Jag har en valack som är 19 år gammal och som har börjat bete sig märkligt. Han har problem med tarminflammationer så motion är väldigt viktigt för att hålla igång hans mage. Ibland när jag har bråttom eller inte känner för att rida så leker vi i paddocken eller longerar. Det var här som jag först märkte att något var annorlunda. Han blev rädd för sin egen skugga, försökte hoppa över min skugga och tvärnitade från galopp ett flertal gånger för till synes ingenting, möjligen en grop i snön. Då snackar jag tvärnit som om han plötsligt upptäckte ett stup framför sig. Han har även sprängt tråden till paddocken ett par gånger. Inte i hagen, den vet han liksom att den alltid är stängd men i paddocken är det eltråd för ingången och resten är trästaket. Han visade inga tecken på att överhuvudtaget "titta" utan galopperade bara rakt igenom.
Han har även blivit väldigt "harig" och reagerar starkt på förmål på marken som han inte känner igen. Min medryttare har också noterat att vid ridning i starkt solsken så kastar han sig om han upptäcker sin skugga. Han blåser och fnyser nu när man går igenom ingången till paddocken och man får övertala honom, han är väldigt spänd när det är mörkt ute, tex när man går utanför stallet i mörker. Jag har inte fäst någon stor vikt vid detta utan tänkte att han börjar bli äldre och att det kanske är naturligt att han ser lite sämre, särskilt i mörker. Men så åkte vi på hoppträning....
Själva hoppningen gick bra, han hoppade fint och rörde inte en bom och verkade inte ha problem med taxeringen MEN så började han tvärnita MELLAN hindren. Det började med att vi hoppade ett litet räcke, landar och han tar ett galoppsprång för att sedan slå på en tvärnit så att jag flög som en vante. Jag själv hann inte riktigt begripa vad som hände men tränaren beskrev det som att det var som om han reagerade på en grop i underlaget och tvärnitade. Jag hoppar upp igen och rider an igen och han gör samma sak men då är jag beredd och hinner parera.
Sen fortsätter vi i galopp ner till kortsidan och då gör han samma sak igen, dock utan att jag ramlar av. Vid det här laget blev jag (tyvärr ) lite arg och fortsätter med en MYCKET upprätt sits och stadig skänkel. Han gör samma sak på långsidan vid en fläck där underlaget är tillplattat av en bom och så fortsätter han i frisk galopp med försök att slänga sig för skuggor och gropar.
Vi provar en sista gång på hinder för att försöka avsluta positivt. Han bjuder friskt mot ett litet hinder men det är som om han får syn på något i sista sekunden och tvärstannar igen så att jag åker av igen, denna gången riktigt hårt. Nu börjar det bli otäckt. Till saken hör att jag har haft den här hästen i 10 år och har hoppat mycket med honom och han har alltid varit en klippa. Jag har aldrig känt mig otrygg men nu kändes det rent utav farligt att försöka hoppa. Det var riktigt obehagligt att rida och veta att han närsomhelst, utan synbar anledning, kan sätta sig på rumpan och stanna.
Det är som om hans synfält är rubbat eller något liknande. Jag känner honom så otroligt väl och under våra år tillsammans har han såväl varit i toppform som konvalescent efter bukop och så här har det ALDRIG varit. Inget i hans foderstat, rutiner eller stallmiljö har heller förändrats under de senaste åren.
Vad kan det vara? Kan det vara synen som är påverkad? Kan kanske tillägga att han medicinerar med kortison under vintrarna (nu sedan sept). Såg i Fass att det på människor ge biverkan i form av glaukom (men det var ovanligt..).
Jag överväger starkt veterinärkontakt efter helgen...
Han har även blivit väldigt "harig" och reagerar starkt på förmål på marken som han inte känner igen. Min medryttare har också noterat att vid ridning i starkt solsken så kastar han sig om han upptäcker sin skugga. Han blåser och fnyser nu när man går igenom ingången till paddocken och man får övertala honom, han är väldigt spänd när det är mörkt ute, tex när man går utanför stallet i mörker. Jag har inte fäst någon stor vikt vid detta utan tänkte att han börjar bli äldre och att det kanske är naturligt att han ser lite sämre, särskilt i mörker. Men så åkte vi på hoppträning....
Själva hoppningen gick bra, han hoppade fint och rörde inte en bom och verkade inte ha problem med taxeringen MEN så började han tvärnita MELLAN hindren. Det började med att vi hoppade ett litet räcke, landar och han tar ett galoppsprång för att sedan slå på en tvärnit så att jag flög som en vante. Jag själv hann inte riktigt begripa vad som hände men tränaren beskrev det som att det var som om han reagerade på en grop i underlaget och tvärnitade. Jag hoppar upp igen och rider an igen och han gör samma sak men då är jag beredd och hinner parera.
Sen fortsätter vi i galopp ner till kortsidan och då gör han samma sak igen, dock utan att jag ramlar av. Vid det här laget blev jag (tyvärr ) lite arg och fortsätter med en MYCKET upprätt sits och stadig skänkel. Han gör samma sak på långsidan vid en fläck där underlaget är tillplattat av en bom och så fortsätter han i frisk galopp med försök att slänga sig för skuggor och gropar.
Vi provar en sista gång på hinder för att försöka avsluta positivt. Han bjuder friskt mot ett litet hinder men det är som om han får syn på något i sista sekunden och tvärstannar igen så att jag åker av igen, denna gången riktigt hårt. Nu börjar det bli otäckt. Till saken hör att jag har haft den här hästen i 10 år och har hoppat mycket med honom och han har alltid varit en klippa. Jag har aldrig känt mig otrygg men nu kändes det rent utav farligt att försöka hoppa. Det var riktigt obehagligt att rida och veta att han närsomhelst, utan synbar anledning, kan sätta sig på rumpan och stanna.
Det är som om hans synfält är rubbat eller något liknande. Jag känner honom så otroligt väl och under våra år tillsammans har han såväl varit i toppform som konvalescent efter bukop och så här har det ALDRIG varit. Inget i hans foderstat, rutiner eller stallmiljö har heller förändrats under de senaste åren.
Vad kan det vara? Kan det vara synen som är påverkad? Kan kanske tillägga att han medicinerar med kortison under vintrarna (nu sedan sept). Såg i Fass att det på människor ge biverkan i form av glaukom (men det var ovanligt..).
Jag överväger starkt veterinärkontakt efter helgen...