Sv: "Barfotautredningen"
*lite halvt knapplån*
Fast eftersom vi har hästen på relativt begränsade ytor så MÅSTE vi ju ibland ingripa, även om man har vildhästapproach.
I det vilda (eller nästintill vilda, tex Camargue eller Mustanger i USA) så har de så pass stora ytor att hamnar två hästar ihop som inte kommer överens (kanske en hingst med sto-vädring och en valack, som vid annan tidpunkt på året är en vän) så har de möjlighet att gå iväg, det leder alltså inte till några jättestora olyckor, om det inte är en kamp som båda hästar gått in i (två hingstar som vill ta över varandras ston tex). När vi har dem i hagar (kanske ibland inte ens räcker med 10-20 ha stora) så är det så pass begränsad yta att den underlägsna hästen inte kan gå undan så mycket att den överlägsna hästen blir nöjd, och då sker det olyckor.
Särar man inte på hästarna i detta läge så står man nog där snart med en häst mindre.
Däremot släppa ihop hästar som gör upp om rangen, men som inte går in för att döda varandra, där kan man ju ibland bara göra hästarna en otjänst. Sen får man ju se till omständigheterna också. Eftersom vi har hästen tam så kanske vi tränar den. När man släpper ihop hästar som gör upp om rang ganska hårt sliter det ganska mycket på deras kroppar och kan ju göra att hästen måste vila rätt länge och det försenar träning etc. Men då kanske inte lösningen är att ha hästen själv, utan att ha den med hästar den fungerar ihop med.
/Karin, som har hästen barfota på lösdrift (dessutom har han gått VILD, nästintill utan mänsklig kontakt sina första 3-3½ år i livet i Camargue), men tränar honom och måste därför ibland göra vissa begränsningar för honom.
*lite halvt knapplån*
Fast eftersom vi har hästen på relativt begränsade ytor så MÅSTE vi ju ibland ingripa, även om man har vildhästapproach.
I det vilda (eller nästintill vilda, tex Camargue eller Mustanger i USA) så har de så pass stora ytor att hamnar två hästar ihop som inte kommer överens (kanske en hingst med sto-vädring och en valack, som vid annan tidpunkt på året är en vän) så har de möjlighet att gå iväg, det leder alltså inte till några jättestora olyckor, om det inte är en kamp som båda hästar gått in i (två hingstar som vill ta över varandras ston tex). När vi har dem i hagar (kanske ibland inte ens räcker med 10-20 ha stora) så är det så pass begränsad yta att den underlägsna hästen inte kan gå undan så mycket att den överlägsna hästen blir nöjd, och då sker det olyckor.
Särar man inte på hästarna i detta läge så står man nog där snart med en häst mindre.
Däremot släppa ihop hästar som gör upp om rangen, men som inte går in för att döda varandra, där kan man ju ibland bara göra hästarna en otjänst. Sen får man ju se till omständigheterna också. Eftersom vi har hästen tam så kanske vi tränar den. När man släpper ihop hästar som gör upp om rang ganska hårt sliter det ganska mycket på deras kroppar och kan ju göra att hästen måste vila rätt länge och det försenar träning etc. Men då kanske inte lösningen är att ha hästen själv, utan att ha den med hästar den fungerar ihop med.
/Karin, som har hästen barfota på lösdrift (dessutom har han gått VILD, nästintill utan mänsklig kontakt sina första 3-3½ år i livet i Camargue), men tränar honom och måste därför ibland göra vissa begränsningar för honom.