedagoger här som kan ge mig lite mer info/tips? Vad gillar ni med jobbet, vad gillar ni inte?
Programmering testade jag lite som tonåring och gillade det. Gillar abstraktion, logik, att klura, den sortens kreativitet där man bygger saker eller löser problem med begränsade medel. Tanken på att kunna jobba delvis hemifrån lockar. Bra lön verkar det också vara. Jag skulle kunna se mig någonstans i gränssnittet mellan programmering och användare, t.ex. front-end-utvecklare eller mjukvarutestare.
Eventuella nackdelar med programmering: Jag vill göra något som känns meningsfullt, har ett behov att bidra till en bättre värld. (Hellre skapa webbsidor åt Röda korset än H&M
)
Finns det några programmerare här? Vilka anställningsformer finns för programmerare och i vilken utsträckining kan man själv påverka vilka projekt man jobbar med? Vad upplever ni som bra/dåligt med jobbet? Vilka stressfaktorer finns? Det kommer att ta några år tills jag är färdig, tror ni att någon vill anställa en kvinna som är 50??? Läste även någonstans att en del programmerarjobb kommer att försvinna pga AI, att det blir så att man beskriver för AI vad programmet ska göra, själva kodningen utförs sedan av AI. Vad tror ni om detta?
Vad tror ni om att byta bana i den åldern??
Många tankar och funderingar... All input tas tacksamt emot!
Här på Buke verkar det finnas kloka och hjälpsamma människor, postar nu min fråga efter att ha läst på forumet i flera veckor.
Jag är 46, jobbar som matte- NO-lärare på högstadiet och funderar på att byta bana. Dels för att jag är sugen på att testa något nytt innan det är alldeles för sent, dels för att jag är rätt trött på mitt jobb.
Jag gillar själva undervisningen och har bra kontakt med eleverna men det är mycket runtomkring som jag upplever som jobbig. Ändlösa krav på dokumentation och formella bedömningar, möten och arbetsgrupper som inte ger något, en skolledning med jättedålig organisation som gör livet onödigt svårt för både personal och elever, föräldrar som är extremt krävande eller som inte bryr sig alls ...
Som sagt gillar jag kontakten med ungarna, jag har lätt för att leva mig in i andra människors känslor och se saker och ting ur deras perspektiv och lyckas ofta att förklara saker för elever som har svårt för mina ämnen. Men ... jag kan vara lite för empatisk, bryr mig för mycket om andra. För elever som har det jobbigt hemma kan jag bli någon slags extramamma, jag tar med hem en del av jobbet "mentalt", har flera gånger varit nära den berömda väggen. Jag har även behövd soc-anmäla föräldrar. I skolans värld är det den enskilde läraren som gör detta och man får inte vara anonym. Tanken på att den där våldsamma, störda föräldern får veta att det var jag som anmälde, kan ta reda på var jag bor, hitta mina barn i skolkatalogen ... gav mig ångest i flera veckor efteråt.
Nya banor som jag funderar på är specialpedagog/speciallärare eller programmerare.
Lite tankar:
Jag är intresserad av specialpedagogik, skulle älska att läsa detta, men tror att själva arbetet kan innebära samma risk för att bränna ut sig som lärarjobbet. Har pratat med en specialpedagog och en speciallärare som berättade att många gånger får ungarna inte den hjälp som de behöver/får hjälp sent och att det kan vara rätt frustrerande. Finns det specialpedagoger här som kan ge mig lite mer info/tips? Vad gillar ni med jobbet, vad gillar ni inte?
Programmering testade jag lite som tonåring och gillade det. Gillar abstraktion, logik, att klura, den sortens kreativitet där man bygger saker eller löser problem med begränsade medel. Tanken på att kunna jobba delvis hemifrån lockar. Bra lön verkar det också vara. Jag skulle kunna se mig någonstans i gränssnittet mellan programmering och användare, t.ex. front-end-utvecklare eller mjukvarutestare.
Eventuella nackdelar med programmering: Jag vill göra något som känns meningsfullt, har ett behov att bidra till en bättre värld. (Hellre skapa webbsidor åt Röda korset än H&M
)Finns det några programmerare här? Vilka anställningsformer finns för programmerare och i vilken utsträckining kan man själv påverka vilka projekt man jobbar med? Vad upplever ni som bra/dåligt med jobbet? Vilka stressfaktorer finns? Det kommer att ta några år tills jag är färdig, tror ni att någon vill anställa en kvinna som är 50??? Läste även någonstans att en del programmerarjobb kommer att försvinna pga AI, att det blir så att man beskriver för AI vad programmet ska göra, själva kodningen utförs sedan av AI. Vad tror ni om detta?
Vad tror ni om att byta bana i den åldern??
Många tankar och funderingar
... All input tas tacksamt emot! 
