busig å närgången!

[Nattuggla]

nu är det såhär att min kompis har en travare som inte riktigt har förstått hur stor och farlig han kan vara när han busar i hagen! varje gång jag ska hämta min häst i hagen och han inte vill bli fångad rusar han runt och bockar, -du kan inte ta mig, haha!- , ett tag innan jag får ta honom... då sätter min kompis travare igång och ska busa han åxå, dvs hoppar runt och bockar han med, gärna med oss människor, kan även leka tafatt med oss när vi vill flytta oss undan! detta kan bli något otäckt eftersom han inte har koll på sina ben som flyger åt alla håll, man vill ju inte få en hov i huvet! han är inte på något sätt hotfull mot människor utan tyr sig gärna till en, blir han rädd för något skulle han helst hoppa upp i famnen på matte (han har försökt det med).. han förstår verkligen inte att han är stor å farlig när han leker! vad ska vi göra? han tycker oftast det blir ännu roligare när vi försöker schasa undan honom och viftar med grimskaft! (det går inte heller att komma så nära att man kan smälla till honom för att flytta honom).
det är kul att veta att man har en glad och lycklig häst i hagen, men inte så kul att han vill leka våldsamma lekar med oss! hjälp!
poängterar ännu en gång att han inte på något sätt är hotfull bara lekfull!!!

 

[Trollis]

Sv: busig å närgången!

Min kallblodstravare har haft lite liknande tendenser, men det har blivit betydligt bättre sedan min gubbe stod såpass nära när krumbuktandet började att han (gubben alltså) fick in en riktig fullträff med knytnäven på hästrumpan samtidigt som han ryade i ordentligt åt honom. Efter det räcker det oftast med att fya en gång så slutar bakutsparkarna. Jag tror nog att det måste till en rejäl nej-sägning från dig/er så att hästen förstår att ni inte är roade av leken.
Annars är det ju, precis som du säger, risk för att det blir farligt.
Inte så underhållande att ha en massa hundra kilon svischande omkring sig, hur lekfullt det än är menat :smirk:

 

[Yrja]

Sv: busig å närgången!

I det här fallet gäller det verkligen att kunna använda sitt kroppsspråk.

Om du jagar efter med grimskaftet så betyder det nog, skulle jag säga, att du leker med honom. Då gör du ju eg. precis det han gör, eller hur?

Om det hände mig, skulle jag helt spontant säga nej(högt, bestämt och tydligt) samtidigt som jag gjorde en rörelse som menade på att han inte fick komma inpå mig, och sedan stå helt stilla när han hoppade undan för mig. Du ska visa att han inte får komma till dig, men att du inte heller vill vara med i leken. Om du blir stilla efter att ha "schasat" iväg honom blir det ett tecken på att du inte leker, utan bara vill att han försvinner bort från dig.

Det är väldigt svårt att säga hur man ska använda kroppsspråket efter som att det är individuellt ibland. Det handlar om att andvända ett kroppsspråk som du själv relaterar, mentalt, till det meddelande du vill få fram, samidigt som det ska vara korrekt som kroppsspråk också. Oj, nu lät det komplicerat. :smirk: Iaf så är det anledningen till varför jag inte skrev exakt hur min rörelse skulle se ut vid avvisandet. Men om jag ska säga vad jag känner just nu att jag skulle göra, om det var en häst i min kuses hage, så skulle jag nog stanna tvärt och kasta ut en hand(inte grimskaftet) mot hästen, i en tydlig, säker och bestämd gest. Ej flaxa ut med handen, det är ingen bestämd rörelse utan en lekfull rörelse.

Men man ska göra det som först kommer för en, det brukar vara det rätta. Även vi har kroppsspråk inbyggdt, dock använder vi det inte lika medvetet längre.

 

[Cilla]

Sv: busig å närgången!

skaffa en stungun, dvs en elchockspistol, och sätt längst ut på ett kvastskaft. när hästen kommer för nära så elchocka den.
nej, skämt åsido...

ta med ett kvastskaft och håll honom på behörigt avstånd när han blir för busig!

vi har en kallblodstravare i vårt stall som helst av allt skulle äta upp alla han såg, har aldrig nånsin träffat en häst som är såååååå kärvänlig och såååå bufflig och ouppfostrad...
jag har ett antal ärr på armarna som hans mun har orsakat mig. det bästa han kan komma på är att ta tag i det han gillar med munnen och hålla fast. om det är en människas arm eller de andra hästarnas täcker kvittar för honom.