Barn o döden

Status
Stängd för vidare inlägg.

marieka

Trådstartare
Jag har tyvärr varit tvungen att avliva 2 av mina katter, en av ålder o sjukdom och en som blev påkörd. Till "snartfyraåringen" har jag förklarat som det är. Katterna är döda och nu är dem uppe i katthimmlen och busar med alla sina kompisar. Vi brukar titta på kort på katterna och fantisera om vad dem gör. Snart blir det ev. aktuellt med avlivning av tredje katten :cry: pga. av att hon kissar överallt dessutom skiter hon utanför lådan :(
OM det blir avlivning så är jag osäker om jag ska säga att hon är död eller köra klassikern "hon bor ute hos en tant på landet". Men jag tycker det känns fel att säga så. Dessutom lär han märka att jag blir ledsen.
Undra om han kommer ta det här lika bra. Siri får ju vara o leka med Göran och Torsten i himlen.
Usch, jag blir ledsen bara jag tänker på det.

HUr pratar ni om döden med era barn? Pratar ni om det alls?
 
Sv: Barn o döden

För oss har det blivit ganska naturligt att prata om döden och de som är döda. Mycket för att Elin nu snart 2,5 har hunnit med 3 begravningar redan av närstående personer... Vi hälsar på hos farfar, dvs hans grav och det är inget konstigt, han är i himmeln och där är även, morfar (som dog betydligt mycket tidigare) gammelmormor och Annica. Hon har ett litet album med kort som hon ofta tittar i och vi pratar om de som är på bild.
Hon har varit med och sett döda rådjur och varit med när vi har styckat utan att bry sig nämnvärt. Jag tror att det är bra om man kan prata om döden på ett natruligt sätt och självklart måste man få bli ledsen men inte ljuga och säga att de är någon annanstans, rätt var det är så är det någon som försäger sig och då kan det bli katasrof.
 
Sv: Barn o döden

Jag har alltid pratat med mina barn om döden. Varför inte ? Det är ju fullkomligt naturligt och jag tror att mycket av ångesten ungarna har är för att de VET att man undanhåller dem information - men kan inte adresserade vad det är.
 
Sv: Barn o döden

oj, det var många begravningar. :(
Jag fortsätter nog på det ärliga spåret. Då kanske det blir lättare att prata om det när nån människa i vår närhet dör. Det kommer ju tyvärr hända någongång.
 
Sv: Barn o döden

Jag säger som det är - att dom är döda, det vill säga borta och att det betyder att man aldrig får träffa dom mer. Sen pratar vi gärna om dom som är borta - både djur o människor - trots att jag då ofelbart börjar gråta.

Jag brukar nog säga att jag tror att dom nu har det bra och att det kanske finns en plats där alla döda finns - min version av ett djurhimmelrike - en stor grön kuperad hage utan staket o ett hus för alla som vill vara inne ibland.
Jag är ju inte direkt inne på religion men jag vill gärna tro att det finns något efter detta och ser inget fel i att brnen tror det också så länge man förklarar att det är som man tror o hoppas.
 
Sv: Barn o döden

Om barnet klarat att förstå döden redan så skulle jag säga som det var.
Vad ska man säga om barnet vill fara å hälsa på katten?
Jag har kompisar som fått veta i vuxen ålder att deras djur inte alls får till en snäll tant på landet å de var faktiskt riktigt förbannade å ledsna att deras föräldrar lurat dem.

Jag har alltid fått veta vilka som dött när jag var liten å på det viset behöver man inte börja förklara sånt sen, det kan vara mer komplicerat.Man kan ju linda in det med att dom är i himlen(det tror ju till å med vuxna på :smirk: )
 
Sv: Barn o döden

När jag var liten och min katt dog, sa min pappa att han "gått till lagårn". Sen var det inget mer med förrän ett år senare när han skulle på begravning och tyckte jag var stor nog att tala om döden med. Min kommentar vara bara "jaha, har han också gått till lagårn?" :smirk:
Barn är inte så lättlurade som man många gånger tror. Jag var nog runt 4 år tror jag!
 
Sv: Barn o döden

Jag stod inför samma fundering i somras, när jag lät avliva en av våra katter. VAD skulle jag säja till Selma?
Jag har själv lite svårt för det här med döden, så hittills har jag bara berättat att "katla bor inte hos oss längre".
Kanske hade det varit lättare att förklara om det händer en olycka, så att djuret dör.
Sålda hästar har ju också försvunnit, och DET har jag ärligt berättat att hästen ifråga bor hos **.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Gravid - 1år Jag känner inte att jag tycker om mitt barn längre. Hur överlever man det? Jag älskar honom och skulle offra livet för honom när som om...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
25 848
Senast: Amk
·
Katthälsa Nån som har lust att hjälpa till att förklara min katts beteende? Jag förstår mig verkligen inte på honom - och även om jag är jätteglad...
Svar
10
· Visningar
2 453
Senast: cewe
·
Katthälsa Jag har ett problem nu som jag undrar hur ni skulle resonera med. Jag har två katter som vi kan kalla den vita och den svarta. De har...
Svar
14
· Visningar
3 987
Senast: Mula
·
Övr. Hund Ett av mina första inlägg här på hunddelen av älskade Buke :) Har i dagarna blivit erbjuden av min sambos arbetskamrat att ta över...
Svar
13
· Visningar
4 125

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp