Bus och bit-attacker.

[bananabambi]

Hur bemöter man detta:

Bosse älskar att bli kliad och gosad på magen. Så snart han lagt sig ner vänder han upp magen och vill bli klappad. Och han njuuuter Så gör han ständigt, bara han lägger sig ner och man prata med honom vänder han upp magen. Är husse eller matte i närheten ska magen vändas upp och det ska krafsas och klias. Honan gör likadant, fast bara med mig, inte med husse.

Men ibland får Bosse för sig att han ska bitas, så mitt i allt mag-gull så sätter han både klor och tänder i handen på mig och biter och klöser. Inte hårt, det gör knappt ont.

Jag trodde först att det var hans sätt att säga "stopp, nu räcker det med krafset", men om han tröttnar går han därifrån. När han biter så gör han det direkt efter att han lagt upp sig med magen i vädret, jag blir lite förvirrad. Jag trodde att när han la upp sig så, var det en inbjudan till lite gull.

Jag har aldrig busat med mina katter med hjälp av händerna, jag vill att de ska veta att händerna biter man inte i.

Så när bosse biter brukar jag ta i nackskinnet och väsa "fyyyyyy". Och sedan inte gulla mer.

Men varför gör han så?

 

[mandalaki]

Det är en reflex. Klappar man bara lite för länge kan kattens fram- och bakben och käkar klippa ihop om handen som en jäkla rävsax, utan att katten menar nåt illa.

mandalaki

 

[bananabambi]

Ahh, då är det bara att göra som jag gjort då, sluta gosa. För det är väl det han vill? Kanske inte behöver banna honom om det nu är en refelx.

Och man sitter ju verkligen fast även om det inte gör så ont, men ibland kan han börja sprätta med bakbenen och aj aj, då gör man bäst i att snabbt ta tag i nackskinnet så han släpper.

 

[mandalaki]

Det är nog bäst att bara sluta gosa, ja. Det känns ju lite taskigt att banna nåt som egentligen bara är en reflex.

Jag brukar bara mag-gosa så länge katten är helt avslappnad. Märker jag minsta lilla spänning så slutar jag, för att slippa den där rävsaxen.

mandalaki

 

[bananabambi]

Ja, ibland känner jag ju att han är lite spänd, och då brukar jag inte gulla något heller. Men ibland ser man det inte. Han lägger sig med magen uppåt och åmar sig från sida till sida, inte kan man låta bli honom då Magluddet är ju det gossigaste och mjukaste luddet på hela kissen

Honan är lite lustig, det går inte att gosa med husse, han är läbbig, men med mig går det bra. Helst när jag är upptagen, äter frukost eller sitter vid datorn. Då passar det snobbfröken, och helst ska hon ligga på mig, uppe vid min hals, med magen i vädret. Då blir hon avslappnad som en liten mjölpåse, och hänger och jag kan göra vad jag vill med henne. Ger sig gör hon inte, jag kan sätta ner henne på marken tio gånger och hon hoppar ändå upp. Hon är underlig, eftersom hon alltid är så försynt och pryd annars. När hon väl "släpper till", vid ytterst få tillfällen, kan man ju inte låta bli henne