Skärp till er, hästfolk, och uppför er som hyggligt folk!
Är en nybliven hästägare, fjording. Har som barn och ungdom sysslat mycket med häst och haft två egna. Slutade dock i tonåren eftersom jag var så less på alla ogina småelaka missundsamma pikande tjejer. Har nu som vuxen kommit tillbaka tack vare en intresserad dotter. Och till min besvikelse möter jag på precis samma typer av människor. Hur kan det vara så att så många skitstövlar dras till hästvärlden? Eller är det bara så att tjejer är så överlag när vi kommer samman utan killar som balanserar upp? Ingenting verkar ha förändrats. Ett exempel bland hur många som helst: gick till fots med min dotter som red på vår nya fina fjording till ortens ridhus. Ville bekanta oss lite med området, klubben o dyl. Där var inte så mycket rörelse men ett par tjejer fanns där med sina fina små hopponnies. Vi gick fram i med stora leenden och hälsade. Möttes av mycket nedvärderande blickar som sa mer än tusen ord. Och så red de iväg så vi fick inte ens en chans att bekanta oss...
Har en fot inne i såväl orienterings- som ishockeyvärlden och kan konstatera att det råder inte alls samma tråkiga attityder där.
Vad är det för fel på oss hästfolk och varför kan vi inte helt enkelt vara mer toleranta och schyssta mot varandra (generellt sett alltså, finns förstås undantag). För djuren vi håller på med är ju helt underbara.
Är en nybliven hästägare, fjording. Har som barn och ungdom sysslat mycket med häst och haft två egna. Slutade dock i tonåren eftersom jag var så less på alla ogina småelaka missundsamma pikande tjejer. Har nu som vuxen kommit tillbaka tack vare en intresserad dotter. Och till min besvikelse möter jag på precis samma typer av människor. Hur kan det vara så att så många skitstövlar dras till hästvärlden? Eller är det bara så att tjejer är så överlag när vi kommer samman utan killar som balanserar upp? Ingenting verkar ha förändrats. Ett exempel bland hur många som helst: gick till fots med min dotter som red på vår nya fina fjording till ortens ridhus. Ville bekanta oss lite med området, klubben o dyl. Där var inte så mycket rörelse men ett par tjejer fanns där med sina fina små hopponnies. Vi gick fram i med stora leenden och hälsade. Möttes av mycket nedvärderande blickar som sa mer än tusen ord. Och så red de iväg så vi fick inte ens en chans att bekanta oss...
Har en fot inne i såväl orienterings- som ishockeyvärlden och kan konstatera att det råder inte alls samma tråkiga attityder där.
Vad är det för fel på oss hästfolk och varför kan vi inte helt enkelt vara mer toleranta och schyssta mot varandra (generellt sett alltså, finns förstås undantag). För djuren vi håller på med är ju helt underbara.