Jag tänker att det är två helt skilda saker, kroppshets och vad hästar klarar av att bära, och att etiketten viktbärande främst är skadlig för hästar. Tumregeln numera är väl att hästar inte ska bära mer än 15-20% av sin egen kroppsvikt, dvs. ryttarvikt + utrustning får inte väga mer. Då förutsätter det att det är en häst som inte redan har egen övervikt att bära på. I tysk diskurs pratar man även om en rörbensindex som ytterligare ett sätt att räkna. Att kategoriskt kalla vissa hästar för viktbärande utan att ta hänsyn till de hur de specifika faktorerna faktiskt ser ut riskerar ju bara att utsätta dessa hästar för mer belastning än de borde.
Kroppshets är ett människokulturellt fenomen, hästhälsan och förutsättningarna för densamma måste utvärderas utan hänsyn till vad vi hade önskat oss tycker jag.
Det finns en del forskning om detta och vissa pilotstudier. Men något som man problematiserar även där är att skilja på vad en häst orkar, vad som påverkar hästen negativt i stunden, och vad som påverkar hästen negativt över en längre tid.
Jag tycker vi har ett ansvar att inte bara vifta bort de här frågorna med hänvisningar till vad arméns hästar behövde bära för så och så många år sen eller hur mycket diverse elitryttare väger. Utan försöka hålla oss uppdaterade kring vad modern forskning faktiskt säger. Om vi behöver anpassa oss får vi väl göra det.
@eventingmania Vem har pratat om onaturligt? Inte jag. Utan det vi diskuterar är ju vad hästar tar skada av.