O
OlleAtlas
Nu hoppas jag att jag lägger denna tråden rätt, att den inte ska ligga i barfotatråden.
Jag skodde av min häst i mars och allt har gått bra, förutom lite ömhet på grusväg. Men så helt plötsligt blev han märklig i gången: stapplade som en liten farbror, snubblade med ena frambenet osv. Jag, och alla i stallet, var totalt fokuserade på det barfota. Var helt beredd att sko på igen. Det här höll på i över en månad.
Så kom en equiterapeut ut och behandlade en annan häst i stallet och jag bad henne titta på min häst, när hon ändå var där.
Inte var det hovarna som var problemet. Han var låst i bogen och i korset och har troligen sträckt sig rejält. Han brukar leka ganska häftigt med en unghingst som gått i flocken, han kan ha halkat eller vad som helst. Eller ömmat lite, stelnat till och låst sig. Jag vet inte vad som har hänt.
Det jag vill säga är att det är lätt hänt att fokusera på fel grej. Jag har hela tiden varit så noga och inställd på hovarna och problem som skulle kunna uppstå av att vi skott av, att jag missat resten av kroppen. Nu bygger vi så sakteligt upp oss igen, och pålle lufsar på med stora glada kliv som förr. Jag skäms för att jag inte förstod tidigare, utan bara stirrade på hans hovar som börjar bli hur fina som helst.
OA
Jag skodde av min häst i mars och allt har gått bra, förutom lite ömhet på grusväg. Men så helt plötsligt blev han märklig i gången: stapplade som en liten farbror, snubblade med ena frambenet osv. Jag, och alla i stallet, var totalt fokuserade på det barfota. Var helt beredd att sko på igen. Det här höll på i över en månad.
Så kom en equiterapeut ut och behandlade en annan häst i stallet och jag bad henne titta på min häst, när hon ändå var där.
Inte var det hovarna som var problemet. Han var låst i bogen och i korset och har troligen sträckt sig rejält. Han brukar leka ganska häftigt med en unghingst som gått i flocken, han kan ha halkat eller vad som helst. Eller ömmat lite, stelnat till och låst sig. Jag vet inte vad som har hänt.
Det jag vill säga är att det är lätt hänt att fokusera på fel grej. Jag har hela tiden varit så noga och inställd på hovarna och problem som skulle kunna uppstå av att vi skott av, att jag missat resten av kroppen. Nu bygger vi så sakteligt upp oss igen, och pålle lufsar på med stora glada kliv som förr. Jag skäms för att jag inte förstod tidigare, utan bara stirrade på hans hovar som börjar bli hur fina som helst.
OA
Senast ändrad av en moderator: