Blödig när det kommer till djur!?!

BobberiBoo

Trådstartare
Satt och tittade på programmet SOS Djur på Sjuan nu och jag har återigen insett att jag är alldeles för blödig när det kommer till djur!

Nu i slutet av programmet visade dem en avlivning av en häst och jag satt verkligen och stor tjöt i soffan för jag tyckte så synd om stackars lilla hästen och ägaren!

Samma sak med filmer av olika slag, exvis Black Beauty eller Hatchiko, jag gråter varenda gång men kan ändå inte sluta titta på dem..

Någon mer som brukar se på programmet och/eller liknande program och fäller en tår varje gång ett djur far illa??
 
Jag såg det också. Var tvungen att stänga av....

Men jag måste vara lite trög, för jag fattade inte varför den skulle avlivas överhuvudtaget och framför allt inte sådär plötsligt. Som jag fattade det så mådde hästen kalas bara den slapp arbetas och ansträngas för mycket. Den såg ut att vara i fin form och nöjd för övrigt. :confused: Men jag var ganska upprörd över hela programmet så jag medger att jag kan ha missat någon detalj.
 
Jag kan inte under några som helst omständigheter titta på filmer som handlar om djur som far illa. Lite bättre med typ Djursjukhuset eller liknande, men Djurambulansen tittade jag inte på. SOS Djur har jag inte sett, men då är det inget för mig.

Jag tar bort vänner på fb som delar filmer på plågade djur, typ från Kinas pälsindustri osv.
 
Jag såg det också. Var tvungen att stänga av....

Men jag måste vara lite trög, för jag fattade inte varför den skulle avlivas överhuvudtaget och framför allt inte sådär plötsligt. Som jag fattade det så mådde hästen kalas bara den slapp arbetas och ansträngas för mycket. Den såg ut att vara i fin form och nöjd för övrigt. :confused: Men jag var ganska upprörd över hela programmet så jag medger att jag kan ha missat någon detalj.


Hästen hade problem med luftvägarna och en sidan av luftvägen var brosket inte utveckalt som det skulle så en operation hade troligt inte förbättrat hästen. Den kunde helt enkelt inte få tillräckligt med luft när den anstängdes. Den kunde mycket riktigt inte ansträngas vid ridning/körning. Hästen har varit opererad för denna åkomma tidigare i livet. Ägaren kanske inte hade möjlighet att ha en stor häst gående som inte är ridbar. Då är det bäst att låta sin vän få somna in.
Med vänlig hälsning
Pudlan
 
Jag är likadan.. För flera år sedan gick det nått sånt där djursjukhus-program på Animal Planet. Och en kvinna var tvungen att avliva sin katt som var mycket sjuk. När hon satt vid buren och sade farväl bröt jag ihop och grät i 3 timmar.
 
Satt och tittade på programmet SOS Djur på Sjuan nu och jag har återigen insett att jag är alldeles för blödig när det kommer till djur!

Nu i slutet av programmet visade dem en avlivning av en häst och jag satt verkligen och stor tjöt i soffan för jag tyckte så synd om stackars lilla hästen och ägaren!

Samma sak med filmer av olika slag, exvis Black Beauty eller Hatchiko, jag gråter varenda gång men kan ändå inte sluta titta på dem..

Någon mer som brukar se på programmet och/eller liknande program och fäller en tår varje gång ett djur far illa??


Jag undviker att se filmer med djur, framför allt om jag vet att det kan bli lite sorgligt, det gör för ont i hjärtat helt enkelt :) Även om det är en "trevlig" film så sitter jag alltid och funderar på hur djuren egentligen har det och hur de mår på en inspelningsplats.

Jag gillar program som sos djur (jag tror det finns nått annat liknande program också) men ja, tårarna rinner mest helatiden oavsett om det är nåt bra eller tråkigt som händer. ;)
 
Hästen hade problem med luftvägarna och en sidan av luftvägen var brosket inte utveckalt som det skulle så en operation hade troligt inte förbättrat hästen. Den kunde helt enkelt inte få tillräckligt med luft när den anstängdes. Den kunde mycket riktigt inte ansträngas vid ridning/körning. Hästen har varit opererad för denna åkomma tidigare i livet. Ägaren kanske inte hade möjlighet att ha en stor häst gående som inte är ridbar. Då är det bäst att låta sin vän få somna in.
Med vänlig hälsning
Pudlan

Tack för förtydligandet. Jag hade missat att den redan hade opererats för samma åkomma. Då förstår jag lite bättre.
 
Så skönt att jag inte är ensam, min sambo tittar bara snett på mig och undrar vad i helskotta det är för fel på mig! :laugh: Tittade på nån film för ett tag sen om en liten hund som kom bort från sin familj på semestern, en sån där familjen-älskar-sin-hund-och-gör-allt-för-att-hitta-den-film där den själv försökte hitta hem medan familjen hyrde helikopter osv.. PÅ vägen fann den tre lodjursungar? som tappat bort mamma så hunden tog med sig ungarna och letade upp mamma lodjur och sen hittade den hem till hotellet där familjen väntade.. En riktigt slutet-bra-allting-bra- rulle men likförbannat satt jag och grät för det är ju så synd om hunden och dem små ungarna som råkar ut för en massa hemska saker på vägen :cry:

Jag är en riktig mes när det kommer till djur..

Jag har avlivat tre hundar i mitt liv, men nu den sista som hade fått cancer fick sambon åka med för jag kände att jag fixar inte det! Satt på jobbet och grät som en liten flicka hela dagen..
 
Tack för förtydligandet. Jag hade missat att den redan hade opererats för samma åkomma. Då förstår jag lite bättre.

Jag såg inte programmet. Men jag känner ägare och häst IOM att vi stått på samma ställe flera år.
Det här var inget beslut fattat av någon som väljer enkla utvägen för sig själv. Det fattades för hästens väl och ve, trots eget lidande.
Hon är en kämpe och ingen som lätt ger upp.

Hästen har tidigare opererats. Men op har misslyckats. Och man ansåg att det inte skulle gå att op igen.
Det var en häst på nära 180 med mycket energi. Att försöka sitta och rida lugna turer på den om den inte också regelbundet rastas rejält är inget många skulle våga testa. Det är nog inte så att alla skulle våga sitta upp ens då den var rastad.
Vi bor också i Stockholm. Här har oftast inte folk häst bara i hage. Det är för dyrt. Jag vet inte om folk skulle lyckas leda in och ut den heller om den inte hölls rastad.
Jag har för mig att hästen också hade allergiproblem och lite annan luddig historik som skulle försvåra att bara låta den gå på lösdrift tex.
Ägarinnan gjorde i mina ögon ett bra val för sin älskade väns skull. Trots att hon saknar honom fruktansvärt.
 
Till och med jag som jobbar inom djursjukvården och varit med och avlivat massor av hästar blir tårögd av det där. Men jag måste säga att veterinären skötte det hela väldigt bra, fint att se en veterinär som stöttar och är mänsklig, men ändå gör ett otroligt bra jobb som veterinär. Dock fick man kanske en lite snedvriden bild av hur det är/ser ut att avliva en häst medicinskt, även om jag förstår att man kanske inte vill visa den absoluta brutala bilden av hur det är i tv...
 
Till och med jag som jobbar inom djursjukvården och varit med och avlivat massor av hästar blir tårögd av det där. Men jag måste säga att veterinären skötte det hela väldigt bra, fint att se en veterinär som stöttar och är mänsklig, men ändå gör ett otroligt bra jobb som veterinär. Dock fick man kanske en lite snedvriden bild av hur det är/ser ut att avliva en häst medicinskt, även om jag förstår att man kanske inte vill visa den absoluta brutala bilden av hur det är i tv...

Vad menar du med den brutala bilden? Är det inte bara så att den får två sprutor som den sen säckar av, kankse får lite spasmer osv innan den somnar in?? Har aldrig sett när man avlivat häst så så det är en genuin undran!??
 
Vad menar du med den brutala bilden? Är det inte bara så att den får två sprutor som den sen säckar av, kankse får lite spasmer osv innan den somnar in?? Har aldrig sett när man avlivat häst så så det är en genuin undran!??

Det KAN absolut vara så. Men det är inte alltid det blir så stillsamt, alltså att den bara säckar ihop. Nu ska man inte måla fan på väggen men det händer rätt ofta att hästarna faller rätt brutalt, i och med att vi talar om hundratals kilon häst så är det inte alltid så "fint" att se om man inte är beredd på att det kan hända. För hästens del spelar det ingen roll, men just som hästägare så är det en tung bit att gå igenom. Men allt såg "korrekt" ut, man valde bara att inte visa vissa delar av det hela... Otroligt stark djurägare som tog ett väldigt förnuftigt beslut, finns inga tvivel om hur mkt hon tyckte om den där hästen!
 
Jag såg inte programmet. Men jag känner ägare och häst IOM att vi stått på samma ställe flera år.
Det här var inget beslut fattat av någon som väljer enkla utvägen för sig själv. Det fattades för hästens väl och ve, trots eget lidande.
Hon är en kämpe och ingen som lätt ger upp.

Hästen har tidigare opererats. Men op har misslyckats. Och man ansåg att det inte skulle gå att op igen.
Det var en häst på nära 180 med mycket energi. Att försöka sitta och rida lugna turer på den om den inte också regelbundet rastas rejält är inget många skulle våga testa. Det är nog inte så att alla skulle våga sitta upp ens då den var rastad.
Vi bor också i Stockholm. Här har oftast inte folk häst bara i hage. Det är för dyrt. Jag vet inte om folk skulle lyckas leda in och ut den heller om den inte hölls rastad.
Jag har för mig att hästen också hade allergiproblem och lite annan luddig historik som skulle försvåra att bara låta den gå på lösdrift tex.
Ägarinnan gjorde i mina ögon ett bra val för sin älskade väns skull. Trots att hon saknar honom fruktansvärt.

Tack för ett långt och förtydligande svar. Jag hoppas att jag i mitt första inlägg inte lät som att jag kritiserade ägarens beslut, jag var helt enkelt geniunt undrande eftersom jag missade några bitar av programmet (pallar inte djursjukhusprogram, det var maken som satt och kollade och jag lyssnade med ett halvt öra) och det lilla jag såg inte verkade så allvarligt att det motiverade avlivning. Därför frågade jag här.
 
Jag får inse att det var bra att jag inte blev veterinär, om jag inte skulle gråta ögonen ur mig varje gång jag skulle behöva avliva, så skulle jag iaf gråta ögonen ur mig när de stackars ägarna bryter ihop... Fyfan :cry:
 
Här är en till som satt i soffan och snyftade högt - redan vid delen när ägaren skulle ta en kaffe och fundera, eftersom jag själv har fått göra just det med en älskad häst (fast hon lever fortfarande...). Var helt förstörd när det kom till själva avlivningen.

Men: tycker ändå att det var bra att de tog med detta sorgliga slut på ett värdigt sätt, vissa program av det här slaget har bara med solskenshistorier där alla djur klarar sig eller möjligen en speaker som berättar att det slutade på ett annat sätt senare. Det är ändå en del av att vara djurägare, detta att ta plågsamma och svåra beslut för pälsklingens bästa. Cred för det.
 
Jag tycker att fler program borde ta upp det här med avlivning och visar hur det går till.. Visst vi är tyudligen en del som sitter och bölar i soffan, men jag kan tycka att det i vissa fall visar folk och barn hur det verkligen är att vara djurägare. Allt är inte solsken och underbara dagar utan ibland blir djuret sjukt och det måste avlivas för att inte må dåligt någo mer.
 
Tack för ett långt och förtydligande svar. Jag hoppas att jag i mitt första inlägg inte lät som att jag kritiserade ägarens beslut, jag var helt enkelt geniunt undrande eftersom jag missade några bitar av programmet (pallar inte djursjukhusprogram, det var maken som satt och kollade och jag lyssnade med ett halvt öra) och det lilla jag såg inte verkade så allvarligt att det motiverade avlivning. Därför frågade jag här.

Nej då! Iom att jag inte såg programmet vet jag inte vad som visats och hur man lagt fram allt. Så jag ville bara inte att det skulle riskera dra igång något kring det här iom att djurägaren i fråga verkligen satt djuret främst.
Buke kan bli lite väl elakt ibland. Så även om du bara undrade kan fler haka på med andra intentioner. Och det förtjänar inte den här djurägaren. :)
 
Jag tycker det är svår avvägning, jag är jätteblödig samtidigt så vill jag veta hemska saker som händer i världen för att kunna påverka. Men jag försöker att inte ta in för mycket på en gång för då kan det kännas som det bara finns hemskheter. Jag tycker djur och miljö organisationer har blivit bättre på att visa lyckade projekt och förbättringar istället för skräckpropaganda. Det fungerar bättre på mig, jag känner att lilla jag kan bidra och att det finns hopp i världen. Mycket handlar faktiskt om att sprida kunskap och att vi tänker och beter oss rätt när vi är på semester, tex inte rider på elefanter eller tar kort tillsammans med något drogat lejon. Men ibland kan jag bli riktigt neandertalare och störa mig på någon på bussen som sitter i en jacka med päls på. Det är 2015 och vi behöver inte bära päls! Nu kom jag kanske ifrån ämnet lite men jag blev så engagerad ;)
 
Tack för förtydligandet. Jag hade missat att den redan hade opererats för samma åkomma. Då förstår jag lite bättre.

Det är lätt att missa. Jag lyssnade nog mer för jag har en häst med en annan sorts luftvägsproblem. Och jag var mycket nära att få ta bort min häst för några veckor sedan. Men min häst är en Shetland som är sällskapshäst och ansträngs inte. Men ingen vet hur länge det fungerar. Och det är verkligen en mardröm för kvinnan i tv programmet.
Mvh
Pudlan
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp