Bra populärvetenskapliga böcker - upplägg?

[Myrten]

Jag håller på att göra ett utkast till en bok inom ett av mina specialområden. Målgruppen (tänker jag mig) är både forskare inom ämnet och den intresserade allmänheten och detta ser jag inte som ett problem. Däremot brottas jag med själva strukturen och upplägget. Jag faller oerhört lätt in i ett för mig välkänt akademiskt mönster: introduktion, metod, material, analys, blablabla... och jag känner att jag vill utforska andra möjligheter. Boken är inget som ska ge mig några akademiska titlar, så den behöver inte vara upplagd på ett visst sätt. Jag är fri att göra som jag vill så länge förlaget tycker det är ok. Ska tillägga att det är ett amerikanskt förlag som har ställt en fråga. Jag ska titta en del på hur deras produktion ser ut men först vill jag ha lite idéer själv. Jag har tittat i en del engelskspråkiga nypublicerade populära böcker skrivna av forskare, men ännu inte riktigt hittat något som jag gillar.

Så, läsare av populärvetenskap på Buke - åsikter om hur en bra populärvetenskaplig bok är upplagd? Hur läser ni en sådan, från pärm till pärm som en roman? Eller är det att föredra med kortare, tematiska kapitel?

All input är välkommen, jag är i en hjärmstormningsfas.

 

[Araminta]

Vilket spännande projekt!

Kan tänka mig att det beror en del på ämnesområde. Jag som läser böcker inom psykologi uppskattar de böcker som har ett narrativ och hänger upp forskningen på verkliga fall och exempel. Malcolm Gladwells "Outliers" och Steve Silbermans "Neurotribes" är båda strukturerade så att vara kapitel/tema illustreras utifrån ett fall/exempel/narrativ.

Ska det kunna läsas av vem som helst så behövs också finnas en pedagogisk logik i boken uppbyggnad. Inom vissa ämnen finns en tydlig inlärningstrappa som alla följer (historieböcker tenderar att vara kronologiska, matteböcker börjar med plus och minus, etc), i andra ämnen är det startpunkten inte lika tydlig. Här tycker jag att Steven Pinker är ett bra exempel på någon som lyckas guida även en nybörjare genom torra och komplexa teoretiska teorier (i hans fall: lingvistik) på ett begripligt sätt utan att det känns som kurslitteratur. Återigen är exempel från verkligheten centrala - gärna humoristiska sådana.

Och väl genomtänkta illustrationer och bilder! Och sammanhållen ordlista för fält med mycket lingo. Är det något som får mig att lägga ifrån mig böcker så är det när jag tappar bort mig i främmande begrepp och uttryck.

 

[Snurrfian]

Spännande! Jag läser en del populärvetenskapligt inom historia och religion och de ser lite olika ut beroende på ämne. Så hur jag läser dem hänger mycket på vad de handlar om. Men det jag uppskattar är att slippa läsa torra beskrivningar om metod och teori. I vissa fall är det viktigt för innehållet men då kan det vävas in mer "skönlitterärt" om jag blir begriplig och där kan det behövas ett språk som ligger lekmannen nära istället för akademiskt.
Tematiskt eller pärm till pärm beror på, Det sista manliga monopolet hoppade jag en del i för att läsa det jag tyckte var intressant, Min europeiska familj läste jag från pärm till pärm. Är det ett relativt okänt område så är det viktigt med ett bra första kapitel där man dras in i ämnet och vill läsa vidare.

 

[SaraXX]

Jag gillar den här skarpt. Har läst den från pärm till pärm flera gånger, otroligt bra gjord för att väcka intresse. Han lyckas dessutom få in lite humor. https://periodiskasystemet.nu/bok-om-grundamnen

 

[MiaMia]

Den ska läsas som en sammanhängande bok från pärm till pärm där jag hela tiden har anledning att fortsätta till nästa kapitel. Inte något som känns lärobok, uppslagsverk, tidlinjeplansch -ish. Vilket inte hindrar att kapitlen i sig kan vara rätt separata innehållsmässigt, det hänger på hur allt kopplas ihop.

Försöker tänka på vad jag läst som varit bra... Tror de varit noga med att etablera en "frågeställning" eller tema och ge den relevans. Vilken då inte behöver vara vetenskaplig, att beskriva engagerat intresse, praktisk nytta, samhällelig betydelse av något slag är lika bra. För teori och metod tror jag lösningen är att lägga det i fördjupningar/utvikningar inne i själva berättelsen (som spännande element, problem på vägen, vetenskapshistorisk tillbakablick etc.)

För mig är det som blir riktigt bra när det binds ihop så att detaljerna (bokens avgränsade ämne, enskilda exempel och fördjupningar etc.) blir meningsfulla i en större helhet, och att helheten blir intressant/konkretiserad/förklarad genom detaljerna. Exempelvis i "Himmelsskivan från Nebra" där detaljer från metallurgiska analyser knyts till handelsnätverk över kontinenten och betydelsen de har för kulturutvecklingen, samtidigt som de säger något om hur skivan konkret lagats/kompletterats och därmed dess användning, vilken i sin tur är beroende av både faktiska himlafenomen och dåtida världsbilden av himlen. Osv.

Detta är en riktigt bra populärvetenskaplig bok jag läst nyligen om jag ska ge ett inspirerande exempel: https://www.adlibris.com/se/bok/sko...alet-formar-djurriket---och-oss-9789127162761
Den handlar om författarens enorma fascination av fåglar, om vad som gick fel med tolkningen och tillämpningen av evolutionsteorin, om upplevelsen av skönhet som fenomen, om de praktiska utmaningarna för en fågelforskare, om gåtan varför saker är som de är i världen, om ekologiska samband i fåglarnas livsmiljö... Allt sammanvävt. Det är liksom inte en enstaka tråd som bär berättelsen, även om temat "skönhetens gåta" ändå håller ihop allt.
Faktiskt innehåller den också mycket av både teori och metod, men det känns liksom inte så när man läser. Tror det kan vara för att det hela tiden upplevs som en berättelse om...xxx?

 

[Myrten]

Tack för input! Läste beskrivningarna av de böcker som kommit upp som tips i tråden och har funderat runt själva frågeställningen i "fågelboken" som @MiaMia länkade till. Där finns ju en klar problemställning, att allt inte riktigt passar in i survival of the fittest. När det gäller filmade dokumentärer tycker jag själv alltid bäst om den typ som har en frågeställning som programmet utreder. Den vanligaste typen upplever jag dock vara allt eller nytt om D-dagen/DNA/vikingatiden/whatever.

Funderar på om jag kan skriva min bok på ett sätt som att den utreder ett problem och det går. Grejen är bara det att det kommer att bli väldigt tydligt nästan direkt att det antagande som gjorde att jag ens började med det här ämnet (jag höll ett föredrag på en konferens i USA, det var så förlaget kontakade mig) är falskt. Ingen spänning där. Jag tar avstamp i ett gammalt antagande och kan direkt konstatera att det inte stämmer, sen ska jag utveckla och belysa ett antal fall som är exempel på att bilden är mer komplicerad. Så har jag tänkt spontant. Men det är möjligt att det går att lägga upp det hela annorlunda och det är vad jag brottas med just nu. Sen har vi den lilla detaljen att skriva en bok på engelska för en bredare publik. Inte helt säker på att jag går i land med det.

 

[Tranan]

Detta är en bra bok som jag kan rekommendera
https://www.adlibris.com/se/bok/death-from-the-skies-9780143116042

 

[MiaMia]

Tack för input! Läste beskrivningarna av de böcker som kommit upp som tips i tråden och har funderat runt själva frågeställningen i "fågelboken" som @MiaMia länkade till. Där finns ju en klar problemställning, att allt inte riktigt passar in i survival of the fittest. När det gäller filmade dokumentärer tycker jag själv alltid bäst om den typ som har en frågeställning som programmet utreder. Den vanligaste typen upplever jag dock vara allt eller nytt om D-dagen/DNA/vikingatiden/whatever.

Funderar på om jag kan skriva min bok på ett sätt som att den utreder ett problem och det går. Grejen är bara det att det kommer att bli väldigt tydligt nästan direkt att det antagande som gjorde att jag ens började med det här ämnet (jag höll ett föredrag på en konferens i USA, det var så förlaget kontakade mig) är falskt. Ingen spänning där. Jag tar avstamp i ett gammalt antagande och kan direkt konstatera att det inte stämmer, sen ska jag utveckla och belysa ett antal fall som är exempel på att bilden är mer komplicerad. Så har jag tänkt spontant. Men det är möjligt att det går att lägga upp det hela annorlunda och det är vad jag brottas med just nu. Sen har vi den lilla detaljen att skriva en bok på engelska för en bredare publik. Inte helt säker på att jag går i land med det.

Kan du använda frågeställningen som intresseväckare, men utan att dra den mot att målet ska vara att avgöra om antagandet är sant eller inte? Så det väckta intresset sedan skjuts vidare mot att vidga perspektiv, se fler alternativa historieskrivningar, inse varför man tänkte fel...eller något.

Sorry för vag uttryckt tanke. Men jag tror det går om du får läsaren att finna intresse i sökandet efter den mer komplexa verkligheten som står i kontrast till det förenklade/föråldrade/fördomsfulla(?) antagandet (som ett tidigare tänkande/kunskapsläge präglats av?)
Då tar inte spänningen slut av att antagandet visar sig falskt per se. Varje exempel tillför en ny spännande pusselbit av den mer komplicerade bilden som byggs upp?

 

[skogaliten]

Jag läser en del fackböcker inom de områden jag är intresserad av. Det handlar huvudsakligen om evolution, djur/natur, jordbruk/skogsbruk, och så historia och arkeologi. Ibland blir det nationalekonomi eller kommunal förvaltning också.

Det finns böcker som lämpar sig att läsas från pärm-till-pärm, och andra som bäst hanteras genom att man läser enskilda stycken/några kapitel åt gången.

Jag är inom områdena mer amatör än forskare.

För mycket metodikbeskrivningar, tekniska beskrivningar över hur datainsamling gått till i detalj, och beskrivning av komplexa matematiska eller kemiska formler, gör att jag tappar intresset, eftersom jag ibland saknar bakgrundsutbildningen för att hänga med fullt ut.
Ovanstående behöver ju finnas för att forskare/studenter inom området ska få fullt utbyte, men kanske inte ska placeras som/inom långa textsjok i inledningen till ett avsnitt/kapitel.
Det blir lättare att ta till sig helheten först, och sedan få fylla på med hur man kommer fram till vad-det-nu-var i tekniska termer.

Välgjorda tabeller, kartor eller andra former av grafer över data/resultat passar bra om de finns i anslutning till den text som beskriver något.

En och annan bild, teckning eller foto, som illustrerar det som diskuteras höjer förståelsen, åtminstone för mig som amatör.

Ett fiktivt exempel: jag läser en bok om arkeologi, och det diskuteras utvecklingen/förändringen av verktyg/stenyxor och en hela rad av typer av stenyxor och var dessa hittats och hur de (kanske) använts.
Då vore det bra om det finns en illustration som visar dessa olika typer av stenyxor, och var de hittats.

 

[Myrten]

Svarar samlat: tack för mer input!

Teori- och metodkapitlet tror jag inte behöver bli så omfattande. Men när jag tänker på det kan nog själva problemet förklaras så att det väcker intresse även hos de som inte är fackpersoner. Har för mig att de flesta fackböcker läses av någon som har ett initialt intresse för ämnet. Jag kan se två olika målgrupper (pga av intresse) bland lekmän. Jag är sedan länge van att möta dessa två målgrupper och förklara (låter mästrande, men jag orkar inte tänka på ett annat ord) de två fälten för respektive målgrupp.

En sak som slog mig när jag läste om boken @Tranan länkade till är att den jag planerar inte är en sammanfattning av forskning, den kommer till viss del att vara forskning ("expand your research"). Kanske ställer det krav som gör att de böcker jag studerat upplägget i känns främmande (för så har det känts hittills).

@skogaliten - bilder, planer osv är nödvändigt i sammanhanget. Och det känns som att jag redan nu borde börja söka tillstånd att få använda bilder - innan jag ens vet om det blir en bok!