Ja, det fanns på 70-talet både Trollhätteglass och en massa annat. Innan dess var det ett glasskrig på 50-60 talet.
Det enda som finns kvar av Trollhätteglass i GB är tydligen 88:an medan deras glassbåt gjordes av Siaglass som då var underleverantör tydligen och behöll den. (vilket även förklarar hur det kommer sig att mamma sommarjobbade på GB o tog ordrar på glasstårtor som då levererades med ilbud -iom att många inte hade frys. Iom att hon bodde någon mil från Trollhättan. GB ägdes av mjölbolaget och de hade tydligen ost också på fabriken.).
Men tänkte mer på mina upplevelser. Har verkligen funderat på den grejen i många herrans år, jag lade verkligen då märke till när det hände och var fascinerad men visste inte riktigt vad det kunde bero på. Eller det fanns mer som jag lade märke till på glassmarknaden
(glass är gott
) Så GB var helt dominant i Mälardalen, enstaka Sia fanns i Skåne och var man i Europa fick man intressanta andra glassorter. Sedan hände något under 90-talet, GB började sjunka undan i Sverige, men om man reste i Europa fanns bara äckliga Magnum och andra av de mer trista GB glassarna att köpa. Den enda glass som är kvar som smakar så som GB glassar smakade förut är 88:an och Gammeldags gräddglass vanilj i papperspaket. (som de försökt ändra men det blev protester) till och med GB Sandwich har fått den äckliga smörsmaken på själva glassen på senare år.
Men många älskar den äckliga Magnumsmaken som smittat alla de andra glassarna senaste 10-20 åren.
Men nu tror jag att jag vet vad som hände, Unilever blev helägare, och tog väl in Magnum eller utvecklade den, spred den över Europa och slog ut alla andra sorter som var lokala så snabbt de kunde. Den var som ny känd för sin "gräddiga" smak, vilket var helt uppochned eftersom just grädden inte har Magnumgräddig smak utan ger en mer vattnig känsla.