Equilina
Trådstartare
Jag vet inte riktigt var jag skä lägga denna tråd, men provar här...
Jag har ett 9-årigt hblsto som normalt är framåt, hoppglad och som ALDRIG skulle stanna på ett hinder, förutom under brunstperiod. Då är hon HOPPLÖS (bokstavligt talat). Hon går fint i form, lyssnar bra, är iof lite slöare än normalt men fullt ridbar, ända tills hon ser ett hinder 4-5 galoppsprång bort. Då är det som om motorn dör. Hon blir längre och längre, går långsammare och långsammare för att till slut stanna. Jag sitter och smackar och skänklar (bankar inte) som en idiot men inget händer. Hon har inte öronen bakåt eller verkar sur på något sätt (det skulle hon "normalt" bli, gillar inte när man överrider) utan stannar helt sonika och bara står där. Så här är det varje vår (jag har haft henne i 4 år, innan dess var hon inte riden) vid brunsten och det har blivit värre ju äldre hon har blivit. Både jag och min tränare har tappat tålamodet
med henne och försökt läxa upp henne med spö, men hon reagerar inte det minsta. Annars flyger hon i luften om jag bara ens funderar på att kanske eventuellt ta fram spöet från sadelkammaren!
Humöret svänger snabbt också. Jag tävlade henne sista helgen i april och vann lätt som en plätt. Helgen efter stannade hon ut mig på första hindret! (Har ALDRIG hänt innan). Jag blev så himla besviken på henne att jag grät!
Min tränare tipsade mig om någon form av örtblandning (tror jag att det var) som kallas "moody mare" som han gett till ett av sina ston som var precis lika dan. Detta var dock några år sedan och han visse inte om det finns kvar.
Mina frågor är nu följande:
Vet någon om "moody mare" fortfarande finns, och var i så fall?
Vad gör ni med era "surtanter"?
Finns det något annat, liknade "moody mare"?
Vad kan jag annars göra?
Jag vill inte ställa av henne eller låta bli att hoppa under brunsten, jag har stora planer för henne och har inte råd att missa flera månader av tävlingar.
Tillöggas bör knaske att hon naturligtvis är kollad av veterinär och att hon hoppar (inte helhjärtat, men dock) hemma i paddocken även under brunst. Jag är övertygad om att hon inte stannar för att vara elak, utan för att hon är trött eller har ont av brunst (vet ju själv hur det är med mensvärk! )
Snälla hjälp mig att göra min häst glad, även under brunst!
/Charm
Jag har ett 9-årigt hblsto som normalt är framåt, hoppglad och som ALDRIG skulle stanna på ett hinder, förutom under brunstperiod. Då är hon HOPPLÖS (bokstavligt talat). Hon går fint i form, lyssnar bra, är iof lite slöare än normalt men fullt ridbar, ända tills hon ser ett hinder 4-5 galoppsprång bort. Då är det som om motorn dör. Hon blir längre och längre, går långsammare och långsammare för att till slut stanna. Jag sitter och smackar och skänklar (bankar inte) som en idiot men inget händer. Hon har inte öronen bakåt eller verkar sur på något sätt (det skulle hon "normalt" bli, gillar inte när man överrider) utan stannar helt sonika och bara står där. Så här är det varje vår (jag har haft henne i 4 år, innan dess var hon inte riden) vid brunsten och det har blivit värre ju äldre hon har blivit. Både jag och min tränare har tappat tålamodet
med henne och försökt läxa upp henne med spö, men hon reagerar inte det minsta. Annars flyger hon i luften om jag bara ens funderar på att kanske eventuellt ta fram spöet från sadelkammaren!Humöret svänger snabbt också. Jag tävlade henne sista helgen i april och vann lätt som en plätt. Helgen efter stannade hon ut mig på första hindret! (Har ALDRIG hänt innan). Jag blev så himla besviken på henne att jag grät!
Min tränare tipsade mig om någon form av örtblandning (tror jag att det var) som kallas "moody mare" som han gett till ett av sina ston som var precis lika dan. Detta var dock några år sedan och han visse inte om det finns kvar.
Mina frågor är nu följande:
Vet någon om "moody mare" fortfarande finns, och var i så fall?
Vad gör ni med era "surtanter"?
Finns det något annat, liknade "moody mare"?
Vad kan jag annars göra?
Jag vill inte ställa av henne eller låta bli att hoppa under brunsten, jag har stora planer för henne och har inte råd att missa flera månader av tävlingar.
Tillöggas bör knaske att hon naturligtvis är kollad av veterinär och att hon hoppar (inte helhjärtat, men dock) hemma i paddocken även under brunst. Jag är övertygad om att hon inte stannar för att vara elak, utan för att hon är trött eller har ont av brunst (vet ju själv hur det är med mensvärk!
)Snälla hjälp mig att göra min häst glad, även under brunst!
/Charm
