Blandraser, friskare än renrasiga?

Sv: Blandraser, friskare än renrasiga?

Jag har en korsning tysk jaktterrier/border terrier. Hundarna har samma användningsområde, samma storlek, samma lynne och är nära släkt. Dock har BT försämrats i jakt, samtidigt som tysken då (1996) var lite väl vass.

En uppfödare av båda raserna bestämde sig för ett exprement (självklart kallas det tjkuvparning då SKK annars hade hängt som hökar över honom). Hans certade BT-tik parades med hans tyska CH-hane, i tikens sista kull. Båda hade tidigare haft kullar med friska bra valpar. Dock var BT:na lite för omotioverade till jakt och tyskarna tvärtom.

Resultatet blev en mycket bra, jämn kull som alla används aktivt till jakt av erfarna jägare.

Inga fler kullar avlades fram och han rådde alla att inte avla vidare. Ett experiment som lyckades, men hur många har det avelsmaterialet och intresset inom blandrasavlen??

//E
 
Sv: Blandraser, friskare än renrasiga?

Men det är ju ändå inte svar på det jag undrar, vad får man ut av en sådan blandning, som man inte kan få av en renrasig jämthund/gråhund? Om de nu är så lika?
 
Sv: Blandraser, friskare än renrasiga?

Överlag så är inte blandraser friskare än renrasiga hundar. De sjukdomar som drabbar renrasiga hundar är blandraser lika mottagliga för. Vad gäller sjukdomar som kommer av yttre påverkan eller liknande så finns ingen skillnad alls. Kennelhosta smittar en blandras lika mycket som en renrasig.

Däremot skiljer det sig lite vad gäller sjukdomar och defekter som är ärftliga. Man har i studier kunnat påvisa att första generationens blandraser ofta är friskare än sina renrasiga artfränder. Det beror på en utspädningseffekt av sjuka anlag. Jag ska förklara genom ett exempel. Labrador-rasen är behäftad med höftledsefel, HD, och har därför ett bekämpningsprogram mot den defekten. Defekten är ärftlig och därför ska endast hundar som är fria från HD gå i avel. Vi kan säga att frisk labrador har genuppsättningen aa. En labrador som bär på anlag för HD, men som inte själv har utvecklat defekten har generna Aa. En Labrador med HD har då generna AA. Det krävs alltså två sjuka gener för att hunden ska få HD.

Parar man då två hundar som båda har aa så finns liten eller ingen risk för HD. Parar man aa med Aa är risken för HD större. Att para två AA är rent dumt för avkommorna kan då bara få genuppsättningen AA och löper då stor risk att få HD.

Säg då att vi tar en Labrador som har Aa. Den har inte själv HD och verkar frisk. Vi parar den med cavalier som saknar HD-fel men som istället har ett ärftligt hjärtfel. En frisk cavalier har generna bb, en med anlag har Bb och en sjuk har BB. Vår cavailer i exemplet har Bb. Den har alltså en sjuk gen men är frisk själv.
Tittar man då på avkommorna så kan de aldrig få vare sig HD eller hjärtsjukdomen. Det krävs ju två sjuka anlag för att utveckla ett fel. Eftersom raserna inte har samma rasbundna defekter kommer korsningsavkommorna att bli friska. Avkommorna får ju genuppsättningen AaBb, Aabb, aaBb osv.

Det är detta som kallas utspädningseffekten, men som du ser så fungerar det bara så länge de raser man korsar inte delar samma ärftliga sjukdomar. Korsar man labrador och Schäfer så får man inte denna positiva effekt vad gäller HD eftersom båda raserna dras med det. Det går inte att korsningsavla bort defekter på det viset.

Nu är inte arvsgången för HD så enkel som i mitt exempel, men jag hoppas du förstår principen. Detta gäller dock bara för första generationens blandraser. Korsar man två blandisar så försvinner denna positiva effekt. De sjuka anlagen kommer igen och slår ofta igenom. Avkommor efter två korsningar blir ofta sämre än sina föräldrar och renrasiga artfränder. Jag skulle kunna förklara det genetisk också, men det blir så långt då.

Att blandraser är friskare än renraser är alltså delvis sant, men bara om vissa villkor är uppfyllda.
 
Sv: Blandraser, friskare än renrasiga?

För att svara på din fråga om anlagen är det just så med dominant och rescessivt att i första generation märks oftast ingenting, det mesta "försvann". Men i andra generation kommer allt möjligt fram då två rescessiva anlag som båda hundarna bar på blir till synligt på vissa valpar, osv osv...

//E
 
Sv: Blandraser, friskare än renrasiga?

Hade folk samma intresse och samma kunskap kanske det skulle finnas en helt annan attityd mot blandrasavel. :confused:

Som det är nu tycker jag de flesta "blandisannonser" luktar snabba pengar och väldigt lite ansvar för sina valpar.

Och väldigt mycket okunskap.
 
Sv: Blandraser, friskare än renrasiga?

Toudi skrev:
Hej hej.. vet inte om det finns någon statestik, men jag vet att i många fall är de så att blandraser ofta är friskare, men det är något som dom "renrassnobbiga" Inte vill svälja då dom tycker att renrasigt övervinner allt.

Det är så olika vilka man frågar, ja vet att flera veterinärer anser att blandraser är friskare än renrasiga hundar, många säger att det är en myt men det stämmer inte riktigt för i många fall är de faktiskt så att blandraser är relativt friskare än renrasigt. :)

Exakt hur vet du det?
Jag vet, för jag kan genetiken som ligger bakom men det gör garanterat inte du.
 
Sv: Blandraser, friskare än renrasiga?

Jomen precis. Fast det är svårt att förklara för folk skillnaden på min blandis och på deras...

Det är inte ofta jägare avlar vidare på blandisar, de flesta vet nog inte varför, men de gör bara inte det...

//E
 
Sv: Blandraser, friskare än renrasiga?

lady_vip skrev:
Jag har en korsning tysk jaktterrier/border terrier. Hundarna har samma användningsområde, samma storlek, samma lynne och är nära släkt. Dock har BT försämrats i jakt, samtidigt som tysken då (1996) var lite väl vass.

En uppfödare av båda raserna bestämde sig för ett exprement (självklart kallas det tjkuvparning då SKK annars hade hängt som hökar över honom). Hans certade BT-tik parades med hans tyska CH-hane, i tikens sista kull. Båda hade tidigare haft kullar med friska bra valpar. Dock var BT:na lite för omotioverade till jakt och tyskarna tvärtom.

Resultatet blev en mycket bra, jämn kull som alla används aktivt till jakt av erfarna jägare.

Inga fler kullar avlades fram och han rådde alla att inte avla vidare. Ett experiment som lyckades, men hur många har det avelsmaterialet och intresset inom blandrasavlen??

//E

nej tyvär är det ju så att de hundar som används i blandras aveln inte borde vara i avel egentligen, samma sak med hästar många gånger...

Men det kanske vore av intresse att det fanns fler SERIÖSA som vill avla blandraser med ett genomtänkt MÅL?!
 
Sv: Blandraser, friskare än renrasiga?

Alltså, för att blandraser ska kunna bli friska(re) krävs en ganska stor kunskap och mycket eftertänksamhet. Och hur många blandrasförespråkare/blandrasuppfödare sitter på det.
 
Sv: Blandraser, friskare än renrasiga?

Jämthund och gråhund blir säkert inte någon "dålig" blandning, då raserna är lika och ur samma rasgrupp.
På samma sätt som jag inte tror att t.ex. hamiltonstövare+finsk stövare, chow chow+eurasier, labrador+golden osv behöver vara någon KATASTROFAL kombination.

Utan felet ligger i att uppfödarna föder upp hundar utan någon vidare koll eller mål med aveln.
Att korsa dobermann+rottweiler kan bli katastrofalt trots att det är två bruksraser. Eller ta bara schäfer+rottweiler, som är så vanlig och populär. Hur lyckat är det?:crazy:

Om man har två snarlika raser - varför blanda? Vad har man för mål med det överhuvudtaget? :confused:
 
Sv: Blandraser, friskare än renrasiga?

Men man kan ju också förstärka renrasaveln och jobba på den i stället.
Själv vill jag inte ha fler kanonhundar som jag inte kan meritera på pappret...
Som sagt, min hund var bara ett experiment, han gick tillbaka till sin renrasavel sen.

//E
 
Sv: Blandraser, friskare än renrasiga?

Men det jag kanske vill komma fram till är att renrasiga kanske inte är så friska som de borde vara?! jag kan ha fel, detta är bara en tanke jag har och inget som jag vet är rätt eller fel...

Här måste jag tyvärr hålla med dig. Många raser är alldeles för sjuka i dagsläget. Det beror ofta på att man inte varit tillräcklig noggrann då man valt avelsmaterial. Alltför många kan inte se på sin tik eller hane med kritiska ögon. Jag ger också alla dessa utställningar en släng av sleven för är det något som kan förstöra en ras så är det utställningar. Man premierar exteriör som är allt annat än ändamålsenlig och struntar i att hundarna har klåda både högt och lågt.

Om folk hade högre krav på sina avelsdjur och tänkte till lite så skulle alla hundar utav alla raser bli friskare.
 
Sv: Blandraser, friskare än renrasiga?

karlsson skrev:
Om man har två snarlika raser - varför blanda? Vad har man för mål med det överhuvudtaget? :confused:

Det är precis det jag också undrar. Och att dessutom kalla det "ordentigt genomtänkt" avel, det förstår jag inte rikigt.
 
Sv: Blandraser, friskare än renrasiga?

Där håller jag inte med dig. Nya användningsområden är det som skapar nya raser och för att få fram dessa raser så måste vi korsa. Det kan också vara så att de raser som finns inte fungerar optimalt till sitt arbete längre om man ser större nytta med att kombinera två raser än att utveckla de var för sig. Jaktfolket sysslar med sådant och även draghundsfolket. Alaskan Husky är ett exempel på sådan avel och den verkar bli rätt lyckad.

Naturligtvis är det inte lätt och det tar tid innan avkommorna blir homogena. Att avla på det viset är mycket svårare än att avla rasrent. De avkommor som inte blir vad man väntat sig kan man avliva eller placera ut hos vettigt folk. Enklast är dock att avliva.
 
Sv: Blandraser, friskare än renrasiga?

bananabambi skrev:
Men det är ju ändå inte svar på det jag undrar, vad får man ut av en sådan blandning, som man inte kan få av en renrasig jämthund/gråhund? Om de nu är så lika?

Då förstod jag mer vad du var ute efter... och jag har inget bra svar på den frågan... man kan ju få en frisk och fin renrasig också...

jag är inte så kunnig inom hundavel, utan mer nyfiken i nuläget...
 
Sv: Blandraser, friskare än renrasiga?

Tycker detta var ett bra svar på mina frågor!

Fast det finns en liten sak som jag tänkte lite på. Om man blandar flera raser varför skulle risken bli större för rassjukdommar? rassjukdommarna komer väl oftast fram om samma ras används. Detta borde ha att göra med dominanta och reccesiva anlag. Och därför så borde de bli så att renrasiga har lättare att drabbas av rassjukdomar än blandraser eftersom de reccesiva anlagen är vanligare inom en och samma ras, kan ha fel?!

Lite luddigt, men du kanske förstår?

Du tänker helt rätt. Det krävs ju som sagt två sjuka anlag för att utveckla en defekt och de är som sagt recessiva. Det är också sant att risken är större att hundar av samma ras bär på samma recessiva anlag. Dock delar många raser samma defekter. Det är där det inte spelar någon roll om man korsar.

Det tokigaste man kan göra är att korsa exempelvis Labbe/Schäfer med ännu en Schäfer eller Labbe eller en korsning därav. Då bäddar man för att få dubbla uppsättningar sjuka gener. Vill man slippa denna risk ska man korsa en korsning med ännu en ny ras som inte delar samma defekt. Då uppkommer dock andra risker och negativa effekter.
 
Sv: Blandraser, friskare än renrasiga?

Inte så många tyvärr. De har bara hört att blandraser är friskare och avlar då glatt på utan att förstå något om genetiken som ligger bakom.
 
Sv: Blandraser, friskare än renrasiga?

Men jag har aldrig skrivit att jag är emot utveckling av raser (där tillhörande korsningar för att främja utveckling/egenskaper av olika användningsområden är nödvändiga)

(Nu vet jag heller inte vilket inlägg du svarade mig på, kanske har jag missuppfattat dig)

Kunde blandrasaveln ske på ovan nämnda sätt så skulle ju attityden vara en helt annan, men i dagslägeg är det väl en ganska liten mängd av alla blandrasförespråkare som besitter alla de nödvändiga kunskaperna. Eller så arbetar alla de sistnämnda i det tysta, för de man hör och ser ifrån är ju de oseriösa.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp