Barn, ett hinder?

[ecssory]

Sv: Barn, ett hinder?

"Det jag är nyfiken på är vad som får dig in på barnsidan"

Därför att jag är nyfiken på "er" värld också!
En del frågor känns dessutom inte som enbart riktade till de "med" barn.

Jag är ganska nyfiken på det mesta runt omkring mig fast jag själv kanske inte har något djuplodat intresse!

Har tom varit deltagare på ett islamiskt forum under ½år av nyfikenhet men som sagt inget brinnande intresse!
När jag i all välmening gav en kvinnlig medlem äkta skandinaviskt råd på hur man tacklar en man av den värsta sorten så blev jag avstängd pga "uppvigling, och anstiftan till hot och förvirring inom religionen"!
RED (män) tackade för mitt visade intresse men att islams kvinnor inte behövde svagsinta råd från en kuffaar !

Hur som haver - är bara nyfiken och tänker inte försöka omvända någon till att sälja sina barn !

 

[Stollan]

Sv: Barn, ett hinder?

Allt som hindrar en från att göra det man själv vill för stunden är ett hinder.
Det kan vara barn, det kan vara skola, det kan vara jobb, det kan vara livskamrat osv.
Det beror ju faktiskt på vad man som person anser vara viktigt och finns det någon människa som aldrig behöver prioritera alls och skulle det verkligen göra en lycklig om man slapp prioritera alls?

Om man anser att barn inte passar i ens liv så är det ju klokt att låta bli att skaffa barn, om man anser att en livskamrat inte passar i ens liv så gör man klok i att låta bli att skaffa en. Sedan kan man ju fråga sig varför man inte vill. Är det rädslor som styr så kanske man bör arbeta sig igenom dom känslorna, är det bara att det känns som att man just då inte har behov av det så finns det väl inget att snacka om utan då anser jag att man lever på det sätt som passar just dig som person.
Sedan är man väl inte sämre än att man kan ångra sig.

Så visst kan barn vara ett hinder som så mycket annat. Det är personens känslor i fråga som avgör om det är ett hinder eller ej.
Jag skulle ljuga om jag sa att barn inte kosta pengar eller tar tid men för mig är det värt det hundra gånger om minst så för mig är barn inget hinder. Det innebär inte per automatik att jag anser att alla andra skall tycka så.

 

[Sjalen]

Sv: Barn, ett hinder?

Fast det är ju ganska omöjligt att veta innan hur det kommer att bli!
Vår dotter hade kolik, det är ingen i min bekantskapskrets som har ett barn som haft det!

Och en av mina vänner har precis fått inse att hennes sexåring inte kan bo kvar hemma, han är en fara för sej själv och andra pga ett handikapp (som jag inte tänker gå in på här) och hon kan ärligt säga att han har hindrat henne i hennes liv!
Och hon älskar inte honom mindre för det! Vad hennes andra barn tycker vet jag inte men dom har alltid och då menar jag ALLTID fått stå tillbaka för sin bror! Fast det är klart, dom vet ju inget annat!

Hon är ganska avis på mej som aldrig haft problem med att ta med dottern någonstans! Det har hon inte kunnat göra och det är inte rätt att racka ner på henne för att hon kan tycka att barn kan vara ett hinder!

Man ska inte vara så kvick på att döma!

Men kolik varar ju bara de första få månaderna (även om det är ett helsike när det gör det). Diskussionen här handlar ju mer om barn i livet generellt - att ha ansvar för någon i 18 år.

Förövrigt tycker jag inte heller att man kan jämföra gravt handikappade barn med friska vad gäller livsstilar. Vi diskuterar väl under "normala förutsättningar" här. Att ha ett handikappat barn ställer ju allt möjligt i livet på ända och är ju faktiskt inget man räknar med när man bestämmer sig för att man vill få barn även om man såklart älskar dem lika mycket.

 

[Mim]

Sv: Barn, ett hinder?

Det är ju just det jag menar!

Men det jag svarade på var ju påståendet om att 'om man tycker barn är ett hinder så ska man inte skaffa några', det är ju som sagt omöjligt att veta och min poäng är att man inte vet innan om ett barn "blir ett hinder"!!