- Svar: 40
- Visningar: 5 016
Idag blev det första ridturen med islänningen sedan augusti/september någon gång. Han stod inte riktigt still i stallgången idag så jag borde redan där ha anat hur det skulle bli. Hans arabkompis hade precis gått iväg på en promenad, så det kan ha påverkat.
Han var ganska spänd och tittig. Några gånger stannade han, men gick fram när jag bad om det. En kille höll på att röja upp grenar på en tomt vi passerade och han var otäck. Sen var det ett träd som hade ramlat i skogen och som någon sågat upp och den var också otäck. Några gånger ville han ta trav i skogen, men fick inte. Sen kom vi till en lång nerförsbacke och den avslutas ganska brant innan man kommer ner till grusvägen, som i dagsläget är isgata. Just i den branta sista delen bockade han. Tjohoo liksom.
Jag åkte av och landade jävligt oskönt på isgatan. Jag slog i både huvud och ländrygg. Efter att ha hämtat andan en liten stund tog jag hjälp av en vedhög och satt upp igen. Bara några steg senare bockade han igen!! Jag tappade tyglarna och inom mig tänkte jag att "fan, inte igen!" Jag satt kvar.
Sen var det väldigt trippigt och jag flyttade honom i skänkelvikning fram och tillbaka över vägen, plus att jag dess emellan försökte få honom att kliva på mer. Sen mötte vi en bil och jag kände att det nog vore en bra idé att gå åt sidan, men bilen stannade långt bort och väntade på att vi skulle komma förbi. En bit ifrån bilen tyckte jag att det nog var lika bra att kliva av, ifall han skulle få ett sånt tokryck som han fick en dag när vi var ute och gick och passerade en parkerad bil. Sista biten hem var inga konstigheter.
Men f-n vad jag har ont i ländryggen nu. Jag har en del svårigheter att ta stöd med vänster ben eftersom det smärtar då. Kanske borde jag parkera mig vid vedspisen eftersom jag har svårt att gå fram och tillbaka för att fylla på ved.
Egentligen är det meningen att jag ska rida i det andra stallet imorgon, men jag har flaggat för att jag kanske inte kommer. Det beror på hur jag mår i morgon.
Han var ganska spänd och tittig. Några gånger stannade han, men gick fram när jag bad om det. En kille höll på att röja upp grenar på en tomt vi passerade och han var otäck. Sen var det ett träd som hade ramlat i skogen och som någon sågat upp och den var också otäck. Några gånger ville han ta trav i skogen, men fick inte. Sen kom vi till en lång nerförsbacke och den avslutas ganska brant innan man kommer ner till grusvägen, som i dagsläget är isgata. Just i den branta sista delen bockade han. Tjohoo liksom.
Jag åkte av och landade jävligt oskönt på isgatan. Jag slog i både huvud och ländrygg. Efter att ha hämtat andan en liten stund tog jag hjälp av en vedhög och satt upp igen. Bara några steg senare bockade han igen!! Jag tappade tyglarna och inom mig tänkte jag att "fan, inte igen!" Jag satt kvar.
Sen var det väldigt trippigt och jag flyttade honom i skänkelvikning fram och tillbaka över vägen, plus att jag dess emellan försökte få honom att kliva på mer. Sen mötte vi en bil och jag kände att det nog vore en bra idé att gå åt sidan, men bilen stannade långt bort och väntade på att vi skulle komma förbi. En bit ifrån bilen tyckte jag att det nog var lika bra att kliva av, ifall han skulle få ett sånt tokryck som han fick en dag när vi var ute och gick och passerade en parkerad bil. Sista biten hem var inga konstigheter.
Men f-n vad jag har ont i ländryggen nu. Jag har en del svårigheter att ta stöd med vänster ben eftersom det smärtar då. Kanske borde jag parkera mig vid vedspisen eftersom jag har svårt att gå fram och tillbaka för att fylla på ved.
Egentligen är det meningen att jag ska rida i det andra stallet imorgon, men jag har flaggat för att jag kanske inte kommer. Det beror på hur jag mår i morgon.
